Vattentjänstplan Helsingborgs stad

Till följd av propositionen Vägar till hållbara vattentjänster (2021/22:208) togs ett regeringsbeslut i juni 2022 om att ändra delar av Lag (2006:412) om allmänna vattentjänster (LAV) och Miljöbalken(1998:808). Lagändringen syftar till att skapa bättre förutsättningar för långsiktiga och hållbara vatten- och avloppslösningar. Ändringarna ska bidra till att öka allmänhetens insyn och möjlighet till deltagande samt påverkan i den kommunala VA-planeringen.

Beslutet innebär en omskrivning och ändring i LAV 6 § som reglerar kommunens skyldighet att ordna vattentjänster. Kommunens bedömning av behovet av en allmän vattentjänst ska bli mer flexibel med lagändringen. En enskild anläggning för vatten och avlopp (VA) kan godtas i större utsträckning så länge som den uppfyller kravet på skydd mot människors hälsa eller miljön.

I vattentjänstplanen ska det även framgå hur den allmänna anläggningen ska skyddas mot skyfall. Ändringen anger att varje kommun ska ha en aktuell vattentjänstplan som ska fastställs av kommunfullmäktige minst vart fjärde år.

Vattentjänstplanen har tagits fram i ett samarbete mellan stadsbyggnadsförvaltningen och Nordvästra Skånes Vatten och avlopp AB (NSVA) i Helsingborgs stad.

Utöver de bestämmelser i Miljöbalken kapitel 6, där det beskrivs hur planen ska undersökas utifrån påverkan på miljön, ska Vattentjänstplanen även samrådas med berörda myndigheter och fastighetsägare med betydande intresse.

Planen ska i granskningsskedet ställas ut för allmänheten i minst 4 veckor. Utställningen ska anslås på kommunens anslagstavla. Kommunen ska för både samråd och granskning ta hänsyn till inkomna synpunkter från och visa hur dessa har beaktats.

En vattentjänstplanen ska enligt LAV 6 b § innehålla kommunens långsiktiga planering av hur kommunala vattentjänster ska tillgodoses. Planen ska även innehålla vilka åtgärder som krävs för att kommunala VA-anläggningarna ska klara av en ökad belastning på grund av skyfall.  

En bedömning av betydande miljöpåverkan (enligt Miljöbalken kapitel 6) kopplat till vattentjänstplanen har gjorts. Bedömningen är att vattentjänstplanen inte medför någon betydande miljöpåverkan. Bedömning av betydande miljöpåverkan utgör en bilaga till granskningsförslaget till vattentjänstplanen.

Nedan finns förklaring till vanligt förekommande begrepp inom Vatten- och avloppsverksamhet.

Vattentjänstplanen avgränsas till de områden inom kommunen som idag omfattas eller kan komma att omfattas av verksamhetsområden för kommunalt vatten och avlopp (VA) i enlighet med LAV. Utbredningen av aktuellt verksamhetsområde för olika vattentjänster presenteras i kartan nedan.

VA-verksamheten i Helsingborgs stad bedrivs av NSVA som är ett kommunalt bolag med åtta ägarkommuner i nord västra Skåne. Det finns flera olika befintliga strategier och planer så som dagvattenplan, saneringsplan, dimensionsplan, reinvesteringsplan, affärsplan och landsbyggdstrategi. Planeringsunderlagen för VA-verksamheten utgår ifrån kommunens befintliga översiktsplan och de förutsättningar som anges där. Ibland kan VA-verksamhetens planer sträcka sig längre in i framtiden och därmed utgöra ett underlag till uppdateringar av översiktsplanen och den övriga kommunala planeringen. På grund av säkerhetsskäl är det enbart dagvattenplan, affärsplan och landsbygdsstrategi som finns tillgängliga för allmänheten. I länken nedan finns olika planer som beskriver VA-verksamheten. Reinvesteringsplanen och affärsplanen är övergripande hela den allmänna VA-verksamheten medans de andra planerna fokuserar på de olika vattentjänsterna separat. Reinvesteringsplanen pekar ut omfattningen av reinvesteringsbehovet för ledningsnätet av den allmänna VA-anläggningen för en långsiktig hållbar planering och jämn taxeutveckling medan Affärsplanen tar upp vilka större projekt och hur resterande VA-verksamhet ska bedrivas de närmsta åren inom en budgetperiod. En VA-plan för Helsingborgs stad har inte sammanställts.

Under 2020 togs en ny Strategisk Reinvesteringsplan fram. Den visar ett samlat behov av att ersätta 146 km VA-ledningar, eller 0,56% per år, under 20-talet. Det krävs ytterligare 33 km för att nå målet att samtliga kombinerade ledningar, som kan orsaka översvämningar och bräddningar i större sammanhang, ska vara ersatta år 2050. Totalt 179 km, eller 0,69% per år. Detta motsvarar en reinvesteringsutgift om 134 Mkr/år med 2020 års entreprenadindex. Medelvärdet för NSVAs planerade projekt 2023–2025 ligger på 139 Mkr/år. Nivån i affärsplan 2023–2025 ligger., med hänsyn till ökning i entreprenadindex, under det analyserade behovet. En ökning med 13% skulle krävas för att kompensera för ökade kostnader som uppstått under de senaste åren.

Helsingborgs stad försörjs av dricksvatten från Sydvatten, som är en regional dricksvattenproducent i västra Skåne. Vattentäkt är sjön Bolmen i Småland. I medeltal tar Sydvatten ut ca 1 400 l/s från Bolmen för dricksvattenförsörjning idag. Sydvatten har en uttagsrätt från Bolmen på hela 6 000 l/s. Uttaget på 1 400 l/s utgör ca 6 % av medeltillrinningen till Bolmen. Sydvatten arbetar med att säkra och utveckla vattentäkterna. Detta görs bland annat genom investeringar på vattenverk och i ledningsnäten för att skapa en robust och säker dricksvattenförsörjning till alla delägarkommuner. Mer information kring detta arbete presenteras i Sydvattens Hållbarhets- och årsredovisning , se länk nedan.

Från Bolmen leds vattnet genom en åtta mil lång tunnel till Ringsjöverket. I Ringsjöverket renas sjövattnet till dricksvatten. Därefter leds vattnet i en nästan sex mil lång rörledning till Örbyfältet i södra Helsingborg. Örbyfältet är stort som 800 fotbollsplaner och består av 8 000 år gammalt istidsgrus. Under tre veckor sjunker vattnet genom gruset till den täta bottnen av sandsten och lerskiffer och bildar ett så kallat konstgjort grundvatten. Örbyfältet innehåller ungefär en miljon kubikmeter vatten och fungerar som vattentäkt för både Helsingborg, Höganäs och Ängelholm. Infiltreringen på Örbyfältet ger fördelen att temperaturen på vattnet är ungefär densamma året runt samt att kloret som tillsätts vid reningen i Ringsjöverket försvinner.

Efter infiltrationen pumpas vattnet ut i vattenledningar till alla som har kommunalt vatten i Helsingborg, Höganäs och Ängelholm. Innan det lämnar Örbyverket UV-behandlas vattnet vilket är ett effektivt sätt att skydda vattnet mot bakterier. NSVA arbetar i enlighet med gällande föreskrifter för vattenskyddsområdena och i de fall dessa behöver ses över görs det i samråd med berörda myndigheter.

NSVA har sedan 2021 börjat införa smarta vattenmätare. Det innebär att NSVA inom en tioårsperiod kommer att ha bytt ut samtliga vattenmätare hos kunder till fjärravlästa vattenmätare. Vattenmätarna ger förbättrat underlag för debitering. De kan även ge larm om frysrisk och läckage inne i byggnader. Dessutom kan mätarna användas i driften för att bättre förstå vattenbalansen i VA-systemet.

Det finns en dimensionsplan för dricksvattensystemet i Helsingborgs stad som är framtagen 2020. Syftet med att ha en dimensionsplan är att säkerställa att rätt dimensioner används när kommunen förnyar ledningsnätet och planerar för framtida utbyggnad. Dimensionsplanen tar hänsyn till både befolkningstillväxt och kända verksamhetsetableringar. Av säkerhetsskäl redovisas inte dimensionsplanen offentlig

Den nödvändiga förnyelsetakten för dricksvattensystemet uppskattas enligt NSVAs reinvesteringsplan till 73 km/år under 2020-talet vilket motsvarar 0,79 % per år.

Under 2022 gjordes en utredning kring förutsättningar att sänka vattentrycket i delar av Helsingborg och därmed skapa en så kallad lågzon. Utredningen mynnade ut i ett beslut om att lågzonen ska byggas. Kortfattat innebär beslutet att cirka 1/3 av Helsingborgs vattenförbrukning, i princip allt som ligger nedanför landborgskanten, kommer att delas av i en lågzon med en lägre trycknivå. Vinsterna är flera, bland annat lägre energiförbrukning och minskat läckage. Dimensionsplanen kommer att uppdateras under 2023 så att den även tar hänsyn till de åtgärder som görs i lågzonsprojektet. Det kommer inte att medföra några stora förändringar jämfört med befintlig dimensionsplan.

I Helsingborgs stad är Infrastructure Leakage Index (ILI) 4,4 år 2022, vilket klassas som "Inte acceptabelt" enligt världsbankens kategorisering. ILI är ett vedertaget sätt att beräkna och jämföra utläckage på vattennät. ILI är utformat för att väga nyttan med att täta läckage mot kostnaden för att hitta och åtgärda läckan.

Traditionellt har utläckage mätts i procent. Procentuellt låg vattenförlusterna i Helsingborg på 17 % år 2022. Sverigemedel ligger omkring 20 % gällande vattenförluster.

Helsingborgs stad ingår i EU-projektet Green City Accord där man bland annat planerar för att förbättra läckagesiffrorna. Arbetet syftar till att ta fram lämpliga åtgärder för att minska läckaget detta är till exempel.

• ökade resurser till personal och utrustning för läcksökning
• fler flödes- och tryckmätare för att möjliggöra en smartar övervakning och styrning av dricksvattensystemet
• fortsatt arbete med att skapa en zon med lägre vattentryck i delar av Helsingborg
• fortsatt byta till fjärravlästa vattenmätare

Det finns en nödvattenplan för Helsingborgs stad som beskriver kommunens beredskap vid en störning av vattenförsörjningen. Nödvattenplanen ska fungera som en "Krisplan" för dricksvattenförsörjningen. Av säkerhetsskäl redovisas inte nödvattenplanen offentligt.

I Helsingborgs stad renas spillvatten i Öresundsverket och i ett minireningsverk i Svedberga. Till Öresundsverket avleds spillvatten från i stort sett hela kommunen och renat avloppsvatten släpps ut i Öresund. Spillvattensystemet består av totalt 949 km ledningar vara 85 km är kombinerat ledningsnät och 83 pumpstationer. En översiktlig bild av spillvattensystemet presenteras i figur nedan.

Den tillståndsgivna belastningen för Öresundsverket är 214 286 pe och idag belastas verket med 177 862 pe. Det pågår just nu ett arbete med att få ett nytt miljötillstånd för reningsverket i Helsingborg, Öresundsverket. I detta arbete kommer höjd tas för stadens fortsatta expansion så att det tillstånd som finns på reningsverket kommer att möta stadens ökade befolkningsmängd även på lång sikt.

Parallellt med detta tittar NSVA tillsammans med staden på alternativa lösningar. Ett exempel på detta är Oceanhamnens tre-rör-ut. Tre-rör-ut är ett källsorterande avloppssystem som möjliggör en ökad biogasproduktion, förbättrad återvinning av näringsämnen samt en mer energieffektiv läkemedelsrening. Istället för traditionella avlopps- och insamlingssystem byggs Oceanhamnen  med tre separata avloppsledningar:

• en för svartvatten (toalett)
• en för gråvatten (bad, dusch, tvätt)
• och en för matavfall (via köksavfallskvarn)

Dessa rör leds till utvecklingsanläggningen RecoLab på Öresundsverket där källsorterat avloppsvatten och matavfall från Oceanhamnen och återvinns. Mer information kring tre-rör-ut och RecoLab finns i länkarna nedan.

Även i det nya området Östra Ramlösa utreds lokala lösningar för omhändertagande att avloppsvatten från ca 10 000 personer. Genom dessa lokala ”Recolabs-lösningar” säkerställs återvinningen av närsalter som fosfor och kväve. Lokala lösningar bidrar även till att befintligt ledningsnät avlastas och även reningsverket. Detta möjliggör ytterligare expansion av staden samtidigt som reningsverket inte tar emot någon ytterligare belastning.

Med andra ord så kommer Helsingborgs stad och NSVA kunna säkerställa att staden fortsatt kan växa utan att reningsverket blir en begränsande faktor.

Det finns en spillvattenmodell för Helsingborg stad, vilken grovt beskriver ledningsstråk och pumpstationer. Modellen används för att visa både den befintliga kapaciteten i olika delar av ledningssystemet och för att kunna visa hur kommande exploatering inom orterna förväntas påverka kapaciteten. Således är den användbar i den långsiktiga planeringen av ett välfungerande spillvattensystem.

I ledningsnät som har en hög belastning är bräddning fortsatt en viktig systemfunktioner där avloppsvatten leds ut i naturen för att förhindra översvämningar på mer känsliga platser. Mängd och plats för bräddat avloppsvatten varierar från år till år beroende på till exempel vädret. Bräddningar redovisas i miljörapporten som är kopplat till respektive reningsverk. Den beräknade totala bräddvolymen för hela ledningsnätet, inklusive reningsverket var 111 830 m ³  2021 vilket motsvarar 0,55% av den totala beräknade tillrinningen. För mer detaljerad information se miljörapporter för Öresundsverket via länk nedan.

För en del av Helsingborgs ledningsnät finns en datormodell med varningssystem och optimerad driftstyrning som kallas Norra linjen. Denna beskriver spillvattensystemet i realtid, en så kallad realtidsmodell. Norra Linjens realtidsmodell skapades 2017 och sträcker sig från Utvälinge till Väla gård. En realtidsmodell möjliggör en effektivare styrning av pumpstationer och en mer effektiv utnyttjande av befintliga utjämningsvolymer i samband med kraftig nederbörd. Detta minskar risken för bräddningar och källöversvämningar. Med en realtidsmodell är VA-verksamheten bättre förberedd för att kunna möta framtida klimatförändringar och ändrade förutsättningar i spillvattensystemet. Figuren nedan visar modellens utbredning.

Saneringsplanerna syftar till att på ett systematiskt vis minska mängden tillskottsvatten som belastar spillvattensystemen. Genom att minska tillskottsvattnet kan bräddfrekvenser, översvämningar samt pumpade vattenvolymer minskas. Detta leder även till att förbättra förutsättningarna i avloppsreningsverken. Lämpliga nyckeltal har tagits fram för att beskriva hur spillvattenssystemen i Helsingborgs stad påverkas av olika typer av tillskottsvatten. Detta gör även att effekterna av eventuella åtgärder kommer att kunna följas upp.

Kopplat till Helsingborgs stads spillvattensystem finns 3 saneringsplaner

• Norra linjen 2016, daterad 2016
• Helsingborgs centralort, daterad 2021
• Södra linjen, daterad 2022

I respektive saneringsplan presenteras åtgärdsförslag i form av kompletterande utredningar, åtgärder både på och i nära anslutning till befintliga ledningsnät. Tillsammans med åtgärdsbehov för de övriga ledningsslagen prioriteras dessa förslag vidare i arbetet med NSVAs affärsplan.

Ett exempel på en viktig åtgärd som utfördes 2021 i centralorten är att en stor dagvattenledning (2 meter i diameter) kopplades bort från Öresundsverket. Ledningen var ursprungligen en kombinerad ledning med både spillvatten och dagvatten. Ett omfattande separeringsarbete uppströms under flera decennier har gjort att ledningen till slut enbart avledde dagvatten. Därmed kunde den kopplas bort ifrån Öresundsverket. Bräddningarna till Öresund från reningsverket minskades med mer 95 % efter bortkopplingen. Under 2020 bräddade det vid Öresundsverket 6482 m ³ (Miljörapport 2020, Bilaga 4), medan det under 2022 inte skedde några bräddningar alls vid reningsverket (Miljörapport 2022, Bilaga 4). Detta går att läsa i Miljörapporterna för Öresundsverket där bräddningarna har minskat efter bortkopplingen.

Framtida arbete omfattar bland annat separering av resterande kombinerade ledningsnät. Detta är ett långsiktigt arbete vilket planeras att pågå i olika etapper fram till 2050.

EU:s ramdirektiv för vatten (2000/60/EG) ska säkra en god vattenkvalitet i Europas yt- och grundvatten. Det ställer krav på att EU:s medlemsländer arbetar på ett gemensamt sätt med inriktning på att minska föroreningar, främja hållbar vattenanvändning och förbättra tillståndet för vattenberoende ekosystem. Dessa krav är grundläggande i Helsingborgs stads dagvattenpolicy och dagvattenplan.

I Helsingborgs stad pågår en utredning kring att förbättra stadens arbete med en förvaltningsövergripande struktur för vattenplanering. I detta arbete ingår även det förvaltningsövergripande arbetet med miljökvalitetsnormerna. Detta arbete leds av miljöförvaltningen och planeras att färdigställas det närmsta året. Ansvaret för dagvattenhanteringen i Helsingborgs stad är fördelat på flera olika aktörer såsom NSVA, miljöförvaltningen, stadsbyggnadsförvaltningen, stadsledningsförvaltningen och fastighetsägare. För att upprätthålla en hållbar dagvattenhantering är det viktigt att varje aktör är med och bidrar inom sitt område hela vägen från planering, byggnation, drift och tillsyn. Det finns en dagvattenpolicy och en dagvattenplan som vägleder arbetet med dagvattenhantering inom kommunen. Dessa är politiskt antagna. Policyn innehåller generell fakta om dagvattenhantering med ansvarsuppdelning och lagstiftning samt riktlinjer för all ny- och ombyggnationer inom kommunen. Dagvattenplanen avgränsas till kommunalt verksamhetsområde för dagvattenhantering. Den består av fyra dokument; ett huvuddokument som bland annat beskriver ansvarsfrågor och kommunala processer, en bilaga med en nulägesbeskrivning av dagvattensystemet, ett bilaga med åtgärdsförslag och en bilaga som beskriver riktlinjer för utsläpp av föroreningar till dagvatten.

En ny dagvattenplan är precis klar och antogs 2023 av Helsingborgs Stad.

Helsingborgs ledningsnät för dagvatten är ungefär 856 km långt har en stor andel ledningar som byggdes ut under 60- och 70-talet. När ledningarna byggdes ut fanns inte samma krav och riktlinjer på dagvattenhantering som idag vilket gör att vissa områden inte når upp till de nya krav som finns och som ställs på ny- och ombyggnation. Naturvårdsverket har tagit fram etappmål för en hållbar dagvattenhantering som pekar ut att det behöver finns en planering för hur även befintlig dagvattensystem ska möta nya krav. En planering av åtgärder finns till viss del inom dagvattenplanen men denna är inte heltäckande. Ett stort problem inom befintliga områden är att den plats som finns tillgänglig för en allmänna dagvattenhanteringen är begränsad. Det finns i dagsläget inte heller lagstöd för att ställa krav på lokala dagvattenlösningar på privata fastigheter.

Dagvatten inom Helsingborgs stad avleds till en rad olika vattenförekomster som är definierade och statusklassade av Vattenmyndigheterna . De som tar emot störst mängd dagvatten är kustvattenförekomsten Helsingborgsområdet samt ytvattenförekomsterna Skavebäck och Råån som mynnar ut i Skälderviken respektive N Öresund. Mer information om alla dagvattenrecipienter och om de är vattenförekomster eller inte finns i dagvattenplanen under kapitlet Recipienter. För de statusklassade vattendragen gäller miljökvalitetsnormer, vilka ska uppnås enligt EU:s vattendirektiv. Huvudregeln är att myndigheter och kommuner inte får tillåta en verksamhet som bidrar till att vattnets kvalitet försämras eller riskerar att det blir omöjligt att nå miljökvalitetsnormen. Detta så kallade försämringsförbud innebär att försämring av kvalitetsfaktorer mellan olika statusklasser inte är tillåtet. För information om recipienternas statusklassning hänvisas till VISS (Vatteninformationssystem Sverige) .

Ledningsnätet är dimensionerat utifrån de principer som gällde för tiden då ledningarna anlades. Svenskt vattens publikationer styr dimensionering och utformning av nya kommunala dagvattensystem.

En dagvattenmodell är framtagen för centralorten och tätorterna. Den är ett bra verktyg för att analysera hur kapacitetskraven enligt Svenskt vattens publikationer för dagvattensystem efterlevs. Med hjälp av dagvattenmodellen kan man simulera hur dagvattennätet beter sig vid olika regnscenarier. Således underlättar den stadens långsiktiga planering för ett välfungerande dagvattensystem bland annat genom identifiering av hårt belastade ledningssträckor. Dagvattenmodellen kan även användas när NSVA är med i kommunernas planering för framtida utbyggnad av bebyggelse.

Generella riktlinjer från Svenskt vatten är att det befintliga ledningsnätet ska klara av att behålla dagvatten under mark vid ett 10-års regn, det vill säga att trycklinjen i systemet inte överstiger marknivå. För nya dagvattensystem finns olika krav på olika typer av bebyggelse där det vanligaste är för tät bostadsbebyggelse. Där gäller 5-års återkomsttid för fylld ledning och 20 års återkomsttid för trycklinje i marknivå. En kapacitetsutredning, som visar vilka dagvattenledningar som har problem med trycklinjer i marknivå vid både ett 5- och 10-års regn, är gjord för Helsingborgs mindre tätorter. Resultaten bidrar till att prioritera bland sträckor som behöver dimensioneras upp eller avlastas på andra sätt.

Projektbaserade kapacitetsutredningar är även framtagna för problemområden inom Helsingborgs stad. Detta är utredningar där man tittar på specifika områden för sig där dagvattenmodellen används.

I affärsplanen beskrivs nuläget för VA-systemen, vilka omvärldsfaktorer som kommer påverka verksamheten i framtiden, samt vad som behöver åstadkommas för att drift, underhåll och utveckling av de allmänna VA-systemen ska ske på ett långsiktigt hållbart sätt. Se länk nedan för aktuell affärsplan.

Översiktsplanen är ett av stadens styrdokument som ska ge vägledning för beslut om hur mark- och vattenområden ska användas och hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras, se länk nedan. Översiktsplanen antogs politiskt 2021. Helsingborgs stad har gjort en framskrivning av befolkningsprognosen som planeringen utgår ifrån. Enligt denna kommer befolkningen att öka till 190 000 invånare 2050. Utöver översiktsplanen finns fler ändringar av översiktsplanen som gäller olika geografisk områden. Dessa nås även via länken nedan.

I processen för planprogram och detaljplaner samverkar kommunen och NSVA kontinuerligt och ser över om bebyggelse är lämplig avseende möjlig avledning av spillvatten/dagvatten och dricksvattenförsörjning. Om utbyggnad eller ombyggnad behövs av befintligt VA-ledningsnät så utförs detta i samband med den kommunala detaljplaneprocessen. I länken nedan kan man se alla gällande och pågående detaljplaner.

För dricksvatten anges det i dimensionsplanen hur dricksvattennätet behöver byggas ut för att försörja framtida befolkningsökningar. För övriga vattenslag saknas denna strategiska bedömning i nuläget.

NSVA planerar att ta fram denna typ av strategisk planering även för spill- och dagvatten. I NSVA:s senaste affärsplan beskrivs detta arbete enligt följande: "Ett sätt att utveckla NSVAs strategiska arbete för ledningsnätet är att arbeta områdesvis med alla vattentjänster. Syftet är att börja med att identifiera en problembild för respektive vattenslag för att sedan ta fram nödvändiga åtgärder för drift, underhåll och förnyelse kopplade till kommunens planerade exploateringar, klimatanpassning etc. Målet är ett robust ledningsnät med tillhörande anläggningar som ska klara framtida funktionskrav."

I Helsingborgs stad antogs "Strategi för vatten och avlopp på landsbygd" 2020. Syftet är att identifiera områden där en utbyggnad av kommunalt VA bör göras och områden där det inte kan bli aktuellt inom överskådlig tid. I tabell nedan presenteras bedömning av respektive utbyggnadsområde enligt antagen strategi. Utbyggnaden i Hässlunda påbörjades under 2023 och pågår vid tidpunkten för vattentjänstplanens framtagande.

I enlighet med beslutade förändringar i lagen om allmänna vattentjänster har de utbyggnadsområden som ännu inte genomförts alternativt påbörjats pausats tillsvidare i väntan på ny behovsbedömning.

Till följd av ändringarna i § 6 LAV beskrivna i inledningen, behöver kommunen redogöra för de behov som den allmänna VA-anläggningen kan ha för att fungera vid en ökad belastning till följd av skyfall.

Vid normala regn hanteras regnvolymen inom verksamhetsområde för dagvatten vanligtvis genom avledning till det allmänna dagvattensystemet. Normala regn kan också hanteras genom till exempel infiltration i mark. Vid extrema regntillfällen räcker dagvattensystemets kapacitet inte till och marken mättas. Detta medför att vattnet rinner på markytan i stället. En konsekvens av detta blir ofta marköversvämning. Skyfallsanalysen som genomförs för att analysera påverkan på den allmänna VA-anläggningen utgår från befintliga skyfallskarteringar där detta finns. Detaljerade skyfallskarteringar har tidigare gjorts i stationsorterna i Helsingborgs stad. Där det inte finns befintliga skyfallsanalyser har en översiktlig analys gjorts med hjälp av programmet Scalgo live. Analysen avgränsas till prioriterade VA-anläggningar som påverkas negativt om de översvämmas vid skyfall. Dessa är:

• Reningsverk
• Pumpstationer
• Vattenverk
• Högreservoarer
• Lågreservoar

Dagvattenanläggningar med pumpstationer och tillhörande elektronik har tagits med i analysen eftersom de riskerar ta skada vid en översvämning . Övriga dagvattenanläggningar anses inte riskera skada vid en en översvämning till följd av skyfall om den är utformad enligt erforderlig standard. NSVA följer Svenskt Vattens standard med att klimatanpassa nya dagvattenanläggningar för att klara av en ökad intensitet av nederbörd.

Observera att analysen endast tar hänsyn till kommunala VA-anläggningar. Det finns VA-anläggningar som tillhör andra ledningsägare, exempelvis Trafikverket eller samfälligheter, som analysen inte tar hänsyn till.

Begreppet skyfall kan definieras på olika sätt. Enligt SMHI:s definition innebär att skyfall att minst 50 mm regn faller på en timme eller minst 1 mm på en minut. Denna analys utgår från det typregn som befintliga modeller tittat på, dvs ett 100-årsregn med 6 timmars varaktighet och en klimatfaktor på 1,3 för att ta hänsyn till mer frekventa häftiga regn som klimatförändringar leder till. I programmet Scalgo live som använts för skyfallskarteringen anges bara en regnvolym. Med förutsättningarna som anges ovan angående regnets återkomsttid, varaktighet och klimatfaktor innebär detta ett regn som genererar 110 mm.

Skyfallsanalyserna har gjorts två delsteg då det finns olika varianter av skyfallskarteringar inom kommunen. I delområden där det finns detaljerade skyfallskarteringar av hög kvalité har dessa använts för vidare analysera medan det inom resterande områden har använts enklare skyfallskarteringar utförda i programvaran Scalgo Live.  Samtliga VA-anläggningar som är placerade inom ett avstånd om 5 meter från en yta med ett vattendjup större än 0,1 meter bedöms vara aktuella att utreda vidare. Ett minsta vattendjup på 0,1 meter har valts då modellerna bedöms vara allt för osäker för vattendjup mellan 0 och 0,1 meter. För att representera utbredningen av de faktiska byggnaderna som till exempel en pumpstation har utbredningen av för VA-anläggningarna beskrivits som en cirkel med radien 5 meter. 

För samtliga VA-objekt som har tagits fram i skyfallsanalyserna behöver de verkliga förutsättningarna studerats vidare och en slutlig bedömning av översvämningsrisken i samband med skyfall genomföras. Detta arbete inkluderas i NSVAs kommande arbete. 

Placeringen av aktuella VA-anläggningar visas i figur nedan. 

Vattentjänstplanen visar att vissa dokument antingen behöver tas fram från grunden alternativt förnyas. Kommunens tidsplan för detta arbete planeras utifrån antagen affärsplan. En sammanställning över planerade framtagande och förnyelse av nödvändiga dokument presenteras i tabell nedan.

NSVA planerar på lång sikt att ta fram dimensionsplan för spill- och dagvattensystemen. I NSVAs senaste affärsplan beskrivs detta arbete enligt följande: "Ett sätt att utveckla NSVAs strategiska arbete för ledningsnätet är att arbeta områdesvis med alla vattentjänster. Syftet är att börja med att identifiera en problembild för respektive vattenslag för att sedan ta fram nödvändiga åtgärder för drift, underhåll och förnyelse kopplade till kommunens planerade exploateringar, klimatnapassningar etc. Målet är ett robust ledningsnät med tillhörande anläggningar som ska klara framtida funktionskrav".