Så in i vassen

Lokalt näringskretslopp gynnar livskraftig fisk- och vattenmiljö

Landskap

Landskapet förändras ständigt med människan och naturen. Då boskapen, som betade på ängar, stränder och öar runtomkring på Brändö, minskade efter 1960-talet, började vassen sakta sprida sig. Andra orsaker till ökningen är landhöjning, eutrofiering, varmare klimat och mildare vintrar.

Vass

Kunde man se vassen som en resurs i stället för ett problem och vad säger expertisen när det kommer till miljövård, cirkulation av näringsämnen och biodiversitet?

Leaderprojektet

Platserna

Åtgärderna

Miljöförbättrande insatser i vattenmiljö

Under projektet hjälpte biologen Linda Sundström oss med kartläggning, planering och förslag på åtgärder som kunde förbättra fiskarnas välmående.

Vassen strukturklipptes så att det blev kanaler, öppna vattenspeglar, uttunnade vassbestånd och blåa bårder vid strandkanten. Allt för att skapa bra livsmiljöer och lekplatser för abborre och gädda!

Att klippa vass effektivt

En flaskhals i vassens användning är själva klippandet av vass. Dagens maskiner är relativt ineffektiva då det gäller att få upp större volymer. En målsättning var att lära oss hur vi kunde jobba snabbare. För bästa effekt användes entreprenörer med Truxor-klippare, som går både på land och i vatten. En hjälpbåt var också bra att ha för att hjälpa till med samlandet. En timmes klippande resulterade oftast i två timmars samlande. För att samla upp vassen och köra till förvarning, fick vi hjälp av en lokal aktör som hade svetsat ihop en specialgrip (för sly) som var utmärkt att få upp även vassen med.

Vassen klipps, samlas in och dumpas på stranden

Att hacka vassen

Projektet utforskade möjligheterna att använda vass som resurs i ett lokalt kretslopp. Ett viktigt steg var att hitta ett sätt att hacka vassen så att den skulle vara mera användarvänlig (både som täckmaterial i hobbyodling och som markförbättrare i jordbruksmark). En småbalshack från 1980-talet fick uppleva en renässans då den visade sig vara ett ypperligt verktyg för ändamålet. Det visade sig att det bästa var att låta vassen ligga några dagar innan hackandet så att vattnet hade hunnit rinna av. 

Pilotkompostering

Den uppsamlade vassen – både den hackade och den hela – fick ligga över vintern så att vi fick se hur materialet betedde sig. Färsk näringsrik vass (klippt på sommaren) börjar kompostera fort och en vasshög får snabbt upp bra värme. Men sedan behöver den hjälp för att hålla i gång processen. Man bör vända den emellanåt och gärna blanda in andra näringsrika substrat för att processen skall hållas i gång, annars stannar processen lätt av, vilket det även gjorde i vårt fall. Prover togs av massan på våren 2021 för att analysera näringsinnehållet.

Analyser och tester

Under projektets gång har vi tagit näringsanalyser på växande vass och den hackade komposterade vassen. I samarbete med Sveriges lantbruksuniversitetet SLU testade några studenter även att göra biokol av vassen. De ville veta hur bra vassen lämpar sig som biokolsfilter. Under hösten 2020 gjordes även en del jordanalyser (bl.a. intakta 90 cm markprover) av de potentiella åkrarna för att se hur de mådde och vad de saknade. På basen av dem valde vi en åker som behövde markförbättring och anlade en testruta där.

I samarbete med agronom Jussi Knaapi, gjordes under hösten 2020 även en del jordanalyser (bl.a. intakta 90 cm markprover) av de potentiella åkrarna för att se hur de mådde och vad de saknade.

Markförbättrande egenskaper

Den hackade vassen kördes ut på åker på våren 2021. Det gick lätt att lasta med frontlastare och köra ut med vanlig släpkärra. Skulle det ha varit fråga om större mängder skulle en vanlig stallgödselvagn fungerat bra för spridningen. Materialet var lättarbetat, gick lätt att spridas och jobbas in i jorden.

Evenemang

Kika in i växthuset hos Viktor Eriksson och Emelie Bergendahl

Hur kan vassklipp användas i dina hobbyodlingar? Viktor & Emelie visade upp sitt fantastiska växthus i Brändö by. De berättade om odlingarna, sina odlingsmetoder och hur de använt hackad vass och vilka tankar och idéer de har om vassen framåt.


Fiskevård – Många bäckar små

Biologen Linda Sundström pratade fiske och fiskevård. Hon har varit engagerad i många olika typer av fiskevårdande projekt. Linda hjälpte oss i Så in i vassen projektet med planering och hur man skall tänka kring fiskens lekplatser och välmående när man arbetar med vass, vatten- och strandvegetation.


Kompensationsåtgärder och Östersjön – hur ser framtiden ut?

I samarbete med projektet Seabased Measures in Baltic Sea Nutrient Management projektet (SEABASED) diskuterades kompensationsåtgärder och vad vi lärt oss av att göra havsbaserade pilotåtgärder. SEABASED projektledare Annica Brink vägledde oss i kompensationsåtgärdernas värld och berättade om olika åtgärder som testats med fokus på det åländska bevattningsförsöket ”närsalter från hav till åker”. Rosita Rosita Broström, Ålands fiskodlarförening r.f. berättade om fiske av spigg på Åland för att ta upp näringsämnen ur Österjön. Så i vassen projektet presenterades av Patricia Wiklund och vi berättade om hur det är att jobba med många ekosystemtjänster samtidigt.


En hjortviltstam i balans?

Vi gjorde en djupdykning i frågor kring landskap i förändring och viltvård. Hur har viltbestånden ändrats över tid? Vilka utmaningar finns idag? Vilka faktorer påverkar hjortviltets välmående och hur kan vi skapa bättre förutsättningar för en hjortviltstam i balans? Med fanns Magnus Strandberg (Sverige) som är skogsägare, viltförvaltare och specialkunnig i naturvårdsfrågor. Magnus har bl.a. varit involverad i projektet Vild & Bortskämd i Sverige och är en efterfrågad föreläsare och konsult i dessa frågor.

Viktor Eriksson sammanställde det som finns nerskrivet och det som berättats från förr om ämnet i en intressant historisk tillbakablick över hur landskapet och viltsituationen på Brändö har förändrats det senaste 100 åren.


Den 15.3.2021 deltog projektet i  Baltic Sea Parliamentary Conference  - BSPC:s webbmöte. Det var arbetsgruppen för klimatförändring och biodiversitet som träffades. Förutom Helcom, presenterade också projekt från Sverige, Island och Åland. Roligt att få lyfta fram Brändö, vassen och fördelarna med Lokalkraft Leader Åland.

Kontakt

Projektägare: Brändö bys fiskelag och samfällda

Projektdeltagare: 

Åva fiskesamfällighet

Jordbrukare Olof Holmberg

Projektperiod: 1.6.2020-30.6.2021


Kontaktperson: ordf. Karl-Johan Henriksson

Telefonnummer: +358 40 082 3714


Projektkoordinator: Patricia Wiklund

Telefonnummer: +358 40 8228 848


Leader-verksamhet: Alexandra de Haas

Telefonnummer: +358 457 345 0450

Epost: info@leader.ax

In English

A sustainable, local & engaging small-scale pilot project

Så in i vassen – Brändö – a Leader financed project

Exploring the opportunities of common reed within a local model of nutrient circulation and ecosystem services.

Så in i vassen was a project run by the water area partnership of Brändö village in collaboration with other water area partnerships and a local farmer. The aim was to in a regenerative way utilise the reed (Phragmites australis) as a resource in a local nutrient cycle, while coordinating efforts to strengthen the biological diversity and contribute to better shore, water and fish management.

The municipality of Brändö is situated by the Archipelago Sea, in the North-eastern corner of the Province of Åland. Characteristics of Brändö are the numerous groups of islands, most important of which are linked by bridges and causeways.

During the past decades the inhabitants of Brändö have noticed how their aquatic landscapes have started to change. Particularly the common reed (Phragmites australis) has expanded aggressively to form monocultures of dense reed beds. Even though reed bed areas are beneficial for many species, when they grow too thick, they actively limit spreading of other plants and reduces the survival opportunities for many animal species with habitats on the shore. Thick reed beds also hide landscapes from view, reducing the recreational usage, which are important to the tourism of the islands.

The Så in vassen- project approaches the topic of reed from a system thinking viewpoint in order to learn how to manage complexity. The goal is to find a route to a more balanced, varied and rich landscape. We combine knowledge and link expertise from areas that are seldom incorporated– fish management, game management, pasture management, soil health and reed harvesting management.

Our project was very small but ambitious, so our approach was learning by doing. The aim was to find ways of conduct that will work for others so the ideas can scale. To plan something on paper is one thing, to actualise it in a practical real-life situation is something else. We solve problems, shape relationships, connect and let solutions emerge as we go. We practice seeing wholes instead of parts and designing circularity into our processes. The project bundled bundled many activities connected to improving the habitats of fish, restoring shore grasslands and making use of harvested reed in agriculture and food production.

FOR MORE INFORMATION:

Patricia Wiklund, Project Manager, CEO of Invenire – a strategy & communications agency working within food, bioeconomy and circular economy.  www.invenire.fi  

 


Om berättelsekartan

Den här berättelsekartan är byggd på ESRI:s  ArcGIS Online Story Maps -plattform. Berättelsekartor erbjuder nya, inbjudande sätt att presentera audiovisuellt och geografiskt material.

Fotografierna är tagna av Patricia Wiklund, Olof Holmberg, Janne Lehto, Emelie Bergendahl och drönarbilderna av Romi Rancken.

Romi Rancken/Praktix

Telefonnummer: +358 400 600 032

E-post: romi.rancken@gmail.com