Vattentjänstplan Örkelljunga kommun

Till följd av propositionen Vägar till hållbara vattentjänster (2021/22:208) togs ett regeringsbeslut i juni 2022 om att ändra delar av Lag (2006:412) om allmänna vattentjänster (LAV) och Miljöbalken (1998:808). Lagändringen syftar till att skapa bättre förutsättningar för långsiktiga och hållbara vatten- och avloppslösningar samt att öka allmänhetens insyn och möjlighet till deltagande och påverkan vid den kommunala planeringen. Kommunens bedömning av behovet av en allmän vattentjänst ska bli mer flexibel med lagändringen då en enskild anläggning för VA kan godtas i större utsträckning om den uppfyller kravet på skydd mot människors hälsa eller miljön. Beslutet innebär konkret en omskrivning och ändring i LAV 6 § som reglerar kommunens skyldighet att ordna vattentjänster samt tillägget av att en aktuell vattentjänstplan ska finnas i varje kommun som ska fastställs av kommunfullmäktige minst vart fjärde år. Vattentjänstplanen har tagits fram i ett samarbete mellan Kultur- och samhällsutvecklingsförvaltningen i Örkelljunga kommun och Nordvästra Skånes Vatten och avlopp AB (NSVA) .

Utöver det förfarande som följer av bestämmelserna om strategisk miljöbedömning av planer och program kapitel 6 i Miljöbalken ska kommunen innan den antar eller ändrar en vattentjänstplan samråda med berörda myndigheter och även med fastighetsägare som har betydande intresse i planen.

Planen ska i granskningsskedet ställas ut för allmänheten i minst 4 veckor. Utställningen ska annonseras på kommunens anslagstavla. Kommunen ska för både samråd och granskning ta hänsyn till inkomna synpunkter från samråd och granskning och visa hur dessa har beaktats.

En vattentjänstplanen ska enligt LAV 6 b § innehålla kommunens långsiktiga planering av hur kommunala vattentjänster ska tillgodoses, samt bedöma vilka åtgärder som krävs för att kommunala VA-anläggningarna ska klara av en ökad belastning på grund av skyfall.  

En bedömning av betydande miljöpåverkan kopplat till vattentjänstplanen har gjorts. Bedömningen är att vattentjänstplanen inte medför någon betydande miljöpåverkan. Bedömning av betydande miljöpåverkan utgör en bilaga till granskningsförslaget till vattentjänstplanen

Nedan definieras vanligt förekommande begrepp med förklarande definitioner relaterade till VA-verksamhet.

Vattentjänstplanen avgränsas till de områden inom kommunen som idag omfattas eller kan komma att omfattas av verksamhetsområden för kommunalt VA i enlighet med LAV. Utbredningen av aktuellt verksamhetsområde för olika vattentjänster presenteras i kartan nedan.

VA-verksamheten i Örkelljunga kommun bedrivs av NSVA och det finns flera olika strategier och planer som styr verksamheten. De mest betydande planerna som bör finnas är dagvattenplan, saneringsplan, dimensionsplan, reinvesteringsplan, affärsplan och landsbyggdstrategi för VA. Planerna har varierad tidsaspekt där affärsplanen är den mest kortsiktiga. Reinvesteringsplanen samt dimensioneringsplan blickar långt fram i seklet. Reinvesteringsplanen och affärsplanen är övergripande för hela den allmänna VA-verksamheten medan de andra planerna fokuserar på de olika vattentjänsterna separat. Reinvesteringsplanen pekar ut omfattningen av reinvesteringsbehovet för ledningsnätet av den allmänna VA-anläggningen för en långsiktig hållbar planering och jämn taxeutveckling. Affärsplanen tar upp hur större projekt samt resterande VA-verksamhet ska bedrivas för de närmsta åren inom en budgetperiod.

För den VA-verksamhet som bedrivs finns det även mycket att läsa i NSVA:s verksamhetsberättelse. Via länken nedan kan du hittar dessa publikationer på NSVAs hemsida.

På grund av säkerhetsskäl finns inte saneringsplaner och dimensionsplan för allmänheten att tillgå.

En VA-plan för Örkelljunga kommun har inte sammanställts.

Örkelljungas vattenförsörjning baseras idag på uttag från vattentäkterna i Örkelljunga och Eket. I Örkelljunga finns ett vattenverk som om det ska fortsätta användas behöver byggas om för att möta moderna krav på rening, drift och arbetsmiljö. Vattnet från brunnarna i Örkelljunga är kontaminerat med bekämpningsmedelsresten DMS. Örkelljunga vattenverk försörjer Örkelljunga tätort, Åsljunga, Skånes Fagerhult och Skånes Värsjö med dricksvatten, medan Ekets vattenverk försörjer Eket med dricksvatten.

Fördjupade undersökningar i Eket-Sånnestorp och i Åsljunga pågår för att se om anläggning av ny vattentäkt på dessa platser för Örkelljungas vattenförsörjning är möjlig. En rapport kommer att tas fram med beskrivning av förutsättningarna och tidigare gjorda undersökningar i områdena. I rapporten görs även en riskanalys och en vattenbalansberäkning och det utförs pumptester för att fastställa deras kapacitet. I samband med detta tas även grundvattenkemiprover. I utredningsarbetet tas samtidigt fram förslag till undersökningsområden för eventuella nya brunnslägen i både Åsljunga och Eket.

Utöver nya ledningar behöver även befintliga ledningar läggas om och förnyas. Ledningsnätet som distribuerar dricksvatten i Örkelljunga kommun är ungefär 176 km långt. Baserat på ledningens ålder och material, se bild nedan, har en uppskattning gjorts på hur mycket av ledningsnätet som behöver bytas ut över tid. För att undvika en underhållsskuld och försämrad funktion av ledningsnätet behövs det läggas om cirka 13 000 meter vattenledning under 2020-talet. Från och med 2040 beräknas den nödvändiga förnyelsetakten öka fram till 2090 innan den planar ut.

NSVA har sedan 2021 börjat införa smarta vattenmätare. Det innebär att NSVA inom en tioårsperiod kommer att ha bytt ut samtliga vattenmätare hos kunder till fjärravlästa vattenmätare. Vattenmätarna ger förbättrat underlag för debitering. De kan även ge larm om frysrisk och läckage inne i byggnader. Dessutom kan mätarna användas i driften för att bättre förstå vattenbalansen i VA-systemet.

I Örkelljunga kommun ligger Infrastructure Leakage Index (ILI) på 1,1 år 2022, vilket klassas som "Bra" enligt Världsbankens kategorisering. Dock finns det osäkerheter i beräkningarna för Örkelljunga kommun eftersom NSVA inte kunnat bedöma hur medeltrycket i ledningsnätet sett ut historiskt. ILI är ett vedertaget sätt att beräkna och jämföra utläckage på vattennät. Procentuellt låg vattenförlusterna på 19 % år 2022. Sverigemedel ligger omkring 20 % gällande vattenförluster.

NSVA arbetar med att ta fram en hydraulisk vattenmodell (dimensionsplan) för Örkelljunga kommun år 2023. Syftet med att ha en modell är att kunna utföra kapacitetsberäkningar och säkerställa att rätt dimensioner projekteras och anläggs när NSVA förnyar ledningsnätet och planerar för framtida utbyggnader.

Det finns en nödvattenplan för Örkelljunga kommun. Av säkerhetsskäl redovisas inte nödvattenplanen offentligt.

I Örkelljunga kommun renas spillvatten från Skånes Värsjö, Åsljunga, Eket, Ryagården, Östra Spång och Örkelljunga tätort i Örkelljungas reningsverk. Spillvatten från Skånes Fagerhult renas i ett reningsverk beläget vid Fedingesjön.

Tabellen nedan visar nuvarande och tillåten belastningen utryckt i personekvivalenter(pe) för de två reningsverken som finns i kommunen. Notera dock att det endast är reningsverket i Örkelljunga som är tillståndspliktigt. Örkelljunga ARV omfattas av recipientkontrollen som samordnas av Rönneåkommitén medans Skånes Fagerhult ARV inte omfattas av något liknande recipientkontroll men har lokal provtagning i Fedingesjöns in och utlopp tre gånger per år. Se länkade Miljörapporter längre ned för mer informaiton.

I takt med att samhällen växer kan det bli aktuellt att utöka kapaciteten på reningsverken. Miljötillståndet för Örkelljunga reningsverk medger ytterligare ca 3 000 pe vilket rymmer de utbyggnadsplaner som kommunen har. Det kan dock bli aktuellt att utöka själva reningsprocesserna när samhället växer vilket är ett normalt förfarande. Däremot är inflödet nära gränsen vilket gör att ett nytt miljötillstånd kan behövas sökas. Ett nytt tillstånd kommer att kräva ytterligare åtgärder då man kunnat se att kravställandet blir allt större när nya miljötillstånd ges. Lagstiftning i form av den så kallade Weserdomen gör att försämring ej får ske av någon av kvalitetsfaktorerna hos en vattenförekomsts status. Detta kan leda till väldigt tuffa reningskrav men också en risk för att tillstånd ej ges för en utökad rening. Under 2023 är ett nytt avloppsdirektiv från EU ute på remiss där det ställs tuffare reningskrav och även krav på på rening av mikroföroreningar. För dessa nya krav ser kapaciteten hos Örkelljungas reningsverk godkänd ut.

Mer information om respektive reningsverk finns i de årligen publicerade miljörapporterna på NSVAs hemsida.

Utöver nya ledningar behöver även befintliga ledningar läggas om och förnyas. Ledningsnätet som distribuerar spillvatten i Örkelljunga kommun består av ungefär 145 km ledningar och 30 pumpstationer. Baserat på ledningens ålder och material, se bild nedan, har en uppskattning gjorts på hur mycket av ledningsnätet som behöver bytas ut över tid. För att undvika en underhållsskuld och försämrad funktion av ledningsnätet behövs det läggas om cirka 7 000 meter spillvattenledningar under 2020-talet. Därefter beräknas den nödvändiga förnyelsetakten öka fram till 2100 innan den planar ut.

Någon modell som beskriver spillvattensystemets funktion saknas.

Saneringsplanerna syftar till att på ett systematiskt vis minska mängden tillskottsvatten som belastar spillvattensystemen och därmed minska bräddfrekvenser, översvämningar samt pumpade vattenvolymer för att förbättra förutsättningarna i avloppsreningsverken. Lämpliga nyckeltal har tagits fram för att beskriva hur spillvattenssystemen i Örkelljunga kommun påverkas av olika typer av tillskottsvatten, därmed kommer effekterna av eventuella åtgärder att kunna följas upp.

I ledningsnät med mycket tillskottsvatten är bräddning fortsatt en viktig systemfunktion där avloppsvatten leds ut i naturen för att förhindra översvämningar på mer känsliga platser. Som tidigare nämnts jobbar NSVA med att minska mängden tillskottsvatten för att i förlängningen minska mängden spillvatten som bräddas ut. Mängd och plats för bräddat avloppsvatten varierar från år till år beroende på nederbörd och redovisas i miljörapporten för ledningsnätet som är kopplat till respektive reningsverk. Länk till Miljörapport finns under tidigare avsnitt "Spillvattensystemet".

Kopplat till Örkelljunga kommuns spillvattensystem finns två saneringsplaner

• Örkelljunga reningsverk
• Skåne Fagerhults reningsverk

I respektive saneringsplan presenteras åtgärdsförslag för att minska mängden ovidkommande vatten i spillvattenlednigen. Detta kan ske i form av kompletterande utredningar, åtgärder både på och i nära anslutning till befintliga ledningsnät. Tillsammans med åtgärdsbehov för de övriga ledningsslagen prioriteras dessa förslag vidare i arbetet med NSVAs affärsplan.

Under 2008 gjordes en saneringsplan kopplad till spillvattensystemet i Örkelljunga kommun, vilken benämndes som en VA-plan.

Ansvaret för dagvattenhanteringen i Örkelljunga kommun är fördelat på flera olika aktörer såsom NSVA, Kultur- och samhällsutvecklingsförvaltningen, Söderåsens miljöförbund och fastighetsägare. För att upprätthålla en hållbar dagvattenhantering är det viktigt att varje aktör är med och bidrar inom sitt område hela vägen från planering, byggnation, drift och tillsyn.

Målet är att det ska finnas en gemensam dagvattenpolicy och en dagvattenplan som vägleder arbetet med dagvattenhantering inom kommunen och att de ska vara politiskt antagna. Vanligtvis innehåller policyn generell fakta om dagvattenhantering med ansvarsuppdelning och lagstiftning samt riktlinjer för alla ny- och ombyggnationer inom kommunen. Dagvattenplanen avgränsas till kommunalt verksamhetsområde för dagvattenhantering och består vanligtvis av fyra dokument; ett huvuddokument som bland annat beskriver ansvarsfrågor och kommunala processer, en bilaga med en nulägesbeskrivning av dagvattensystemet, ett bilaga med åtgärdsförslag och en bilaga som beskriver riktlinjer för utsläpp av föroreningar till dagvatten.

Det finns i dagsläget ingen politiskt antagen dagvattenpolicy för Örkelljunga kommun.

En dagvattenplan för Örkeljunga kommun saknas idag men planeras att tas fram under 2031. Generellt sett arbetar NSVA efter några grundprinciper för hantering av dagvatten i respektive ägarkommun.

Örkeljunga kommuns ledningsnät för dagvatten är ungefär 145 km långt har en stor andel ledningar som byggdes ut under 60- och 70-talet. När ledningarna byggdes ut fanns inte samma krav och riktlinjer på dagvattenhantering som idag vilket gör att vissa områden inte når upp till de nya krav som finns och som ställs på ny- och ombyggnation. Naturvårdsverket har tagit fram etappmål för en hållbar dagvattenhantering som pekar ut att det behöver finnas en planering för hur även befintliga dagvattensystem ska möta nya krav. En planering av åtgärder finns till viss del inom dagvattenplanen men är inte heltäckande. Ett stort problem inom befintliga områden är att den plats som finns tillgänglig för en allmänna dagvattenhanteringen är begränsad samt att lagstöd för kravställande på privata fastigheters dagvattenhantering saknas.

Utöver nya ledningar behöver även befintliga ledningar läggas om och förnyas. Ledningsnätet som distribuerar dagvatten i Örkelljunga kommun består av ungefär 145 km ledningar. Baserat på ledningens ålder och material, se bild nedan, har en uppskattning gjorts på hur mycket av ledningsnätet som behöver bytas ut över tid. För att undvika en underhållsskuld och försämrad funktion av ledningsnätet behövs det läggas om cirka 4 000 meter dagvattenledningar under 2020-talet. Därefter beräknas den nödvändiga förnyelsetakten öka fram till 2100 innan den planar ut.

Dagvatten i Örkelljunga kommun avleds till de statusklassade recipienterna Pinnån, Strömmabäcken, Hjälmsjön, Fedingesjön, Fagerhultasjön och Åsljungasjön. Det finns även dikningsföretag och ett antal mindre vattendrag som också är dagvattenrecipienter. För de statusklassade vattendragen gäller miljökvalitetsnormer, vilka ska uppnås enligt EU:s vattendirektiv. Huvudregeln är att myndigheter och kommuner inte får tillåta en verksamhet som bidrar till att vattnets kvalitet försämras eller riskerar att det blir omöjligt att nå miljökvalitetsnormen. Detta så kallade försämringsförbud innebär att försämring av kvalitetsfaktorer mellan olika statusklasser inte är tillåtet. För information om recipienternas statusklassning hänvisas till VISS (Vatteninformationssystem Sverige)

Ledningsnätet är dimensionerat utifrån de principer som gällde för tiden då ledningarna anlades. Svenskt vattens publikationer styr dimensionering och utformning av nya kommunala dagvattensystem.

I affärsplanen beskrivs nuläget för VA-systemen, vilka omvärldsfaktorer som kommer påverka verksamheten i framtiden, samt vad som behöver åstadkommas för att drift, underhåll och utveckling av de allmänna VA-systemen ska ske på ett långsiktigt hållbart sätt. Se länk nedan för aktuell affärsplan.

Översiktsplanen är ett av kommunens styrdokument som ska ge vägledning för beslut om hur mark- och vattenområden ska användas och hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras, se länk nedan. En ny översiktsplanen är under framtagande som har utblick mot år 2040. I samband med arbetet med en ny översiktsplan har skyfallskartering tagits fram för tätorterna i Örkelljunga kommun.

I processen för planprogram och detaljplaner samverkar kommunen och NSVA kontinuerligt och ser över om bebyggelse är lämplig avseende möjlig avledning av spillvatten/dagvatten och dricksvattenförsörjning. Om utbyggnad eller ombyggnad behövs av befintligt VA-ledningsnät så utförs detta i samband med den kommunala detaljplaneprocessen.  I länken nedan kan man se alla gällande och pågående detaljplaner.

För dricksvatten anges det i dimensionsplanen hur dricksvattennätet behöver byggas ut för att försörja framtida befolkningsökningar. För övriga vattenslag saknas denna strategiska bedömning i nuläget.

NSVA planerar att ta fram denna typ av strategisk planering även för spill- och dagvatten. I NSVA:s senaste affärsplan beskrivs detta arbete enligt följande: "Ett sätt att utveckla NSVAs strategiska arbete för ledningsnätet är att arbeta områdesvis med alla vattentjänster. Syftet är att börja med att identifiera en problembild för respektive vattenslag för att sedan ta fram nödvändiga åtgärder för drift, underhåll och förnyelse kopplade till kommunens planerade exploateringar, klimatanpassning etc. Målet är ett robust ledningsnät med tillhörande anläggningar som ska klara framtida funktionskrav."

I processen för planprogram och detaljplaner samverkar kommunen och NSVA kontinuerligt och ser över om bebyggelse är lämplig avseende möjlig avledning av spillvatten/dagvatten och dricksvattenförsörjning. Om utbyggnad eller ombyggnad behövs av befintligt VA-ledningsnät så utförs detta i samband med den kommunala detaljplaneprocessen. I länken nedan kan man se alla gällande och pågående detaljplaner.

Målet med en landsbygdsstrategi är att identifiera områden där en utbyggnad av kommunalt VA bör göras och områden där det inte kan bli aktuellt inom överskådlig tid. Målet är också att belysa frågor om vatten och avlopp vid nybyggnation. Detta i områden utanför verksamhetsområde för kommunalt vatten och avlopp och utifrån ett VA-perspektiv och det kommunala ansvaret. En landsbygdsstrategi för Örkelljunga kommun är planerad att tas fram 2026.

Vid normala regn hanteras regnvolymen inom verksamhetsområde för dagvatten vanligtvis genom avledning till det allmänna dagvattensystemet. Normala regn kan också hanteras genom till exempel infiltration i mark. Vid extrema regntillfällen räcker dagvattensystemets kapacitet inte till och marken mättas, vilket medför att det rinner på markytan i stället. En konsekvens av detta blir ofta marköversvämning.

Örkelljunga kommun har upprättat en skyfallsanalys över tätorterna Eket, Skånes Fagerhult, Skånes Värsjö, Åsljunga och Örkeljunga under 2020.

Till följd av ändringarna i § 6 LAV beskrivna i inledningen, behöver kommunen redogöra för de behov som den allmänna VA-anläggningen kan ha för att fungera vid en ökad belastning till följd av skyfall.

Begreppet skyfall kan definieras på olika sätt. Enligt SMHI:s definition innebär ett skyfall att minst 50 mm regn faller på en timme eller minst 1 mm på en minut. Denna analys utgår från det typregn som befintliga modeller tittat på, dvs ett 100-årsregn med 6 timmars varaktighet och en klimatfaktor på 1,3 för att ta hänsyn till mer frekventa häftiga regn som klimatförändringar leder till. I programmet Scalgo live, som använts för skyfallskarteringen, anges bara en regnvolym. Med förutsättningarna om regnets återkomsttid, varaktighet och klimatfaktor angivna ovan innebär detta ett regn som genererar 110 mm.

Analysen avgränsas till prioriterade allmänna VA-anläggningar med avseende på skyfallspåverkan, vilka anses vara:

• Reningsverk
• Pumpstationer
• Vattenverk
• Högreservoarer
• Lågreservoar

Dagvattenanläggningar med pumpstationer och tillhörande elektronik har tagits med i analysen eftersom de riskerar ta skada vid en översvämning . Övriga dagvatten anläggningar anses inte riskera skada vid en översvämning till följd av skyfall om den är utformad enligt erforderlig standard. NSVA följer Svenskt Vattens standard med att klimatanpassa nya dagvattenanläggningar för att klara av en ökad intensitet av nederbörd.

Observera att analysen endast tar hänsyn till kommunala VA-anläggningar. Det finns anläggningar som tillhör andra ledningsägare, exempelvis Trafikverket eller samfälligheter, som analysen inte tar hänsyn till. Analysen tittar inte heller på övrig kritisk samhällsinfrastruktur.

Skyfallsanalyserna har baserats på skyfallskarteringar gjorda i programvaran Scalgo Live. De har sedan använts för att bestämma vilka av de prioriterade VA-anläggningarna som riskeras att översvämmas i samband med skyfall. 

Samtliga VA-anläggningar som är placerade inom ett avstånd om 5 meter från en yta med ett vattendjup större än 0,1 meter bedöms vara aktuella att utreda vidare. Ett kritiskt vattendjup på 0,1 meter har valts då modellen bedöms vara allt för osäker för vattendjup mellan 0 och 0,1 meter. För att representera utbredningen av de faktiska byggnaderna som till exempel en pumpstation har utbredningen av för VA-anläggningarna beskrivits som en cirkel med radien 5 meter.  

För samtliga VA-objekt som har tagits fram i skyfallsanalyserna behöver de verkliga förutsättningarna studerats vidare och en slutlig bedömning av översvämningsrisken i samband med skyfall för respektive VA-anläggning genomföras. Detta arbete inkluderas i NSVAs kommande arbete. 

I karta nedan presenteras de VA-anläggningar som bedöms vara utsatta för översvämningsrisk i samband med skyfall. 

Vattentjänstplanen visar att vissa dokument antingen behöver tas fram från grunden alternativt förnyas. För att skapa en helhetsbild av den nuvarande statusen och framtida behov av åtgärder för alla ledningslag inom ett delområde kommer NSVA att arbete med så kallade områdesutredningar med start 2024.

Kommunens tidsplan för de olika arbetsmomenten planeras utifrån antagen affärsplan. En sammanställning över planerade framtagande och förnyelse av nödvändiga dokument presenteras i tabell nedan.