Översiktsplan Torsås kommun

Granskningsförslag

Inledning

På denna hemsida redovisas översiktsplanen för Torsås kommun. Här finns information och en interaktiv karta där du kan ta del av tillgängligt material. Översiktsplanen har tidigare varit ute på samråd och inkomna synpunkter redovisas i en samrådsredogörelse. Översiktsplanen har därefter reviderats och vi befinner oss nu i granskningsskedet av planprocessen.  Länk till samrådsredogörelse 

Vad är en översiktsplan?

Översiktsplanering syftar till att planera för en bra fysisk miljö i framtiden. I översiktsplanen ska grunddragen i användning av mark- och vattenområden redovisas. Översiktsplanen ska skapa beredskap för framtida förändringar men samtidigt säkerställa olika typer av bevarandevärden inom kommunen. Den ska visa hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras. En översiktsplan ska bl.a. även klargöra hur riksintressen säkerställs.

Enligt plan- och bygglagen ska alla kommuner ha en aktuell översiktsplan som omfattar hela kommunen. Översiktsplanen är inte juridiskt bindande men ska fungera som en vägledning för efterföljande beslut såsom detaljplanering och bygglov. Illustrationen visar översiktsplanens roll i samhällsbyggnadsprocessen.

Processen

Planprocessen är indelad i fyra olika steg. Det första steget i processen kallas för samråd. Inför samrådet tog kommunen fram underlagsmaterial som ingick i översiktsplanen. Under samrådet gjordes materialet tillgängligt för allmänheten, intresseorganisationer och myndigheter. Under samrådstiden bjöd kommunen in till ett antal informationsmöten. Samrådet syftar till att samla in synpunkter och material som ska arbetas in i det fortsatta planarbetet.

Nästa steg i processen kallas för granskning vilket är det steg i processen där vi befinner oss nu. Granskningstiden pågår 2024-04-30 – 2024-06-30. Inkomna synpunkter från samrådet har sammanställts i en samrådsredogörelse där kommunen tagit ställning till revideringar. Översiktsplanen görs tillgänglig för allmänheten, intresseorganisationer och myndigheter. Under granskningsskedet är det återigen möjligt att lämna synpunkter.

Efter granskningen sammanställs inkomna synpunkter och kommunen tar ställning till justeringar. Inkomna synpunkter bearbetas innan översiktsplanen slutligen antas i Kommunfullmäktige. När översiktsplanen vunnit laga kraft börjar den att gälla.

Bakgrund

Utgångspunkten för översiktsplanen är att Torsås kommun ska nå kommunens vision; ett gott liv i en livskraftig kommun genom en långsiktig hållbar utveckling. Det långsiktiga målet är att sträva mot att nå 8000 invånare 2040. I kommunen finns närheten och livskvalité, havet, kusten, stränderna, slättlandet, sjöarna och skogarna.

Torsås är en landsbygdskommun där 60 procent av befolkningen bor i tätorterna medan 40 procent bor utanför. Det finns tillgång till snabbt bredband via fiber i hela kommunen. Det är viktigt att service finns kvar och kan utvecklas inom våra tätorter.

Kommunens vision bygger på ett samhälle med långsiktig hållbarhet både socialt, ekonomiskt, miljömässigt och kulturellt. I fokus står människorna som lever, bor och verkar i vår kommun. Utformningen av våra vardagsmiljöer har en viktig roll i hur fysiskt aktivt vårt vardagsliv blir. Genom en hållbar samhällsplanering skapas förutsättningar för bra levnadsvillkor genom tillgång till arbete, god arbetsmiljö, ekonomisk och social trygghet, fritidsaktivitet, en trygg uppväxt för barn samt delaktighet och medinflytande. Vid samhällsplaneringen är det viktigt att alla människors nuvarande och kommande behov tillgodoses.

Läsanvisning

Torsås kommuns översiktsplan är digital och redovisas på denna hemsida med texter, illustrationer samt en interaktiv karta. Interaktiv betyder att du kan klicka på kartan för att få fram information, zooma samt tända och släcka olika lager. I de fall översiktsplanen hänvisar till andra dokument finns dessa länkade i textfältet.

Det går att skriva ut informationen på hemsidan eller spara som ett pdf-dokument. Klicka på de tre prickarna längst upp till höger och välj "förhandsgranskning av utskrift". Klicka sedan på "skriv ut" och välj antingen skrivare eller "spara som pdf".

Uppdrag - ny översiktsplan

Under 2017 fick bygg- och miljönämnden i uppdrag att ta fram en ny översiktsplan för Torsås kommun. Uppdraget kom från Kommunfullmäktige och grundar sig i den aktualitetsförklaring som samhällsbyggnadsförvaltningen genomförde. Under varje mandatperiod ska ett beslut fattas om den gällande översiktsplanen fortfarande är aktuell eller om en ny behöver tas fram för att använda som underlag i samhällsbyggnadsprocessen. Vid aktualitetsprövningen angav förvaltningen att översiktsplanen från 2011 fortfarande är aktuell samtidigt som nya förutsättningar tillkommit de senaste åren.

Nya förutsättningar som beaktas i översiktsplanen är exempelvis ny vägdragning av E22 förbi Bergkvara, etablering av ny kriminalvårdsanstalt strax norr om Söderåkra, företaget NKT:s expansion och Försvarsmaktens utveckling i Blekinge. Kommunen planerar därmed för fler invånare än vad prognoser anger. Dessutom finns flera nya underlag så som kulturmiljö, naturmiljö och havsplanering som behöver inkluderas i översiktsplanen.

Miljömål

Sveriges miljömål är ett miljömålssystem som består av ett generationsmål, 16 miljökvalitetsmål samt ett antal etappmål. Syftet med målen är att bidra till genomförandet av den ekologiska dimensionen av de globala hållbarhetsmålen. Miljömålssystemet har antagits av Sveriges riksdag.

Det främsta miljömålet i arbetet med översiktsplanen är en ”god bebyggd miljö”. I kommunen ska tätorter och den bebyggda miljön utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Det är viktigt att tätorter och byar utvecklas så att service kan bibehålls. Vår bebyggda miljö ska fylla människors och samhällets behov, erbjuda bra livsmiljöer och bidra till en hållbar utveckling.

Hållbar utveckling

Ett hållbarhetsprogram har tagits fram för Torsås kommun. Hållbarhetsprogrammet har sin utgångspunkt att vi ska nå vår vision; ett gott liv i en livskraftig kommun genom en långsiktig hållbar utveckling. Med hållbar utveckling menas att tillfredsställa dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov.

Hållbar utveckling brukar delas in i tre olika dimensioner som alla är beroende av varandra. Den ekologiska dimensionen är grundläggande för allt liv på jorden. Utan ett fungerande ekosystem och rent vatten finns det inga förutsättningar att skapa ett samhälle med social och ekonomisk hållbarhet i. De mänskliga rättigheterna och människans grundläggande behov finns i den sociala dimensionen. Den ekonomiska dimensionen handlar om att hushålla med både de mänskliga och materiella resurserna som återfinns i de andra två dimensionerna

Programmet syftar till att ge en gemensam bild och att vara vägledande för kommunens verksamheter, bolag och aktörer som är verksamma inom kommunen till ett hållbart Torsås.  Länk till hållbarhetsprogrammet 

Planindikatorer

Planindikatorer har tagits fram för att pröva planförslagets hållbarhet. Utgångspunkt för arbetet med att ta fram indikatorerna har varit de tre aspekterna ekologisk-, social- och ekonomisk hållbarhet som sedan knutits till hållbarhetsprogrammet. Planindikatorerna har varit ett verktyg för att mäta om respektive utpekat utvecklingsområde rör sig mot målet om en hållbar utveckling. Utöver dessa indikatorer finns en mängd mål och riktlinjer kring hållbar utveckling samt kommunens övriga planer och policys.

Karta

I detta avsnitt presenteras en karta med information om bland annat befintlig mark- och vattenanvändning och planerad utveckling. Kartan till höger är interaktiv vilket betyder att det går att zooma in och klicka på den information som eftersöks. Det finns tre huvudlager i kartan:

Värden och hänsyn I detta lager redovisas områden med särskilda kvaliteter eller andra förhållanden som är viktiga att beakta vid samhällsplanering.

Kommunen har tagit fram ett dokument som utvecklar och förtydligar avsnittet.  Länk till riktlinjer för värden och hänsyn 

Nuvarande mark- och vattenanvändning Detta lager redovisar befintlig markanvändning för mark- och vatten.

Utvecklingsstrategi Kommunens framtida utvecklingsplaner redovisas i detta lager.

Ett dokument har tagits fram som redovisar samtliga utvecklingsområden i kommunen. I dokumentet beskrivs aktuella områden samt kommunens ställningstagande om framtida planering. Det är samma information som finns i den interaktiva kartan.  Länk till utvecklingsstrategi 

Översiktskartor utvecklingsområden

Kommunen pekar ut sammanlagt 27 utvecklingsområden runtom i kommunen. Av dessa pekas 21 områden ut för bostadsutveckling och 6 områden för utveckling av verksamheter.

Områden för bostadsutveckling pekas framförallt ut som förtätning inom kommunens tätorter. Verksamhetsområden pekas ut i Söderåkra, i anslutning till motorvägen. Nya verksamhetsområden pekas ut mellan Bergkvara och Torsås i direkt anslutning till den nya vägdragningen av E22:an.

Bebyggelsestrategi

Generellt Torsås kommun eftersträvar en hållbar bebyggelseutveckling vilket innebär att marken ska vara lämplig för ny bebyggelse med hänsyn till möjligheterna att ordna trafik, vatten och avlopp, avfallshantering m.m. Ny bebyggelse ska företrädesvis lokaliseras till befintliga orter och byar i enlighet med bebyggelsestrategikartan för att kunna uppnå en god hållbarhet och stärka befintlig service. Bebyggelsen ska lokaliseras med hänsyn till natur- och kulturmiljövärden. Nya byggnader ska placeras så att de innebär ett komplement av befintlig bebyggelsestruktur och så att de inte medför negativ påverkan på landskapsbilden.

Bebyggelsen är indelade i tätorter, kustorter och byar i inlandet. Tätorterna har god kollektivtrafikförsörjning och service. Kustorterna har begränsad tillgång till kollektivtrafik och närmsta kollektivtrafikstråket sträcker sig längs med E22:an. Serviceutbudet är begränsat och finns mestadels tillgängligt under sommaren. Byar i inlandet har enbart tillgång till närtrafik och skolskjuts. Närmsta service finns i tätorterna.

Sverige har ett antal uppsatta miljömål och Torsås arbetar aktivt med planeringsförutsättningar för att uppnå en "God bebyggd miljö". I Torsås kommun är utgångspunkten att uppnå en hållbar samhällsplanering samt ett enkelt vardagsliv. Kommunen har ett förvaltnings- och bolagsöverskridande samarbete kring vatten i planering. Vid bebyggelseutveckling beaktas förutsättningar för god vattenkvalitet i våra vattendrag och hållbar vattenförsörjning. Även klimatrelaterade risker är en central fråga i samhällsplaneringen i Torsås kommun.

Bebyggelse i tätorter och kustorter Nybyggnation ska företrädesvis ske som förtätning inom eller i anslutning till befintlig bebyggelse i orterna/byarna. Möjligheter ska ges för en blandad bebyggelse för bostäder och verksamheter, närhet till service, kollektivtrafik, gång- och cykelvägar, fiber och annan infrastrukturförsörjning. Bygglov ska företrädesvis ges inom eller i nära anslutning till orter/byar för att motverka spridd bebyggelse. Nya detaljplaner ska arbetas fram med utgångspunkt för långsiktig hållbarhet. Bebyggelse, naturområden, omhändertagande av dagvatten och infrastruktur med mera ska samordnas så att genomförd detaljplan bidrar positivt till en hållbar framtidsplanering.

Kustområdet Torsås kommun har ett attraktivt kustområde som är relativt obebyggt i jämförelse med många andra kommuner. För god markhushållning bör ny bebyggelse företrädesvis ske som förtätning i anslutning till befintlig bebyggelse. Havsnivåhöjningar innebär att ny bebyggelse ej bör planeras lägre än + 3 meter över havet.

Landsbygd och byar i inlandet Ny bebyggelse bör lokaliseras i anslutning till befintlig bebyggelse. Kommunen är restriktiv mot nybyggnation på odlingsmark som inte ligger i anslutning till befintlig bebyggelse eller utbyggt tekniskt system. Vid utveckling av bebyggelse ska hänsyn tas till landskapsbilden samt riksintresse för kulturmiljövård.

Inom kommunen finns ett antal obebodda hus som företrädesvis uppmuntras till utnyttjande. Hänsyn ska tas till kulturhistoriska miljöer, historiska strukturer i landskapet, vägar, stigar, utblickar, vattendrag och grönstruktur.

Vägledning för teknisk infrastruktur Vid nybyggnation eftersträvas möjligheterna att ansluta till kommunalt VA-nät framför lösning med enskilt avlopp. Fiber finns utbyggt i hela kommunen. Ny bebyggelse lokaliseras med fördel längs med befintliga fiberstråk. Kommunen har riktlinjer för större solcellsanläggningar, se dokumentet för "Riktlinjer för värden och hänsyn" under rubrikerna Karta eller Underlag.

Förbifart Bergkvara Trafikverket har beslutat om vägkorridor för förbifarten utanför Bergkvara tätort. Nu utreds den mest lämpliga vägdragningen inom korridoren. I väntan på den fastställda dragningen kan ingen ny bebyggelse lokaliseras inom korridoren.

Kulturmiljöer I den interaktiva kartan visas lager för områden med höga kulturmiljövärden som inventerats. Ett kulturmiljöprogram och en tätortsinventering har tagits fram och ska användas som redskap vid bebyggelseutveckling. Inom kommunen kan det finnas mindre områden med höga kulturmiljövärden eller byggnader som inte inventerats där hänsyn ska beaktas.

  

Målbild 2040

Torsås kommun har det långsiktiga målet att sträva mot att nå 8000 invånare 2040. Målbilden illustrerar kommunens prioriteringar för framtida utveckling av kommunen fram till 2040. Kartan redovisar viktiga stråk, bebyggelseutveckling samt områden med hög prioritet i den fortsatta planeringen. Målbilden är vägledande för de ställningstaganden och avvägningar som finns i översiktsplanen, men också för kommunala ställningstaganden i den regionala transportplaneringen.

Bebyggelse Tätorterna Torsås, Söderåkra och Bergkvara förväntas att successivt växa. Kommunens inriktning är att det är i tätorterna den främsta bebyggelseutvecklingen för verksamheter och bostäder ska ske. I tätorterna ska den mesta servicen finnas och det är också där som den största delen av bostadsbebyggelsen och bebyggelse för verksamheterna ska utvecklas. Till och från dessa ska det finnas goda möjligheter att ta sig med kollektivtrafik. I kommunens mindre orter och byar kan också ny bebyggelse tillkomma.

Längs hela kusten finns det ett bebyggelsetryck samtidigt som naturen inom samma område är känslig. Kommunen ska främja byggnation och ge möjlighet till förtätning men samtidigt ta hänsyn till kustzonens naturvärden.

Natur och friluftsliv Torsås stora natur- och friluftsområden bidrar till kommunens attraktivitet. Ett antal större områden med särskilda kvaliteter för natur och friluftsliv pekas ut i målbilden. Dessa har stor betydelse för friluftslivet, naturupplevelser, biologisk mångfald samt för ekosystemtjänster. Det är viktigt att det värnas om dessa områden samtidigt som de kan utvecklas för att främja besöksnäring, landsbygdsutveckling, naturvärden och friluftslivet.

Kulturmiljö I Torsås kommun finns det ett flertal områden med höga kulturmiljövärden. Dessa kulturmiljöer har potential för utveckling av besöksnäring, men skapar också en attraktivitet för kommuninvånare.

Kommunikationer Kommunikationsstråken som visas i målbilden består av viktiga stråk för att koppla ihop kommunen med orter utanför kommungränsen. Målbilden visar även prioriterade gång- och cykelstråk mellan de befintliga tätorterna. Framtida utveckling av gång- och cykelnätet behöver byggas ut för att bättre binda ihop dessa orter.

En bred vägkorridor illustreras som förbifart utanför Bergkvara. För kommunen är det viktigt att denna förbifart byggs för att ta bort den vägbarriären som idag delar samhället Bergkvara.

Mellankommunala frågor

Kommunen samverkar i flera olika nätverk med grannkommunerna. Med Karlskrona kommun finns ett samarbete genom Business Sydost och Sydost Leader. Med Kalmar läns kommuner sker samverkan genom nätverk i frågor som rör inflyttning, näringsliv, miljö, IT, HR och ekonomi. Med Kalmar kommun sker just nu ett utbyte av information och arbete framåt gällande den nya kriminalvårdsanstalten.

Vatten I dagsläget kommer det kommunala vattnet i Torsås kommun främst från Kalmar Vatten AB och härrör från Nybroåsen. Ett mellankommunalt samarbete är viktigt för att säkra dricksvattenförsörjningen i ett flergenerationersperspektiv. Kommunen avser upprätthålla samarbeten med Karlskrona kommun och Kalmar Vatten för att garantera leverans av kvalitativt dricksvatten.

Kommunens avrinningsområden följer i stor utsträckning kommungränsen men viss samverkan sker mellan Torsås kommun, Karlskrona kommun och Kalmar kommun. Detta arbete sker mycket utifrån samverkan i Bruatorpsåns, Grisbäckens och Brömsebäckens vattenråd, Torsås kustmiljögrupp, närliggande vattenråd med flera.

Kalmarsund Östersjön och miljön i Kalmarsund är en viktig mellankommunal fråga. Den bidrar med många ekosystemtjänster och är viktig för handel men också för regionens attraktivitet och besöksnäring. Torsås kommun är med i Kalmarsundskommissionen som genom olika insatser arbetar för att förbättra vattenkvaliteten i Kalmarsund. Fysisk planering och exploatering längst kusten och i hamnen i Bergkvara bör med bakgrund av detta ske med hänsyn till dessa intressen.

Det finns en regional kustsamverkan mellan kustkommunerna i Kalmar, Blekinge och Gotlands län. Kustsamverkan syftar till att öka kunskapen om klimatets effekter på kusten. Arbetet handlar också om att regionerna ska stötta varandra i att anpassa samhället till ett förändrat klimat.

Turism Turismen är betydelsefull för kommunen då den ses som en möjlighet till att bli en mer attraktiv destination både för besökare och invånare. Kommunens strategiska läge medför en potential för att öka antalet besökare.  Torsås är idag del av Region Kalmars länsturismgrupp och ingår också i ett regionsamarbete mellan Kalmar, Kronoberg och Jönköpings län. Ett fortsatt samarbete i regionen och mellan kommuner är mycket värdefullt för att kunna ta sig an gemensamma utmaningar på ett bättre och effektivare sätt.

Vindkraft Då vindkraft, framför allt visuellt, kan påverka stora områden kan eventuell framtida byggnation av vindkraftverk komma att beröra angränsande kommuner. Vid planering för utbyggnad av vindkraften, på land eller till havs, bör därför detta samordnas med angränsande kommuner.

Bebyggelse Arbeten som ligger inom pendlingsavstånd till Torsås innebär en möjlighet att bosätta sig inom kommunen och pendla till grannkommunerna. Som exempel kommer etablering av ny kriminalvårdsanstalt strax norr om Söderåkra, företaget NKT:s expansion och Försvarsmaktens utveckling i Blekinge bidra fler invånare i kommunen. Kommunen har förberett för bostads- och verksamhetsutveckling genom att peka ut utvecklingsområden i hela kommunen.

Framtida bebyggelseutveckling i Brömsebro bör ske i samråd med Karlskrona Kommun då samhället sträcker sig över båda sidor av kommungränsen.

Räddningstjänst Nio kommuner, Torsås, Borgholm, Emmaboda, Högsby, Kalmar, Mönsterås, Mörbylånga, Nybro och Oskarshamn ingår gemensamt i förbundet Räddningstjänst Sydost. Förbundets uppgift är att svara för räddningsverksamheten i området.

Lokal arbetsmarknadsregion Torsås ligger strategiskt mitt emellan två stora arbetsmarknadskommuner och har rimliga restider till både Kalmar och Karlskrona. Torsås har även bra pendlingsavstånd till Emmaboda kommun.

Lokal arbetsmarknadsregion är baserad på pendlingsflöden. Torsås tillhör LA-region Kalmar i vilken även Mörbylånga, Emmaboda, Nybro och Borgholm ingår. Den största pendlingen från Torsås till arbete utanför kommunen sker till Kalmar följt av Karlskrona. Karlskrona är den andra LA-regionen av stor betydelse för Torsås. I Karlskrona LA-region ingår även Olofström, Ronneby och Karlshamn. Tillgång till arbete med pendlingsavstånd från Torsås kommun i LA-regionerna Kalmar och Karlskrona är stor och kompletterar varandra utifrån branschbredd.

Näringsliv Torsås läge mellan de två tillväxtmotorerna Kalmar och Karlskrona ger goda förutsättningar för etablering av nya verksamheter. Företag i Torsås är också i behov av kompetensförsörjning från omkringliggande kommuner.

I samband med byggnation av förbifarten vid Bergkvara finns möjlighet att etablera verksamheter intill den nya infarten vid Bergkvara/Torsås med bra skyltläge. Kommunen pekar ut ett antal utvecklingsområden för verksamheter i angränsning till den nya infarten.

Färjetrafiken mellan Karlskrona och Polen innebär en internationell koppling i regionen med godstransporter och persontrafik.

Kretslopp Sydost Torsås kommun ingår i kommunalförbundet Kretslopp Sydost som ansvarar för hanteringen av hushållens avfall, så kallat kommunalt avfall och för information gällande källsortering med syftet att minska mängden avfall. De åtta medlemskommunerna är Torsås, Kalmar, Mörbylånga, Nybro, Oskarshamn, Sävsjö, Uppvidinge och Vetlanda.

Vägledande planeringsunderlag Den regionala utvecklingsstrategin (RUS) tillsammans med den regionala transportplanen och regional besöksnäringsstrategi belyser de mest väsentliga mellankommunala och regionala frågorna att ta hänsyn till i den kommunala planeringen.

Miljökonsekvensbeskrivning

I detta avsnitt presenteras en sammanfattning av miljökonsekvensbeskrivningen.

Miljökonsekvensbeskrivningen beskriver de konsekvenser som översiktsplanen bedöms ha för marken och vattnet.  Framtagen översiktsplan bedöms svara upp väl mot målen i bostadsförsörjningsprogrammet vad gäller antalet områden för bostäder. Förtätning av befintliga orter stärker respektive ort som servicepunkt. De flesta av de föreslagna utvecklingsområdena är bra lokaliserade i förhållande till vägar inklusive gång- och cykelvägar samt kollektivtrafik men för några av områdena behöver gång- och cykelvägnätet byggas ut. Samtliga utvecklingsområden för bostäder har tillgång till rekreationsområden i direkt anslutning till området eller på promenadavstånd från området. Bedömningen är att översiktsplanen tar tillräcklig hänsyn till områden för rekreation och uppfyller människors behov av rekreationsområden. Sammantaget bedöms översiktsplanen tagit tillräcklig hänsyn till naturmiljön på en översiktlig nivå och ytterligare hänsyn kan tas vid detalj­planering av respektive område.

Översiktsplanen bedöms ta hänsyn till miljökvalitetsmålen på olika sätt. Det är nästan oundvikligt att flera av miljökvalitet­smålen påverkas negativt vid en ökad exploatering men ytterligare hänsynstaganden och kompensationsåtgärder och förbättringar kan göras i detaljplaneskedet. Miljökvalitetsmålet om förorenade områden kan påverkas positivt när sanering av föroreningar görs i samband med exploatering. Miljökvalitetsmålet "God bebyggd miljö" påverkas både positivt och negativt.

Åtgärdande av bristfälliga enskilda avlopp samt anslutning av enskilda avlopp till kommunala reningsverk bidrar till minskade utsläpp av näringsämnen till berörda vatten­förekomster vilket är positivt. Rening av dagvatten och en låg andel hårdgjorda ytor bidrar till att minimera påverkan på vattenförekomsterna.

Översiktsplanen bedöms medföra en negativ påverkan på miljön genom exploatering av jordbruksmark och den påverkan som kan uppstå på kulturmiljövärden och landskaps­bilden i odlingslandskapet. Påverkan bedöms översiktligt som betydande vad gäller exploatering av jordbruksmarken medan bedömningen av påverkan på kulturmiljön och landskapsbilden är beroende av exploateringsgraden och hur bostadsmiljöerna utformas och anpassas till omgivningen.  Länk till miljökonsekvensbeskrivningen  

En hållbarhetsbedömning undersöker hur väl översiktsplanen tar hänsyn till Ekologisk hållbarhet, Social hållbarhet och Ekonomisk hållbarhet utifrån visionen om ett gott liv i en livskraftig kommun. Bedömningen utgår från kommunens hållbarhetsprogram. Den ekologiska hållbarheten handlar bland annat om hur vi kan resa och om vi värnar om våra vattenresurser och om naturen. Den sociala hållbarheten kan handla om jämlikhet och delaktighet samt barns uppväxtvillkor. Ekonomisk hållbarhet handlar till exempel om att använda de resurser vi har på ett klokt sätt.  Länk till hållbarhetsbedömningen  

Underlag

Följande dokument har legat till grund för framtagandet av översiktsplanen

Regionala planeringsdokument

  • Kalmar läns utvecklingsstrategi (RUS)
  • Regional transportplan
  • Besöksnäringsstrategi 2030

Kommunala planeringsdokument

  • Torsås kommun strategisk plan      
  • Hållbarhetsprogram
  • Naturvårdsprogram              
  • Folkhälsostrategi
  • Bostadsförsörjning Riktlinjer samt Analys       
  • Kulturmiljöprogram och tätortsinventering  
  • Näringslivsstrategi         
  • Turismstrategi       
  • Vatten- och avloppsplan

Dokument översiktsplanen

Följande dokument har tagits fram under planprocessen

  • Samrådsredogörelse
  • Utvecklingsstrategi
  • MKB
  • Hållbarhetsbedömning
  • Riktlinjer för värden och hänsyn

Regionala planeringsdokument

Kalmar läns utvecklingsstrategi (RUS) För att nå målet finns fyra prioriterade områden att utveckla: - Delaktighet, hälsa och välbefinnande - God miljö för barn och unga - Hållbar samhällsplanering - Stärkt konkurrenskraft

Till varje område hör strategier och planer som anger hur länets olika aktörer tillsammans ska arbeta. FN:s 17 globala hållbarhets-mål utgör ramen för det regionala utvecklingsarbetet.  Länk till RUS  

Regional transportplan Den regionala transportplanen har som utgångspunkt att prioritera åtgärder i transportsystemet som stödjer länets utvecklings- och tillväxtpotential, enligt förslaget till Regional utvecklingsstrategi för Kalmar län 2030.

I utvecklingsstrategin sätts viktiga frågor kring länets transportinfrastruktur i sitt regionala sammanhang och prioriteras utifrån regional nytta. I transportplanen översätts detta till konkreta prioriterade insatser.  Länk till transportplanen 

Besöksnäringsstrategi 2030 Strategin är framtagen med visionen om att Kalmar län 2030 ska ha blivit en året-runt-destination och är tänkt att vara till hjälp för kommunernas framtagande av sina individuella turismstrategier. Grundpremissen för strategin är också att utvecklingen av besöksnäringen sker hållbart både ekonomiskt, miljömässigt och socialt. Visionen konkretiseras i tre mål:  

  • Ökat antal besökare september till maj 
  • Ökad lönsamhet för företagen
  • Ökat engagemang i besöksnäring hos befolkningen      

Kommunala planeringsdokument

Torsås kommun har tagit fram ett antal program, strategier och policydokument. Nedan anges de handlingar som legat till grund för översiktsplanen. Tidigare dokument som är kopplade till översiktsplanering upphör att gälla.

Strategisk plan Den strategiska planen har som syfte att utgöra grunden för att fastställa kommunens ekonomiska och strategiska mål. Planen har två övergripande mål som Torsås kommun har beslutat att arbeta utifrån, Effektiv organisation och Hållbar utveckling. Hur kommunkoncernen förväntas arbeta internt beskrivs i målet Effektiv organisation genom perspektiven processvärde, medarbetarvärde och ekonomivärde medan målet Hållbar utveckling handlar om hur det externa arbetet för medborgare och kunder ska bedrivas utifrån sociala, miljömässiga och samhällsekonomiska värden. Den strategiska planen ligger till grund för framtagandet av kommunens folkhälso-, näringslivs-, turismstrategi och även för kommunens hållbarhetsprogram.  Länk till den strategiska planen 

Hållbarhetsprogram Hållbarhetsprogrammet genomsyrar Torsås kommuns arbete med att förnya översiktsplanen. Hållbarhetsprogrammet är framtaget med syfte att vara vägledande för kommunens verksamheter, bolag och aktörer i deras arbete mot en mer hållbar kommun samt att ge en gemensam målbild. Den tar avstamp i kommunens strategiska plan tillsammans med Agenda 030 och regionala och nationella mål. I programmet pekas fokusområden ut inom ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet och här beskrivs även kommunens strategier för att nå dessa mål.  Länk till hållbarhetsprogrammet 

Naturvårdsprogram I Naturvårdsprogrammet beskrivs naturområden i kommunen med speciella värden. Programmet är tänkt att utgöra underlag vid Torsås kommuns översiktliga planering för mark- och vattenanvändning och att underlätta avvägningar mellan naturvärden och andra allmänna och enskilda intressen. I arbetet har särskilt värdefulla naturområden pekats ut som till exempel värdefulla våtmarker och värdefulla ängs- och betesmarker. Även skyddad natur i form av exempelvis naturreservat och biotopskydd men här nämns också skyddade arter som förekommer i kommunen. Utöver detta beskrivs tillgången på förnybara och icke förnybara naturresurser så som grundvatten och berg, grus och mineral. De områden som framkommit i naturvårdsprogrammet går att se i den interaktiva kartan.  Länk till Naturvårdsprogrammet 

Folkhälsostrategi Folkhälsostrategin är framtagen för att stärka förutsättningarna för hälsa och livskvalité för alla invånare i Torsås kommun oavsett bakgrund, förutsättningar eller kön. Den har som mål att ge en gemensam utgångspunkt och riktning för det övergripande folkhälsoarbetet i kommunen. Fem områden pekas ut som kommunens fokusområden:

  • Delaktighet och inflytande i samhället
  • Barn och ungas uppväxtvillkor
  • Tobak, alkohol, narkotika, doping och spel (ANDTS)   
  • Psykisk ohälsa och självmord  
  • Jämställdhet        

Tre av dessa är lyfta ur de elva nationella folkhälsomålen och de övriga två är från den regionala planeringen (RUS).  Länk till folkhälsostrategin 

Bostadsförsörjningsprogram För att främja att ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen förbereds och genomförs och för att alla i kommunen ska leva i goda bostäder så har dessa riktlinjer tagits fram. Riktlinjerna kopplar till den bostadsmarknadsanalys som kommunen genomfört och utifrån dessa har målsättningar och en åtgärdsplan med tidsatta aktiviteter utarbetats.  Länk till bostadsförsörjningsprogrammet 

Som ett tillägg till bostadsförsörjningsprogrammet finns ett uppdrag för en särskild utredning som utreder samhällseffekter av ny anstalt.  Länk till samhällseffekter av en ny anstalt 

Kulturmiljöprogram och tätortsinventering I kulturmiljöprogrammet presenteras 22 huvudområden som pekas ut som kulturmiljöer som är representativa för Torsås kommun. Områdena har delats in i tre kategorier: Tätort, Slätt- och kustbygd och Skogsbygd. Varje huvudområde har sedan beskrivits utifrån miljön och dess kulturhistoriska värden. I varje huvudområde finns också beskrivet ett eller flera kärnområden (totalt 31st) som även har tilldelats en kulturhistorisk värdeklassificering 1–3 utifrån dess värde i ett nationellt, regionalt och lokalt perspektiv. Här finns också utmärkt vilka områden som utgör del av eller ligger inom ett område för riksintresse för kulturmiljövården. Områden med höga kulturmiljövärden finns som ett lager i den interaktiva kartan.  Länk till kulturmiljöprogrammet 

I samband med framtagandet av kulturmiljöprogrammet genomfördes också en tätortsinventering med syfte att fungera som redskap vid handläggning och planering. I arbetet har tätortsmiljöerna och dess byggnader inventerats med utgångspunkt i kulturhistorisk värdebedömning.  Länk till tätortsinventeringen 

Näringslivsstrategi Tillväxt och nyetablering, Hållbarhet samt Välkomnande värdskap är de tre fokusområden som Torsås kommun pekat ut för sitt mål nya och befintliga företag ska kunna utvecklas och behålla livskraft i relation till konkurrenskraft och rådande samhällsutmaningar. Målformuleringen ansluter också till visionen Ett gott liv i en livskraftig kommun. Fokusområdena kommer från kommunens strategiska plan men formas utifrån ett näringslivsfokus och likaså de delmål som kopplas till varje område. Alla dessa tre fokusområden beskrivs som beroende av varandra för att nå målet för näringslivsstrategin.  Länk till näringslivsstrategin 

Turismstrategi Fler hållbara företag och arbetstillfällen inom turismnäringen. Detta är målformuleringen för kommunens turismstrategi och tar likt näringslivsstrategin avstamp i visionen Ett gott liv i en livskraftig kommun. Kommunen ska, för att nå detta, arbeta med fokus-områdena:

  • Hållbar turism. Genom att erbjuda kunskap, samverkan och inspiration.
  •  Tillgänglig information. Att möta besökarnas behov med tillgång till både fysisk och digital turistinformation.
  • Infrastruktur. Behovet av fungerande och utbyggd infrastruktur, ur besöksnäringens perspektiv, ska finnas med i kommunens planeringsarbete. Här innefattas exempelvis cykel- och vandringsleder.

Vatten- och avloppsplan Torsås kommun har tagit fram ett tematiskt tillägg till översiktsplanen för vatten och avlopp. Planen togs fram med syftet att skapa en hållbar dricksvattenförsörjning och avloppsvattenhantering i Torsås kommun. Målet har varit att skapa en samsyn kring vatten och avlopp både på mellankommunal och förvaltningsövergripande nivå. Planen Utgör ett stöd för framtida beslut inom kommunen.  

Den aktuella VA-försörjningen beskrivs översiktligt och åtgärdsförslag läggs fram bland annat för den kommunala vattenförsörjningen, dagvattenhantering, VA-ledningsnät och kretsloppsanpassning.

Vatten- och avloppsplanen kommer att upphöra att gälla som tematiskt tillägg. De strategiska delarna gällande planering är fortsättningsvis aktuella medan frågor som är direkt kopplade till dricksvattenförsörjning samt avloppshantering kommer att behandlas i en ny vatten- och avloppsplan.  Länk till vatten- och avloppsplan 

Dokument översiktsplan

Samrådsredogörelse Under samrådet inkom ca 40 yttranden från myndigheter, föreningar, företag och privatpersoner m.m. Dessa synpunkter har sammanställts och kommunen har gjort ställningstaganden om revideringar inför granskningsskedet.  Länk till samrådsredogörelsen 

Utvecklingsstrategi Ett dokument har tagits fram som redovisar samtliga utvecklingsområden i kommunen. I dokumentet beskrivs aktuella områden samt kommunens ställningstagande om framtida planering. Det är samma information som finns i den interaktiva kartan.  Länk till utvecklingsstrategin 

Miljökonsekvensbeskrivning Miljökonsekvensbeskrivningen beskriver de konsekvenser som översiktsplanen bedöms ha för marken och vattnet. Enligt miljöbalken ska en strategisk miljöbedömning göras för planer vars genomförande kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Framtagande av en ny översiktsplan kan generellt antas medföra en betydande miljöpåverkan. Miljöbedömningsprocessen ska ske parallellt med översiktsplaneprocessen för att miljöhänsyn naturligt ska integreras i ÖP:n.  Länk till miljökonsekvensbeskrivningen 

Hållbarhetsbedömning En hållbarhetsbedömning undersöker hur väl översiktsplanen tar hänsyn till Ekologisk hållbarhet, Social hållbarhet och Ekonomisk hållbarhet utifrån visionen om ett gott liv i en livskraftig kommun. Bedömningen utgår från kommunens hållbarhetsprogram. Den ekologiska hållbarheten handlar bland annat om hur vi kan resa och om vi värnar om våra vattenresurser och om naturen. Den sociala hållbarheten kan handla om jämlikhet och delaktighet samt barns uppväxtvillkor. Ekonomisk hållbarhet handlar till exempel om att använda de resurser vi har på ett klokt sätt.  Länk till hållbarhetsbedömningen 

Riktlinjer för värden och hänsyn I den interaktiva kartan redovisas områden med särskilda kvaliteter eller andra förhållanden som är viktiga att beakta vid samhällsplanering. Kommunen har tagit fram ett dokument som utvecklar och förtydligar avsnittet för värden och hänsyn.  Länk till riktlinjer för värden och hänsyn