VATTENDRAG

006 NIAGARA(DÖSHULTA-)BÄCKEN

BESKRIVNING

Vattendraget rinner upp öster om Kulla Gunnarstorp i Allerum och merparten av avrinnings-området ligger inom Helsingborgs kommun.

Berggrunden utgörs av både Döshultsledet (undre jura) med järnhaltig sand- och siltsten och Helsingborgsledet (undre jura) med ler- och siltavlagringar med kolflöts. Jordarna i området är i huvudsak uppbyggda av leriga moräner för att i dalgångar och vid kusten överlagras av postglacial sand. Grundvattnet är därför kraftigt järnhaltigt men järnhalterna är låga i ån.

Vy nedströms från Vikvallavägen

Med några få undantag är även denna bäck rätad och fördjupad. I skogarna vid Kristinelund och inom gamla Viken finns fortfarande naturliga bäcksträckor med strömt vatten och därmed god syresättning. Bottnen här är även sandig-grusig. Längre uppströms dominerar triviallövskogar och planterad granskog medan det nedströms är helåkersbygd. 

Kärlväxter

Inga hänsynskrävande arter finns i själva vattendraget men i anslutning till denna, som vid Vikvalla där det i bäckslänten finns vikenbjörnbär Rubus vikensis  NT . 

Bottenfauna

Tidigare kontroll av bottenfaunan (Roger Ekström 1997) visade på artfattigt djursamhälle med mestadels vattengråsuggor. I övrigt saknas uppgifter. 

Fisk

Vid kommunens tidigare elfiske och vid Helsingborgs kommuns  28  fältinventering har det i vattendraget setts flera årsklasser av öring Salmo trutta. Öring har även konstaterats vid elfiske ett flertal tillfällen, som 1992, 2006, 2007 och 2012. Resultaten har varierat över tid. Flera utsläpp med fiskdöd har konstaterats med dålig överlevnad bland öringens smolt (yngel). Åren 2006 och 2007 var förekomsten av smolt däremot god (Eklövs Fiske och Fiskevård). 

BEVARANDEMÅL

Bäckvattnet ska ha goda syrevärden, måttliga halter av kväve och fosfor, lämpliga lekbottnar och ett livskraftigt bestånd av öring. 

FYSISK PLANERING

Berörs indirekt av utbyggnad i södra Viken, se mer i förslag till ÖP2030. 

DISKUSSION

Undersökningar

För att få en statusklassning av bäckens vattenkvalité utfördes i oktober 2015 en provtagning av kiselalger  29  för ett kiselalgsindex (IPS) strax ovan utloppet i Viken.

I Niagarabäcken hamnade IPS-indexet i klassen måttlig status men eftersom indexvärdet låg mycket nära gränsen mot otillfredsställande status, samtidigt som både mängden näringskrävande och andelen föroreningstoleranta kiselalger var mycket stora, gjordes en expertbedömning till otillfredsställande status. Ett IPS-index visar graden av påverkan av näringsämnen och lättnedbrytbar organisk förorening.

Som komplement har även mängden näringskrävande (TDI-index) och andelen föroreningstoleranta (procent PT) kiselalger beaktats.

Andelen missbildade kiselalgsskal var 2,1 procent vilket tyder på en svag-måttlig påverkan av kemiska bekämpningsmedel, metaller eller liknande.

Bäcken hade alkaliska (årsmedelvärde för pH över 7,3) förhållanden, det vill säga ingen surhetspåverkan föreligger.

Tillräcklig kemisk data för statusbedömning saknas men den provtagning som skett i sista kvartalet 2015 indikerar mycket höga kvävevärden, måttliga till mycket höga fosforvärden och god syrehalt. Regelbunden analys av närsaltsbelastning och syrgas i bäcken har, med undantag för sista kvartalet 2015, inte utförts sedan 1990.

År 1993 gjordes en påväxtundersökning på samma plats (Jarlman 1993). Den undersökningen skiljer sig delvis från föregående i och med att även annan påväxt som mikroorganismer analyserades. Niagarabäcken bedömdes då vara näringsrik till mycket näringsrik med tydlig till stark föroreningspåverkan. Förhållandena på lokalen verkar vara något sämre 2015 än 1993.

Tidvis sker utsläpp som slår ut beståndet av smolt och skadar bottenfaunan. 

Status

Morfologin och bottenstrukturen är god uppströms Döshult och inne i Viken. Mellan de två orterna utgör den ett djupt dike med dåligt fall, slammig botten och i avsaknad av beskuggning. Positivt är att odlingsfri zon finns (2014) utmed bäcken i sin helhet. Trots nämnda har 3.5 km av 6 km bedömts hysa lämpliga biotoper för öring (Roger Ekström 2014). Positivt är även förekomsten av öring och föryngring av denna medan dagvattnet från tätorten är ständigt återkommande riskfaktor.

Rekreationsvärdena är låga eftersom tillgängligheten utmed bäcken är idag näst intill obefintlig österut till Kristinelunds backar. Det saknas en koppling mellan Viken och landsbygden då väg 111 fungerar som en stark barriär. Däremot finns potential om grönstrukturen utmed vattendraget hade kopplats ihop med ädellöv- och lövskogarna vid Kristinelund och Allerum med Viken.

Med ändrat klimat bedöms vinterflödena öka men sommarflödena minska genom lägre grundvattenbildning och ökande uttag för konstbevattning mm. m.m. Syrehalten i vattnet kan komma att påverkas negativt av det senare pga. på grund av ökad temperatur och lägre flöde. 

  • Riksintresse a) kustzon, b) friluftsliv och i nedre del c) kulturmiljövård
  • Detaljplan 112/90, 112/90+6/03, 48/85 och 21/67
  • Fredningsområde för fisk i havsområdet utanför bäcken, i linje på ett avstånd av 300 meter från mittpunkten mellan de två yttersta mynningsuddarna. Här råder förbud mot allt fiske av lax och öring under perioden 15 september–30 april.
  • Dikningsföretagen 1) Christinelund och Döshult 1899, 2) nygrävning av floddike från ägor till nr 1 och 7 Döshult 1902 och 3) Kulla-Gunnarstorp och Djurmåsa 1928 

[28] Naturcentrum AB. 2011. Små vattendrag i Helsingborgs kommun. 

[29] Jarlman, A. 2015. Kiselalgsundersökning i vattendrag i Höganäs kommun 2015. Lund.

007 SKÄLEBÄCKEN

BESKRIVNING

Skälebäckens källor ligger sydöst om Kullaberg. Bäcken är, förutom inne i Strandbaden, i sin helhet rätad och fördjupad. Ett större biflöde från Killekärr vid Zackows väg är helt kulverterad. Vid källorna är landskapet mer kuperat med åkrar och skogsdungar men annars dominerar helåkersbygd.

Skyddszon med 20–30-årig klibbal utmed Skälebäcken, Nyhamnsläge

Berggrunden i avvattningsområdet börjar med gnejs, gnejsig granit och diabasgångar i norr och övergår i Kågerödsformationen (övre trias) med sandstenar, konglomerat, lera, lersten och lerskiffer samt förskiffrad ler- och siltsten från perioden silur. Jordarna är uppbyggda av leriga moräner och isälvsgrus närmre Brunnby. Vid kusten överlagras moränerna av postglacial sand. 

Fisk  31 

Vid elfiske 1963 noterades storspigg Gasterosteus aculeatus, ål Anguilla anguilla CR och skrubbskädda Platichthys flesus och 1995 noterades öring Salmo trutta, storspigg, ål CR, skrubbskädda och småspigg Pungitius pungitius. Därefter har elfiske under åren 1997, 1999, 2004 och nu senast i augusti 2016 då det noterades en betydligt högre täthet av öring jämfört med tidigare år 32 

BEVARANDEMÅL

Bäckvattnet bör ha goda syrevärden, ha måttliga halter av kväve och fosfor, lämpliga lekbottnar och ett livskraftigt bestånd av öring. 

FYSISK PLANERING

ÖP2030 anger ny vägdragning av väg 111 som ansluter till nuvarande väg 111 där denna korsar bäcken. Framtida utredning får avgöra i vilken omfattning bäcken berörs. 

DISKUSSION

Undersökningar

För att få en statusklassning av bäckens vattenkvalité utfördes i oktober 2015 en provtagning av kiselalger  33  för ett kiselalgsindex (IPS) strax ovan gång- och cykelvägen i Strandbaden/Nyhamnsläge.

I Skälebäcken hamnade IPS-indexet i klassen måttlig status.

Bedömningen stärks av att mängden näringskrävande kiselalger var mycket stor och andelen föroreningstoleranta former (procent PT) var relativt stor.

Ett IPS-index visar graden av påverkan av näringsämnen och lättnedbrytbar organisk förorening. Som komplement har även mängden näringskrävande (TDI-index) och andelen föroreningstoleranta (procent PT) kiselalger beaktats. Andelen missbildade kiselalgsskal var 1,1 procent vilket tyder på en svag påverkan av kemiska bekämpningsmedel, metaller eller liknande.

Bäcken hade alkaliska (årsmedelvärde för pH över 7,3) förhållanden, det vill säga ingen surhetspåverkan föreligger.

År 1993 gjordes en påväxtundersökning på samma plats (Jarlman 1993). Den undersökningen skiljer sig delvis från föregående i och med att även annan påväxt som mikroorganismer analyserades. Skälebäcken bedömdes då vara näringsrik med tydlig föroreningspåverkan. I jämförelse med år 2015 verkar förhållandena på lokalen vara ungefär detsamma som 1993 men med den skillnaden att 2015 års prov innehöll en mycket stor mängd trådformiga bakterier, bland annat Sphaerotilus dichotomus.

Regelbunden analys av närsaltsbelastning och syrgas i bäcken har, med undantag för sista kvartalet 2015, inte utförts sedan 1990. Tillräcklig kemisk data för statusbedömning saknas men resultaten för provtagningen sista kvartalet 2015 indikerar 34  extremt höga kväve- och fosforvärden och bra syrevärden. Provtagningen har nu återupptagits i januari 2017. 

Status

Öring finns och föryngringen av denna är god och har blivit än bättre mot för, vilket är positivt. Trolig orsak är att Kullens Fiskevårdsförening under flera årtionden arbetat aktivt med skyddsåtgärder, som plantering av klibbal Alnus glutinosa för beskuggning, utläggning av grus för lekbottnar och övervakning av vattendraget. Annars är morfologin och bottenstrukturen dålig då vattendraget är rätat och fördjupat.

Positivt är även att odlingsfri zon (2014) finns utmed bäcken i sin helhet. Förutsättningarna för öringen kunde förbättrats betydligt om skuggande träd och buskage hade planterats uppströms fastigheten Eleshult 2:5. Skälebäcken avbryts söder om Louisefred av mer än 300 meter kulvert. Uppströms är diket Smedstorp–Skättekärr (förrättad 1957) kulverterad i sin helhet. Strax innan utloppet till havet är bäcken kulverterad och leds under bostadshus.

Den fysiska planeringen behöver ta hänsyn till vattendragets värden genom att revidera eller ersätta befintlig detaljplan för Eleshult 2:5. Detta då planens genomförande innebär bostäder direkt i anslutning till denna, vilket kan kräva kulvertering av bäcken.

Uppströms är rekreationsvärdena måttliga men de har potential om koppling sker till grönområden i dess källområden söder om Kullaberg.

Med ändrat klimat bedöms vinterflödena öka men sommarflödena minska genom lägre grundvattenbildning och ökande uttag för konstbevattning m.m. Syrehalten i vattnet kan därför komma att påverkas negativt under växtsäsongen. Utöver det är dagvattnet från tätorten en ständigt återkommande riskfaktor. 

  • Riksintresse kustzon
  • Berör ”park eller plantering” och ligger direkt i anslutning till ”område för bostäder” i detaljplan Eleshult 2:4, 2:5 och 2:6 nr 38/73, ”park eller plantering” och ”område för bostäder” i detaljplan Smedstorp 2:30 m.fl. nr 19/82, ”bostäder” med förtydligande om bäckens skydd i Smedstorp 2:31 m.fl. nr 4/04 respektive Smedstorp 2:34 m.fl. nr 2/06 samt ”kvartersmark för bostadsändamål” i Brunnby socken Br.9
  • Utanför bäcken gäller ett fredningsområde för fisk inom ett avstånd av
  • 300 meter från mittpunkten mellan de två yttersta mynningsuddarna. Här råder förbud mot allt fiske av lax och öring under perioden 15 september–30 april. 30 
  • Dikningsföretagen 1) Skälebäcken 1894 – 1895 och 2) Smedstorp – Skättekärr 1957 

 [31] Åbjörnsson, K., Brönmark, C., Eklöv, A. 1999. Länsstyrelsen i Skåne län. Rapport 1999:11. Fiskfaunan i Skånska vattendrag. Förekomst under 1960- resp. 1990-tal. 

[32] Eklövs Fiske och Fiskevård. Anders Eklöv. 2016. Fiskundersökningar i Skälebäcken och Vattenmöllan – Höganäs kommun. 

[33] Jarlman, A. 2015. Kiselalgsundersökning i vattendrag i Höganäs kommun 2015. Lund. 

[34] Naturvårdsverket. 1999. Rapport 4913. Bedömningsgrunder för miljökvalitet – Sjöar och vattendrag.

008 VATTENMÖLLEBÄCKEN

Vattenmöllebäckens källor ligger öster om Björkeröd på Kullaberg där berggrunden utgörs av gnejs, gnejsig granit och diabasgångar. Bäcken rinner sedan åt sydväst på postglacial sand som, med några undantag, överlagrar lermoräner på sedimentärt berg i Kågeröds-formationen (övre trias). Bottensubstratet utgörs inom den öppna delen av bäcken av sand, grus och sten, vilket medför relativt goda förhållanden för öringens lek och uppväxt.

Mars 2016

Bottenfauna

Äldre uppgift finns från elfiske under 1966 då det noterades gott om Gammarus, ett släkte av små kräftdjur, (länsstyrelsen i Skåne läns rapport 1999:11). Vid provtagning av kiselalger hösten 2015 noterades rikligt av den invasiva nyzeeländska tusensnäckan Potamopyrgus antipodarum, bäcksländelarver, larver och skalbaggar av släktet Elmis, ett exemplar av respektive signalkräfta Pacifastacus leniusculus och flodhättesnäcka Ancylus fluviatilis

Fisk  36 

Vid elfisket 1966 noterades öring Salmo trutta, storspigg Gasterosteus aculeatus, ål Anguilla anguilla  CR , skrubbskädda Platichthys flesus och småspigg Pungitius pungitius. Vid elfiske 1995 noterades öring och ål  CR  och vid nytt elfiske i augusti 2016 noterades ål och öring, den senare i förhållandevis höga tätheter jämfört med andra Skånska vattendrag 37 

BEVARANDEMÅL

Bäckvattnet bör ha goda syrevärden, ha måttliga halter av kväve och fosfor, lämpliga lekbottnar och ett livskraftigt bestånd av öring. 

FYSISK PLANERING

Berörs inte av förslag till ÖP2030. 

DISKUSSION

Undersökningar

För att få en statusklassning av bäckens vattenkvalité utfördes i oktober 2015 en provtagning av kiselalger  38  för ett kiselalgsindex (IPS) strax nedströms gamla banvallen. Ett IPS-index visar graden av påverkan av näringsämnen och lättnedbrytbar organisk förorening. Som komplement har även mängden näringskrävande (TDI-index) och andelen föroreningstoleranta (procent PT) kiselalger beaktats.

I Vattenmöllebäcken hamnade IPS-indexet i klassen måttlig status, men indexvärdet ligger i den nedre (sämre) delen av klassintervallet och eftersom båda stödparametrarna TDI och procent PT var mycket höga kan lokalen sägas ligga i riskzonen för att hamna i otillfredsställande status. Andelen missbildade kiselalgsskal var 0,7 procent vilket tyder på obefintlig påverkan av kemiska bekämpningsmedel, metaller eller liknande. Bäcken ingick inte i 1993 års påväxtundersökning (Jarlman 1993).

Bäcken hade alkaliska (årsmedelvärde för pH över 7,3) förhållanden, det vill säga ingen surhetspåverkan föreligger.

Regelbunden analys av närsaltsbelastning och syrgas saknas. Tillräcklig kemisk data för statusbedömning saknas men resultaten av den provtagning som skett sista kvartalet 2015 indikerar 39  extremt höga kvävevärden (halterna översteg 5 mg N/l), måttlig fosforbelastning och bra syrevärden. Riklig tillväxt av grönslick Cladophora indikerar även det god tillgång av närsalter.

Morfologin och bottenstrukturen är god nedströms GC-vägen men saknas i övrigt då merparten av bäcken är kulverterad. 

Status

Det är positivt med en den lokala stammen av öring men dess existens får ses som osäker med hänsyn till det begränsade livsutrymmet. Negativt är förekomsten de två invasiva arterna signalkräfta och nyzeeländska tusensnäckan.

Stor potential finns för både öring och rekreation om bäcken öppnas upp till sina källflöden på Kullaberg. Vid eventuell restaurering av möllan och tillhörande damm måste hänsyn tas till öringens behov av fri passage och tillräckligt vattenflöde samt att smolt förhindras att dras in i kvarnen vid malning.Med ändrat klimat bedöms vinterflödena öka men sommarflödena minska genom lägre grundvattenbildning. Syrehalten i vattnet kan därför komma att påverkas negativt under växtsäsongen. 

  • Med undantag för fastigheten Krapperup 24:3 ingår vattendraget nedströms gamla banvallen i naturreservatet Möllehässle, berörs av Natura 2000 och omfattas av strandskydd.
  • (SE 0430082).
  • Riksintresse för a) naturvård, b) kustzon, c) rörligt friluftsliv, d) friluftsliv och
  • e) kulturmiljövård
  • Nationell Bevarandeplan för Odlingslandskapet
  • Regionalt naturvårdsprogram
  • Utanför bäcken gäller ett fredningsområde för fisk inom ett avstånd av 300 meter från mittpunkten mellan de två yttersta mynningsuddarna. Här råder förbud mot allt fiske av lax och öring under perioden 15 september–30 april. 35  

 [36]Åbjörnsson, K., Brönmark, C., Eklöv, A. 1999. Länsstyrelsen i Skåne län. Rapport 1999:11. Fiskfaunan i Skånska vattendrag. Förekomst under 1960- resp. 1990-tal. 

[37] Eklövs Fiske och Fiskevård. Anders Eklöv. 2016. Fiskundersökningar i Skälebäcken och Vattenmöllan – Höganäs kommun. 

[38] Jarlman, A. 2015. Kiselalgsundersökning i vattendrag i Höganäs kommun 2015. Lund. 

[39]Naturvårdsverket. 1999. Rapport 4913. Bedömningsgrunder för miljökvalitet – Sjöar och vattendrag.

009 GÖRSLÖVSÅN MED BIFLÖDEN

BESKRIVNING

Görslövsån är kommunens största vattendrag och avvattnar cirka 8400 hektar. Ån rinner ut i Skälderviken och kan delas upp i tre större delområden. Dessa är biflödet Görsen i nordväst, Brandstorpsbäcken i syd och Madgropen centralt med biflöden.

Uppströms från bron vid Görslövs by, juli 2014

De viktigaste källområdena är vid Kullaberg, Brunnby (Görsen) och höjdlägena öster om Kristinelund.

Hela avrinningsområdet dikades under perioden 1890–1920 och är idag helåkersbygd, vilket betyder att vattenflödet fluktuerar starkt. Det finns få, om några alls, våtmarker som har en utjämnande effekt på avrinningen. Endast Görsen och de övre delarna av Brandstorpsbäcken föds av källflöden.

Vattnet som kommer med Görsen är klart och lämpligt för fisk medan vattnet i Brandstorpsbäcken är järnhaltigt. Geologin i det senare området utgörs av Döshultsledet (undre jura) med järnhaltig sand- och siltsten.

Jordarna utgörs av leriga moräner i nordväst, styva glaciala leror i syd och i öst. Utmed kust och utmed åns centrala del överlagras de av postglacial sand och mo. 

Kärlväxter

Vegetationen i biflödena domineras av få och näringskrävande arter. I Madgropen finns en mer utvecklad sjövegetation med vass Phragmites australis, storigelknopp Sparganium erectum, gul näckros Nuphar lutea, gädd- och gropnate Potamogeton natansP. berchtoldii, axslinga Myriophyllum spicatum m.fl. 

Bottenfauna

Uppgifter saknas men med hänsyn till de ofta återkommande bottenrensningarna bör den vara artfattig. 

Fisk

Ån elfiskades 1966  40  vid Tunneberga bro, Nygårdavägen, Möllegropen (idag till stor del kulverterad), Görsen vid Krokstorp och Sandbäcken vid Hulta byaväg. Arter som fångades då var, från hav och uppströms, id Leuciscus idus, storspigg Gasterosteus aculeatus, abborre Perca fluviatilis, gädda Esox lucius, småspigg Pungitius pungitius.

Motsvarande lokaler återbesöktes 1995. Endast en lokal kunde elfiskas, vilket gav ål Anguilla anguilla  CR . De andra avvek genom att vara saltvattenpåverkade genom högt vattenstånd i Skälderviken eller uttorkade.

Höganäs kommun lät utföra elfiske i biflödena Görsen och Brandstorpsbäcken året 2011 41  vilket resulterade i arter som gädda, småspigg och ål  CR .

I samband med utbyggnaden av GC-väg Jonstorp-Höganäs lät Trafikverket  42  år 2012 utföra elfiske i Görsen uppströms väg 112 på fyra ställen vilket resulterade i storspigg, ål, groplöja Leucaspius delineatus och öring Salmo trutta. Förekomsten av öring är både förvånande och positiv då arten inte är känd från Görslövsån. En förklaring kan vara att Görsen avviker med ett sitt kallare och renare källvatten.  

BEVARANDEMÅL

Statusklassning enligt vattendirektivet ska vara ”god” till 2021 vilket inte bedöms möjligt att nå. Ett första mål till 2021 bör vara att status ska ha ”måttlig ekologisk status”. Groplöja och öring bör ha livskraftiga bestånd i Görsen, vilket är det biflöde som bedöms ha bäst förutsättningar. 

FYSISK PLANERING

Berörs i mindre omfattning av förslag till ÖP2030. 

DISKUSSION

Undersökningar

För att få en statusklassning av åns vattenkvalité har länsstyrelsen i Skåne län låtit utföra ett antal provtagningar av kiselalger för ett kiselalgsindex (IPS). Prov har tagits direkt nedströms Tunnebergabron (Svartelandsvägen) i september 2010 respektive 2013.

Ett IPS-index visar graden av påverkan av näringsämnen och lättnedbrytbar organisk förorening. Som komplement har även mängden näringskrävande (TDI-index) och andelen föroreningstoleranta (procent PT) kiselalger beaktats.

Vid första provtagningen  43  hamnade IPS-indexet i klassen otillfredsställande status. Indexvärdet är dock osäkert eftersom mer än en tredjedel av kiselalgssamhället utgjordes av brackvattensarter, vilket visar att lokalen är påverkad av inflöde av vatten från Skälderviken. Bedömningen stärks däremot av att mängden näringskrävande kiselalger och andelen föroreningstoleranta former (procent PT) var mycket stor. Andelen missbildade kiselalgsskal var obetydlig.

Provtagningen 2013 (Jarlman, A. och Eriksson. M.) för IPS-index gav klassen måttlig status (nära otillfredsställande). Avvägt med 2010 års resultat hamnar ån i klassen otillfredsställande status. Andelen missbildade kiselalgsskal indikerade denna gång en måttlig påverkan av kemiska bekämpningsmedel, metaller och motsvarande.

Utöver dessa har kiselalger provtagits i uppströms väg 112 (Jarlman, A. och Eriksson, M. 2014), i biflödena Brandstorpsbäcken (Jarlman, A. och Eriksson, M. 2011 respektive 2014) och Hustoftaådern vid Höganäs (Jarlman, A. och Eriksson, M. 2014).

Bäcken har alkaliska (årsmedelvärde för pH över 7,3) förhållanden, det vill säga ingen surhetspåverkan föreligger. Regelbunden analys av närsaltsbelastning och syrgas sker varje månad sedan januari 2011. Syrevärdena är tillfredsställande. Resultatet för närsalter hitintills indikerar  44  mycket höga till extremt höga halter kväve och höga till mycket höga fosforvärden. Troligen fäller järnet i vattnet ut en del av fosforn, vilket ger lägre värden.

Morfologin och bottenstrukturen är dålig då vattendraget är rätat i sin helhet, fördjupat och rensas återkommande.

På basis av de samtliga undersökningar har vattenmyndigheten i Västerhavets vattendistrikt klassat Görslövsån att ha otillfredsställande ekologisk status för perioden 2015–2021. 

Status

Positivt är att odlingsfri zon (2014) finns utmed stora delar av ån, med undantag för övre Görsen och en del mindre biflöden. Vattnets naturvärde för fisk kan öka väsentligt om ån kompletteras med träd och buskage på den solexponerade sidan. Dagvattnet från Höganäs tätort utgör en viss risk för fisken som finns i begränsad omfattning men positivt är fynden av groplöja och öring år 2012 i Görsen.

Rekreationsvärdena är svaga men har potential om koppling sker till tätort och grönområden.

Med ändrat klimat bedöms vinterflödena öka men sommarflödena minska genom lägre grundvattenbildning och ökande uttag för konstbevattning m.m. Syrehalten i vattnet kan komma att påverkas negativt av det senare på grund av ökad temperatur och lägre flöde. 

  • Nedre delen inom naturreservat om 200 hektar, bildat 2006, och utökat strandskydd
  • Riksintresse för a) naturvård, b) kustzon och till mindre del i norr c) kulturmiljö,
  • d) friluftsliv och e) rörligt friluftsliv
  • Nationell Bevarandeplan för Odlingslandskapet
  • Dikningsföretag upprättade före 1920, årtal avser avslutad syneförrättning
  • 1) Madgropen 1911, 2) Björkeröd nr 3 och 5 - 1913, 3) nr 9 och 10 Farhult samt Gunnestorp m.fl. 1892, 4) nr 1 Hulta m.fl. hemman 1911, 5) nr 1 och 2 Södra Danhult 1921, 7) Brandstorpsbäcken och dess tillopp 1912, 8) Rödmossen 1899, 9) Östra och västra Klappe 1897, 10) nygrävning av floddike till nr 1 Döshult 1911, 11) nr 2 Östra Äsperöd m.fl. hemman 1920, 12) nr 2 Östra Äsperöd m.fl. 1917, 13) nr 1 Västra Äsperöd 1912, 14) nr 1 Västra Äsperöd 1913, 15) nr 16 Väsby samt nr 1 Tågalycke 1913, 16) nr 17 Väsby m.fl. hemman 1914, 17) Plöninge (Stjärnelund), Väsby, Måarp, Tjörröd och Lönskog 1917, 18) nr 3 Väsby och nr 1 Rågåkra 1896, 19) Görsebäcken 1889, 20) Kullenbergstorp m.fl. hemman 1917 och 21) nr 1 och 5 Jonstorp 1912
  • Dikningsföretag upprättade efter 1920, årtal avser avslutad syneförrättning
  • 1) Ornakärr nr 1, 2 och 7 m.fl. hemman 1929, 2) Farhult 1954, 3) Pottmjöhult nr 1 1932, 4) Df den s.k. Sandbäcken 1920, 5) df V Östraby nr 4 m.fl. hemman 1929, 6) Täppeshusen Ornakärr 1932, 7) Ornakärr 1 - 1932, 8) Danhult – Ingelsträde 1920, 9) Mjöhult – Torshult 1944, 10) Mjöhult nr 1, 2 och 3 under Kulla Gunnarstorps gods 1928, 11) Döshult 1965, 12) Gåsabäckens df 1937, 13) Ornakärr 1948, 14) Tågalycke, Väsby 1932, 15) Gösarp 1948, 16) Backagården 1960 och 17) Bölsåkra – Jonstorp 1972 

[40] Åbjörnsson, K., Brönmark, C., Eklöv, A. 1999. Länsstyrelsen i Skåne län. Rapport 1999:11. Fiskfaunan i Skånska vattendrag. Förekomst under 1960- resp. 1990-tal. 

[41] Fiskundersökningar i Görslövsån och Oderbäcken 2011-10-17, Eklövs Fiske och Fiskvård. Höganäs kommun. 

[42] PM Elprovfisk Görsen m fl. 2012-09-25, Tyrens AB 

[43] Jarlman, A. och Eriksson. M. 2011. Kiselalgsundersökning i vattendrag i Skåne 2010. Länsstyrelsen i Skåne län. Malmö 2011. 

[44] Naturvårdsverket. 1999. Rapport 4913. Bedömningsgrunder för miljökvalitet – Sjöar och vattendrag.

010 ODERBÄCKEN

BESKRIVNING

Oderbäckens avrinningsområde omfattar cirka 4000 hektar helåkersbygd och rinner ut i Skälderviken. Ån delas vid Höjar i två biflöden, en syd mot Svedberga kulle och en österut mot Rögle.

Oderbäcken nedströms Svartelandsvägen, november 2014

Merparten av avrinningsområdet dikades under perioden 1900–1940 och är idag helåkersbygd, vilket betyder att vattenflödet fluktuerar starkt. Det finns få, om några alls, våtmarker som har en utjämnande effekt på avrinningen. Källor saknas helt och allt vatten utgörs av åkerdränering. 

Berggrunden, som är ett komplex av sand-, ler- och siltsten, enstaka kolflöts, lerskiffer och märgel, härstammar från tiden undre jura. Det sedimentära berget överlagras av leriga moräner, styv-mellanlera som i sin tur överlagras av sand och klapper utmed kusten.  

Kärlväxter

Inga i vatten växande och hänsynskrävande växtarter är kända. 

Fisk

Ån elfiskades 1966  45  vid Svartelandsvägen, strax öst Lönhultsvägen och vid Stureholmsvägen. Arter som fångades då var, från hav och uppströms, storspigg Gasterosteus aculeatus, mört Rutilus rutilus, abborre Perca fluviatilis, gädda Esox lucius och småspigg Pungitius pungitius.

Motsvarande lokaler återbesöktes 1995 och man fann då gädda, ål Anguilla anguilla    CR , skrubbskädda Platichthys flesus och storspigg. Åsträckan nedströms Stureholmsvägen var då kulverterad och fiskades inte.

Höganäs kommun lät utföra elfiske i ån nedströms Svartelandsvägen 2011  46  vilket gav endast en art, abborre Perca fluviatilis.

I samband med utbyggnaden av GC-väg Utvälinge-Jonstorp lät Trafikverket  47  2012 utföra elfiske i Oderbäcken nedströms Svartelandsvägen vilket gav ål  CR  och årsunge av öring Salmo trutta. Förekomsten av öring är förvånande då arten inte hade kunnat förväntas finnas i ån. Tätheterna av fisk var låga i samtliga fall. 

BEVARANDEMÅL

Statusklassning enligt vattendirektivet ska vara ”god” till 2021 vilket bedöms inte möjlig att nå. Ett första mål till 2021 bör vara att status ska ha ”måttlig ekologisk status”.

För att nå det målet bör bäcken senast 2021 ha goda syrevärden, måttliga halter av kväve och fosfor, lämpliga lekbottnar och livskraftiga bestånd av fisk. 

FYSISK PLANERING

Berörs inte av förslag till ÖP2030. 

DISKUSSION

Undersökningar

För att få en statusklassning av bäckens vattenkvalité utfördes i oktober 2015 en provtagning av kiselalger  48  för ett kiselalgsindex (IPS) direkt nedströms Svartelandsvägen. Ett IPS-index visar graden av påverkan av näringsämnen och lättnedbrytbar organisk förorening. Som komplement har även mängden näringskrävande (TDI-index) och andelen föroreningstoleranta (procent PT) kiselalger beaktats.

I Oderbäcken hamnade IPS-indexet i klassen måttlig status, vilket styrks av att mängden näringskrävande kiselalger och andelen föroreningstoleranta former (procent PT) var stor. Andelen missbildade kiselalgsskal var 0,7 procent vilket tyder på obetydlig påverkan av kemiska bekämpningsmedel, metaller eller liknande.

Bäcken hade alkaliska (årsmedelvärde för pH över 7,3) förhållanden, det vill säga ingen surhetspåverkan föreligger.

En motsvarande provtagning av kiselalger utfördes i september 2008 (Jarlman och Eriksson 2008). IPS-indexet var då något lägre (sämre) än 2015, på gränsen till otillfredsställande status. Andelen föroreningstoleranta kiselalger var stor båda åren. Samtliga förekommande arter var näringskrävande vid båda tillfällena.

Höganäs kommun lät 1993 utföra en påväxtundersökning på samma plats (Jarlman 1993). Den undersökningen skiljer sig delvis från ovan nämnda i och med att även annan påväxt som mikroorganismer analyserades. Oderbäcken bedömdes då vara mycket näringsrik med tydlig föroreningspåverkan. I jämförelse med undersökningen 2015 verkar förhållandena på lokalen vara ungefär detsamma som då år 1993.

Regelbunden analys av närsaltsbelastning och syrgas sker sedan januari 2016. Tillräcklig kemisk data för statusbedömning saknas än men resultaten hitintills indikerar 46  mycket höga till extremt höga halter kväve, måttliga till mycket höga fosforvärden och bra syrevärden.

Morfologin är dålig och troligen även bottenstrukturen då vattendraget är rätat och fördjupat.

På basis av utförda undersökningar har vattenmyndigheten i Västerhavets vattendistrikt klassat Oderbäcken att ha dålig ekologisk status för perioden 2015–2021. 

Status

Positivt är att odlingsfri zon (2014) finns utmed bäcken i sin helhet och fyndet av öring år 2012. Däremot har Vattenmyndigheten bedömt bestånden med fisk som för svaga. Vattnets naturvärde för fisk kan öka väsentligt om bäcken kompletteras med träd och buskage på den solexponerade sidan uppströms Gunnestorpsvägen.

Uppströms är rekreationsvärdena svaga men har viss potential om koppling sker till Svedberga kulle, Mjöhult, Stureholm och Rögle.

Med ändrat klimat bedöms vinterflödena öka men sommarflödena minska genom lägre grundvattenbildning och ökande uttag för konstbevattning m.m. Källflöden saknas dessutom och avrinningsområdet är nästan i sin helhet jordbruksmark. Syrehalten i vattnet kan därför komma att påverkas negativt under växtsäsongen. 

  • Riksintresse för a) kustzon, b) rörligt friluftsliv och till mindre del c) naturvård
  • Nationell Bevarandeplan för Odlingslandskapet
  • Dikningsföretag upprättade före 1920, årtal avser avslutad syneförrättning
  • 1) Oderbäckens vattenavledningsföretag 1901, 2) Viaköp, Heljaröd och Farhult 1903, 3) Gunnestorp – Döinge 1912 och 4) Kullsahuset och nr 1 Heljaröd 1891
  • Dikningsföretag upprättade före 1920 1) Oderbäckens uppgrävning 1938, 2) Oderbäckens Rensningsföretag (den s.k. sjökanalen) 1968, 3) Gunnestorp 1959, 3) Västrabygård m.fl. hemman 1930 

[45]Åbjörnsson, K., Brönmark, C., Eklöv, A. 1999. Länsstyrelsen i Skåne län. Rapport 1999:11. Fiskfaunan i Skånska vattendrag. Förekomst under 1960- resp. 1990-tal. 

[46]Fiskundersökningar i Görslövsån och Oderbäcken 2011-10-17, Eklövs Fiske och Fiskvård. Höganäs kommun. 

[47] PM Elprovfisk Görsen m fl. 2012-09-25, Tyrens AB 

[48] Jarlman, A. 2015. Kiselalgsundersökning i vattendrag i Höganäs kommun 2015. Lund. 

[49] Naturvårdsverket. 1999. Rapport 4913. Bedömningsgrunder för miljökvalitet – Sjöar och vattendrag.

Vy nedströms från Vikvallavägen

Skyddszon med 20–30-årig klibbal utmed Skälebäcken, Nyhamnsläge

Uppströms från bron vid Görslövs by, juli 2014

Oderbäcken nedströms Svartelandsvägen, november 2014