Bottniska vikens framtid

Före vi hoppar in i centrala Bottniska vikens framtid är det dags att i denna video låta Östersjön berätta sin historia.

Haluatko lukea tarinakartan suomeksi?  paina tästä 

Want to read the storymap in English?  press here 

Under evolutionen har arter anpassat sig till specifika miljöförhållanden. Om förhållandena i miljön plötsligt förändras måste arterna anpassa sig till nya förhållanden eller flytta till områden med mer lämpliga förhållanden. Dagens klimat förändras snabbare än arter har förmåga att anpassa sig och i värsta fall kan detta leda till att arter kan försvinna från ett område.

Över de kommande 100 åren kommer den genomsnittliga vattentemperaturen att öka och istjockleken minska inom centrala Bottniska viken. Detta är resultat från projekt ECOnnects undersökning som är baserat på Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Instituts (SMHI) och Meteorologiska Instutitet i Finlands (FMI) framtidsmodeller. De nämnda förändringarna kan ha en negativ effekt på vissa arter. Minskad istjocklek har en direkt påverkan på Östersjövikaren som föder sina ungar i snögrottor på isen. Stigande vattentemperatur kan ha en negativ effekt på kallvattensfiskar såsom sik eftersom de är anpassade att leva och reproducera i kallare vatten. Det finns några varmvattensarter, exempelvis mörtfiskar, som kan dra nytta av det uppvärmda vattnet.

Å andra sidan är ekosystemen komplexa och arter påverkas inte bara av klimatförändringen utan också av andra mänskliga stressfaktorer så som förstörelse av livsmiljöer, föroreningar, övergödning och överfiske. Arter påverkas också av andra arter. Varmare vatten kan å ena sidan påskynda utvecklingen av yngel för varmvattensfiskar, men å andra sidan kan deras bytesdjur drabbas av den stigande temperaturen. Det är svårt att veta med säkerhet vilka arter som kommer påverkas negativt av klimatförändringen och vilka arter som kommer påverkas positivt. 

Ekosystemtjänster är naturliga förhållanden och processer som gynnar människor. Östersjön erbjuder oss direkta tjänster så som vild fisk. Indirekta ekosystemtjänster glöms ofta bort eftersom de är svårare att se. Dessa inkluderar viktiga reglerande och stödjande tjänster där levande organismer filtrerar vattnet från näringsämnen och skadliga ämnen. Olika undervattensväxter erbjuder också ekosystemtjänster eftersom de genererar mat, livsmiljöer och gömställen för fisk. Dessutom erbjuder havets ekosystem kulturella tjänster så som badning, båtliv och skridskoåkning på vintern.

Klimatförändringen påverkar många arter som lever i Östersjön, vilket påverkar de tjänster som arterna producerar. Om artmångfalden försämras som förutsagt kommer det inte bara påverka ekosystemens förmåga att anpassa sig till miljöförändringar utan också resultera i förlust av ekosystemtjänster. Dessutom kan flera främmande arter sprida sig till centrala Bottniska viken med stigande vattentemperaturer, vilket hotar inhemska arter genom konkurrens, predation och överföring av patogener.

De kulturella tjänster som havet erbjuder är inte skonade från effekterna av klimatförändringen. Aktiviteter så som badning och dykning kommer att påverkas om skadliga algblomningar blir vanligare på grund av varmare vatten. Om istäcket på vintern blir tunnare kan det vara omöjligt att åka skridskor eller fiska på isen. Klimatförändringen kan också försämra kulturarvet både på land och under vattnet genom bland annat erosion, förändring i vattnets kemiska sammansättning eller ökad risk för översvämningar. På grund av Kvarkens långa historia inom sjöfart och fiske har området ett rikt kulturarv med vrak, fiskestugor och fyrar.

Genom att spendera mycket tid på havet har fiskare haft möjlighet att lägga märke till och uppleva förändringar i den marina miljön, från säsong till säsong och år till år. De har t.ex. kunnat lägga märke till förändringar i deras fångster, i vattenkvaliteten och temperaturen, i omgivande djurpopulationer så som fåglar och sälar, eller i istäcket på vintern. Det minskande istäcket i bottniska viken har inneburit förändringar både för yrkesfiskare och fritidsfiskare. Det har blivit ett skifte i fiskesäsongen eftersom våren och hösten är längre jämfört med vintersäsongen. Experter inom området beaktar också samma förändringar och påpekar att klimatförändringen är något som redan sker. Det är därför vi måste fokusera på att göra effekterna av förändringen så små som möjligt. 

Skulle det inte vara intressant att kika in i framtiden? Till viss del kan vi göra det genom att skapa modeller som hjälper oss förstå hur framtiden kan se ut enligt en uppsättning bestämda variabler. Med modeller kan vi till exempel uppskatta tjockleken på istäcket eller förutspå var vi kan hitta blåmusslor i framtiden. Modeller innehåller alltid en viss osäkerhet eftersom de begränsas av den data som användas. Vi kan inte veta utan endast spekulera i hur framtida klimat, miljö, samhälle och andra faktorer utvecklas.

Här nedan kommer vi presentera några framtida modeller som bildpar där ni kan jämföra det förflutna med den möjliga framtiden. Flytta markören ovanpå bildparet från sida till sida för att jämföra det förflutna med framtiden. Modellerna gjorda för centrala Bottniska viken är baserade på SMHI's arbete och har producerats i projekt ECOnnect. De fokuserar på reduktionsmålet för näringstillförseln i HELCOMs handlingsplan för Östersjön (BSAP) och IPCC:s klimatscenario RCP8.5 som representerar det värsta RCP klimatscenario. Det betyder att modellerna grundar sig på att övergödningen i Östersjön minskar som en effekt av att näringsbelastningen reduceras men att de globala växthusgasutsläppen fortsätter öka. Om inte reduktionsmålet för näringstillförseln eller ett annat klimatscenario hade använts skulle resultaten se annorlunda ut. 

Den globala uppvärmningen sker inte bara på land. Vi räknar också med en ökad vattentemperatur i havet. Ni kan se på bildparet att medeltemperaturen i vattenskiktet närmast havsbotten kan komma att öka med ca 3 °C under sommarmånaderna. En sådan stor ökning kommer att påverka de levande organismerna i vattnet, särskilt de arter som föredrar kallare vatten.

Salthalten beskriver koncentrationen av salt i vattnet. Ifall regnmängden ökar i framtiden är det troligt att avrinningen från vattendrag också ökar och därmed kommer mera sötvatten ut i havet. Detta skulle minska salthalten i havet. Å andra sidan leder ökad temperatur till högre avdunstning vilket kunde leda till minskad avrinning, detta skulle leda till att salthalten inte minskar i havet. Med en högre havsnivå skulle också mera saltvatten flöda från Atlanten till Östersjön. Denna möjliga inverkan är inte inkluderad i modellerna i detta projekt. Det är svårt att förutspå havets framtida salthalt eftersom vi inte med säkerhet kan veta hur avrinningen från floder samt vattenbalansen förändras. Därför är det viktigt att komma ihåg att förändringarna i salthalt som vi presenterar här är baserade på medelförändringar för framtiden och innehåller mycket osäkerhet.

Som ni kan se på bildparet förutspår modellen att salthalten i vattenskiktet närmast havsbottnen kan komma att minska med 10%. Detta är inte en avsevärd minskning, men salthalten i området är redan låg för en del marina arter så som blåmusslan. Skulle salthalten minska mera än vad modellerna visar skulle det ha stor påverkan på flera marina arter i området.

Tillsammans med varmare klimat och högre vattentemperatur kommer också istäcket att bli tunnare. Det kommer att ha både en positiv och en negativ påverkan på området. Skridskoåkare, fiskare och vissa arter såsom Östersjövikaren kommer uppleva det tunnare istäcket negativt. En del vegetation så som blåstången och smaltången kan påverkas positivt eftersom isen inte skulle riva upp tången från grunda hårda bottnar varje år.

Från bildparet kan ni se att vi förutspår en minskning i istjockleken med över 80% i området. I praktiken betyder detta att tjockleken på istäcket kommer minska med i medeltal 26 cm inom 100 år. 

Blåstången (Fucus vesiculosus) och smaltången (Fucus radicans) är marina arter som växer på klippor och på stenar på havsbotten på ett djup på 0,5-5 m. Tången skapar viktiga nyckelhabitat för fiskar och ryggradslösa djur på hårda bottnar i Östersjön.

Modellerna visar att det kan finnas mera lämpliga områden för blåstången och smaltången i framtiden, en positiv effekt av det allt tunnare eller helt obefintliga istäcket. Vanligtvis skrapar isen bort tången som växer i grunda områden varje år men avsaknaden av is kan göra dessa områden tillgängliga för fleråriga alger så som blåstång och smaltång. Eftersom blåstången och smaltången är marina arter kräver de en viss salthalt för att trivas och överleva. Modellerna i detta projekt förutspår en liten minskning i salthalt men minskningen är så liten att den inte har en betydelsefull inverkan på utbredningen av blåstång och smaltång. Detta eftersom modellen är gjord för blåstång och smaltång tillsammans. Smaltång är mera tolerant för lägre salthalt och kan bättre klara av de framtida förändringarna i salthalt än blåstången förväntas göra. Trots det så skulle en reducerad salthalt troligtvis få en negativ effekt för utbredningen av både blåstång och smaltång.

Om reduktionsmålen för näringsutsläpp i HELCOMs plan för Östersjön skulle uppnås skulle vattenkvaliteten förbättras, mera ljus kunde sträcka sig längre ner i vattenkolumnen. Ljus är nödvändigt för all vegetations tillväxt. Ökad tillgång till ljus kan göra djupare områden lämpliga för blåstång och smaltång samt för andra alger och växter.

Framtida utbredningen av blåstång och smaltång i modellen är till viss del en överskattning eftersom modellen använder ett medeltal för istjockleken. Det kommer mest troligt finnas år med kallare vintrar och tjockare istäcke när risken att tången skrapas bort från grunda bottnar är stor. Därtill tar inte modellerna bottensubstratet i beaktande.

Blåmusslan (Mytilus trossulus x edulis) är också en marin art och den lever djupare än blåstången och smaltången på ett djup på 8-12 m. Tillsammans med blåstången är den en av de viktigaste nyckelarterna i Östersjön eftersom den utgör både habitat och föda för andra arter. Blåmusslan är den viktigaste födan för ejdern. Utöver detta filtrerar de vattnet från näringsämnen och skadliga ämnen. Norr om Kvarken är salthalten för låg för blåmusslan och därför går dess gräns för utbredning i Kvarken.

Modellerna visar att utbredningen av blåmusslan i området kommer märkbart reduceras i framtiden. Den största orsaken för detta är minskning i salthalt och ökad vattentemperatur. I projektets modeller är effekten av minskningen i salthalt större för blåmusslan än för blåstång och smaltång. Detta beror på att smaltången tolererar lägre salthalter och båda tångarterna var inkluderade i modellen. 

Vitmärlan (Monoporeia affinis) är ett litet kräftdjur som lever i djupa mjukbottnar i Östersjön och finns i stora antal i Bottniska viken där syrehalten är bra. Vitmärlan utgör grunden för födovävar på mjukbottnar och är en viktig källa till mat för flera fiskarter.

I framtiden kan vitmärlan lida av ökad vattentemperatur eftersom den är en kallvattenart. Från modellen kan man tolka att de grunda områdena i Kvarken kan bli för varma och därmed inte lämpliga för vitmärlan i framtiden. Men det betyder inte att arten skulle försvinna helt från dessa områden. Istället kan dessa områden bli mindre lämpliga för så hög densitet av vitmärla som använts i modellen.

Arter är ständigt i rörelse i vårt hav. Deras egen, deras fröns eller avkommors rörelse mellan livsmiljöer skapar kopplingar, så kallad ekologisk konnektivitet. Ekologisk konnektivitet är oerhört viktigt för arters överlevnad i en föränderlig miljö. Arter behöver kunna flytta till andra livsmiljöer om deras område försämras eller blir obeboeliga på grund av klimatförändringen eller andra mänskliga aktiviteter.

Vissa mycket rörliga arter som fisk kan röra sig under hela sin livscykel. Andra arter, så som blåmusslan och blåstången är stationära och kan främst förflytta sig genom att deras avkommor sprider sig med havsströmmar innan de fäster sig vid havsbotten. Olika arter har också olika förmåga att sprida sig i havet. Till exempel kan blåmusslans larver spridas upp till 50 km, medan blåstången och annan vegetation kan vanligtvis bara sprida sig några meter med sina frön. Detta är viktigt att tänka på när man till exempel planerar marina skyddsområden. Skyddsområdens storlek och placering bör anpassas utifrån de arter som behöver skydd och kontakten mellan de olika skyddsområden.

Klimatförändringen kommer med stor sannolikhet att påverka våra arter, men frågan är på vilket sätt och hur mycket. Med hjälp av fältdatabaserade modeller kan vi förutspå hur kopplingen mellan habitat kan förändras, och simulera hur framtiden kan se ut. Därmed kan vi identifiera områden som är och kommer vara viktiga för att hålla vårt hav sammanlänkat.

Ett friskt hav och dess ekosystem är mer motståndskraftiga mot klimatförändringen och tillsammans kan vi skapa bättre förutsättningar för att göra Bottniska viken friskare. Stora förändringar kan börja med små vardagliga handlingar. Har du t.ex. funderat på att äta mera inhemsk fisk som braxen eller mört? Deras populationer är för närvarande inte hotade. Eller har du funderat över behovet av muddringen? Även småskalig muddring kan skada undervattensmiljön under lång tid.

Eftersom det bräckta Östersjön är grunt och vattnet byts ut långsamt är Östersjön mycket sårbar för mänskliga aktiviteter och klimatförändringen. Lokalt är det viktigt att vi minskar mängden näringsämnen och skadliga ämnen som går ut i havet, kontrollerar nedskräpning, minskar undervattensbuller och förhindrar att främmande arter sprids i våra vatten. Globalt måste vi förhindra klimatförändringen genom att minska utsläppen av växthusgaser. Detta kan vi göra genom ökad användning av förnybara energiresurser, genom att öka kolsänkor och genom att använda naturresurser på ett hållbart sätt. Huvudsaken är trots allt att vi agerar för vår natur och inte mot den, både på land och till sjöss. 

•  Projekt ECOnnects hemsida  där ni kan hitta projektets rapporter.
•  SeaGIS kartportal , där ni kan hitta alla framtidsmodeller producerade inom projekt ECOnnect som i GIS-format.
•  ECOnnect YouTube kanal , där ni kan hitta alla videor och animationer producerade i projeket.

• Berkström, C., Wennerström, L. & Bergström, U. (2019). Ekologisk konnektivitet i svenska kust- och havsområden - en kunskapssammanställning. Aqua reports 2019:15. Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för akvatiska resurser, Öregrund Drottningholm Lysekil. 65.
• Cingi, S., Keinänen, M. & Vuorinen, P. J. (2010). Elevated water temperature impairs fertilization and embryonic development of whitefish. Journal of Fish Biology, 76, 502–521.
• Gollasch, S., Minchin, D. & David, M. (2015). The transfer of harmful aquatic organisms and pathogens with ballast water and their impacts. Global maritime transport and ballast water management. Springer, Dordrecht, 35-58.
• Kaslegard, A. S. (2011). Climate change and cultural heritage in the Nordic countries. Nordic Council of Ministers.
• Laikre, L., Lundmark, C., Jansson, E., Wennerström, L., Edman, M. & Sandström, A. (2016). Lack of recognition of genetic biodiversity: International policy and its implementation in Baltic Sea marine protected areas. Ambio, 45(6), 661-680.
• Leppäkoski, E., Gollasch, S., Gruszka, P., Ojaveer, H., Olenin, S. & Panov, V. (2002). The Baltic a sea of invaders. Canadian Journal of Fisheries and Aquatic Sciences, 59(7), 1175-1188.
• Sabbioni, C., Cassar, M., Brimblecombe, P. & Lefevre, R. A. (2008). Vulnerability of cultural heritage to climate change. EUR-OPA major hazards agreement, Council of Europe November.
• Veneranta, L., Urho, L., Koho, J. & Hudd, R. (2013). Spawning and hatching temperatures of whitefish (Coregonus lavaretus (L.)) in the Northern Baltic Sea. Advances in Limnology, 64, 39–55.
• von Storch, H., Omstedt, A., Pawlak, J. & Reckermann, M. (2015). Introduction and Summary. Chapter 1. In: Second assessment of climate change for the Baltic Sea basin. The BACC II Author Team. Springer International Publishing, 1-22.