Detaljplaner för verksamheter i Tolvforsskogen

Planförslaget bygger vidare på planprogrammets stadsbyggnadsidéer och föreslagna struktur och är ett resultat av avvägningar som gjorts mellan olika intressen. Utgångspunkten är att skapa bra lägen för olika typer av etableringar. Men bebyggelsestrukturen är också anpassad till höga natur-, kultur- och rekreationsvärden.

En genomgående huvudgata med gång- och cykelbana löper centralt genom hela området för att fånga upp målpunkter på båda sidor om gatan. Med enhetlig gestaltning skapar den igenkänning som bidrar till trygghet och gör det lätt att orientera sig som besökare. Huvudgatan knyter ihop de södra delarna med de norra och fungerar som anslutningsvägar mot de båda trafikplatserna.

Inom kvartersmarken tillåts tät och hög bebyggelse, upp till 42 meter som högsta nockhöjd. Denna kombination möjliggör en grundläggande stadsbyggnadsidé där marknyttjandet kan effektiviseras i lämpliga delar samtidigt som behov av stora ytor i markplan tillgodoses. Exempel på höga byggnader är s.k. höglager i transport- och logistiksektorn och byggnader som kan rymma flera verksamheter i olika våningar. Genom att bygga på höjden främjas bevarandet av gröna ytor, livsmiljöer för växt- och djurlivet och nödvändiga ytor för dagvattenhantering.

Den övergripande utformningsprincipen är att byggnader placeras framskjutet mot huvudgatan med förgårdsmark där byggnad också kan fungera som verksamhetens skalskydd. Angöring sker från lokalgata och besöksparkering för bil, inlastning, körytor med mera placeras på tomtens baksida. För att främja hållbart resande bör det vara lätt att angöra kvartersmark och byggnader från alla gator. Frögårdsmarken kan användas för cykelparkering. Principen är inte möjlig att applicera för all kvartersmark men är särskilt viktig i områdets södra och nordöstra delar eftersom det bidrar till stadsmässighet i gaturummet och förbättrar upplevelsen i den mänskliga skalan.

För att bidra till stadsdelens attraktivitet främjas grönska inom kvartersmark. Gröna gårdar och tak eftersträvas för att bidra till hälsosamma arbetsmiljöer. Gränsen mellan bebyggelse och omkringliggande grönstruktur gestaltas varsamt. Övergången kan utformas som en grön brynzon för att minska insyn och spridning av buller, det mildrar effekten på rekreativa värden.

Belysning bidrar till trivsel, estetik och trygghet. Inom kvartersmark i ett verksamhetsområde är det vanligen aktuellt med flera olika typer av belysning; fasadbelysning, fristående strålkastare, skyltbelysning m.m. Naturområden i detaljplanen är potentiellt viktiga rörelsestråk för nattaktiva djur, exempelvis fladdermöss. Ljusstörningar bör därför minimeras i syfte att bevara natursläppens funktion som livsmiljö och passage även för nattaktiva djur som störs av belysning. Belysningen på kvartersmark som direkt gränsar till allmän plats natur ska anpassas för att inte sprida ljusstörningar. Inom en zon om 50 meter ska belysning av mark, byggnader och skyltar utformas så att den inte är riktad mot naturmarken.

Särskilt påverkat blir rörelsestråken genom avskärande belysning, exempelvis en gata. Alla allmänna gator och gång- och cykelvägar som utgör viktiga arbetspendlingsstråk behöver belysning som tillgodoser trafiksäkerhets- och trygghetsaspekter. I den mån det går ska belysningen utformas för att minimera spridning långt utanför gaturummet, exempelvis genom att anpassa höjd, riktning, ljusstyrka och färgtemperatur.

Tolvforsskogens trafiksystem dimensioneras för verksamheter i transportsektorn, därmed utformas gator för hög trafikbelastning med stor andel tung trafik och stora och långa fordon. I princip alla kommunala vägar förses med intilliggande separerad gång- och cykelväg. Gaturummet har samtidigt en viktig funktion för gestaltningen av området i stort. Dels utgör gatumarken en stor del av markytorna, dels sker de flesta trafikrörelserna via allmänna gator. Gaturummen gestaltas med planteringsytor och plats för dagvattenhantering. Planteringsytorna kan innehålla träd, buskar eller annan växtlighet och dagvattenhantering syftar till att samla upp, fördröja, rena och leda vatten via exempelvis svackdiken eller växtbäddar. Gaturummets gestaltning anpassas till delområdets karaktär vad gäller växtval m.m.

Naturmiljöer som bevaras inom planområdet har många viktiga funktioner och hyser värdefulla livsmiljöer och ekosystem. Inom planlagd naturmark ska skogsförvaltningen ställas om från produktionsskog till bevarande och åtgärder göras för att förstärka naturmiljöns ekologiska värden. Kommunen ska sträva mot att integrera grönytor i gestaltningen av allmän plats och tillskapa nya ekosystemtjänster, exempelvis genom att gynna pollinatörer i slänter vid infrastrukturmiljöer och vid utformning av dagvattendammar på allmän plats..

Det rörliga friluftslivet ska fortsätta fungera. Till stora delar via rekreativa stråk på naturmark som leder vidare ut till större sammanhängande skogsmiljöer utanför planområdet, men även med målpunkter inom planområdet.

Gävle kommun strävar efter ett hållbart transportsystem och inriktningen i kommunens strategiska planering är att minska det totala antalet resor och transporter samt öka andelen resor och transporter med hållbara färdmedel som kollektiv-, gång- och cykeltrafik. Tolvforsskogens verksamhetsområde planeras i utkanten av staden omringat av ett flertal stora barriärer och i direkt anslutning till kapacitetsstarka bilvägar. Det finns uppenbara risker att inte nå mål för hållbara transporter och färdmedelsfördelning. Det krävs flera åtgärder för att jämna ut konkurrensförhållanden mellan trafikslag:

• Planera för hög stadsmässighet med byggnader i gatuliv, lagom stora kvarter och tätt mellan korsningar. Planera för så hög täthet som möjligt, särskilt närmast kollektivtrafikstråk och hållplatser.
• Eftersträva tydliga stråk genom området, för att samla människor i rörelse för ökad trygghet.
• Säkerställ tillräckligt antal passager förbi större barriärer.
• Samla parkeringsplatser.
• Gent och attraktivt cykelvägnät med cykelparkeringar vid målpunkter.

Eftersom området är ämnat för industri- och verksamhetsändamål kommer det förutom trafikbuller också att genereras omgivningsbuller från verksamheterna. Inom planområdet planläggs inga bullerkänsliga användningar. Särskilda bulleråtgärder för att minska störningar på verksamheter inom området bedöms inte vara nödvändiga.

Ett genomförande av detaljplanen innebär att det skapas flera nya bullerkällor i området som kan få påverkan på befintliga bostäder; trafikalstrande tillfartsvägar, vägnät inom planområdet och omgivningsbuller från verksamhet på kvartersmark. Det är därför viktigt att de kumulativa effekterna av allt trafikbuller utreds. Detta ingår också som en av huvuddelarna i detaljplanens miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Vidare i planprocessen ska en särskild bullerutredning tas fram vars syfte är att beräkna bullernivåer och ge förslag på hur detaljplanen kan anpassas och säkerställa att riktvärden för buller vid befintliga bostäder inte överskrids.

Kommunens initiala bedömning är att det genom markanvändningsbestämmelser går att skapa ett tillräckligt avstånd mellan befintliga bostäder och bullerstörande verksamheter för att klara gällande riktvärden för omgivningsbuller. Detta görs genom att inte tillåta markanvändning för industri (J) nära bostadsområdena, istället används markanvändning för verksamheter (Z) som per definition inte tillåter verksamheter med omgivningspåverkan.

I Sätra planläggs en kollektivtrafikgata som ska trafikeras av buss i linjetrafik. Trafikbuller som alstras vid gatan får störst bullerpåverkan på befintliga bostäder vid Krusbärsvägen, som ligger som kortast 30 meter från ny vägbana med uteplatser vänd mot den planlagda gatan. I samrådsförslaget har antaganden gjorts baserat på bullerkartläggningens resultat för en motsvarande gata, del av Brynäsgatan i centrala Gävle som också endast tillåter buss i linjetrafik. Enligt avstånden som framkommer i kartläggningens utbredningskartor finns det goda marginaler till gällande riktvärden för både ekvivalenta ljudnivåer och maximala ljudnivåer i det avståndsförhållande som planläggs i Sätra.

Strandskydd från två vattendrag gäller inom planområdet. Dels Tickselbäcken i norr där stor del av bäckfåran ligger utanför planområdet men strandskyddsområdet finns inom. Och dels ett mindre vattendrag som går diagonalt tvärs genom från planområdets sydvästra del och ansluter till Tickselbäcken i planområdets nordöstra del. Bäckfårans bredd i det mindre vattendraget är ca 1 meter. Vattendraget leder till området Lekaräng där vattendraget är tydligt dikat de sista 200 meterna. För den meandrande delen av vattendraget bedöms strandskydd om 100 m gälla.

Exploatering undantas inom större delen av Tickselbäckens strandskyddsområde om 100 m. Där bäcken delar sig i två fåror böjer sig den södra fåran söderut mot planområdet. Inom den sträckan tillåts kvartersmarken närmre och strandskyddet upphävs. Kortast avstånd mellan bäckfåra och kvartersmark är 50 m. Åtgärden motverkar enligt kommunens bedömning inte strandskyddets syften. Eftersom upphävandet inte berör strandområdet närmast vattendraget är det möjligt för allmänheten och djurlivet att passera längs vattendraget.

Det mindre vattendraget som omfattas av strandskydd behöver delvis grävas om och/eller kulverteras för att möjliggöra exploatering och klara avvattning inom anslutande detaljplan. Strandskyddet upphävs för hela vattendraget.

Som särskilt skäl för upphävande av strandskydd hävdas att industri- och verksamhetsområdet utgör ett angeläget allmänt intresse som inte kan tillgodoses på någon annan lämpligare plats och som i detta fall väger tyngre än strandskyddsintresset.

På grund av omfattningen avses området ingår i kommunalt verksamhetsområde för dagvatten. Det krävs ett omfattande fördröjningsbehov som behöver lösas på ett robust och rationellt sätt för att inte orsaka problem nedströms området.

Utredningsarbetet visar att vattenflödet kan öka upp emot 30 gånger i jämförelse med dagens markanvändning. För att skapa en hållbar dagvattenhantering behöver regnvatten renas lokalt i anläggningar innan det leds vidare, det gäller både för kvartersmark och gatumiljön. Målsättningen är att regnvattenflöden ut från området inte ska öka efter exploateringen. För att klara det behövs en fördröjningskapacitet som motsvarar cirka nio dagvattendammar. För att nå en robust, säker och hållbar dagvattenhantering inom planområdet krävs att det fortsatt tas ett helhetsperspektiv på vattenavledningen med en kombination av åtgärder både inom kvartersmark, gatumiljö och annan allmän plats och naturmark. Öppna tröga system för både rening och fördröjning är nödvändigt.

Vid skyfall behövs ytterligare fördröjningskapacitet på annan mark. Exempelvis föreslås att lågpunkter utvecklas till multifunktionella ytor som kan hantera översvämmande vatten utan att skador uppstår. Det kan vara grönytor eller parkeringsplatser som anläggs nedsänkt och med tröskelnivåer som medger att ytan översvämmas. Områden runt större dammar kan utformas med trösklar i naturmarker som reglerar flöden så att utloppen inte tillåter fullt utflöde under skyfallstillfällen. Även flera mindre fördröjningsanläggningar kan anläggas inom kvartersmark och längs vägar. Alla dessa åtgärder kräver en detaljerad projektering av höjder inom området vilket kommer göras inom exploateringsprojektets fortsättning.