Vattentjänstplan Landskrona stad

Till följd av propositionen Vägar till hållbara vattentjänster (2021/22:208) togs ett regeringsbeslut i juni 2022 om att ändra delar av Lag (2006:412) om allmänna vattentjänster (LAV) och Miljöbalken(1998:808). Lagändringen syftar till att skapa bättre förutsättningar för långsiktig och hållbar vatten- och avloppslösningar samt att öka allmänhetens insyn och möjlighet till deltagande och påverkan vid den kommunala planeringen. Kommunens bedömning av behovet av en allmän vattentjänst ska bli mer flexibel med lagändringen då en enskild anläggning för VA kan godtas i större utsträckning om den uppfyller kravet på skydd mot människors hälsa eller miljön. Beslutet innebär konkret en omskrivning och ändring i LAV 6 § som reglerar kommunens skyldighet att ordna vattentjänster samt tillägget av att en aktuell vattentjänstplan ska finnas i varje kommun som ska fastställs av kommunfullmäktige minst vart fjärde år.

Vattentjänstplanen har tagits fram i samarbete mellan NSVA och förvaltningen Teknik och fritid i Landskrona Stad.

Det finns ingen VA-plan för Landskrona.

Utöver det förfarande som följer av bestämmelserna om strategisk miljöbedömning av planer och program kapitel 6 i Miljöbalken ska kommunen innan den antar eller ändrar en vattentjänstplan samråda med berörda myndigheter och även med fastighetsägare som har betydande intresse i planen.

Planen ska i granskningsskedet ställas ut för allmänheten i minst 4 veckor. Utställningen ska annonseras på kommunens anslagstavla. Kommunen ska för både samråd och granskning ta hänsyn till inkomna synpunkter från samråd och granskning och visa hur dessa har beaktats.

En vattentjänstplanen ska enligt LAV 6 b § innehålla kommunens långsiktiga planering av hur kommunala vattentjänster ska tillgodoses, samt bedöma vilka åtgärder som krävs för att kommunala VA-anläggningarna ska klara av en ökad belastning på grund av skyfall.  

En bedömning av betydande miljöpåverkan kopplat till vattentjänstplanen har gjorts. Bedömningen är att vattentjänstplanen inte medför någon betydande miljöpåverkan. Bedömning av betydande miljöpåverkan utgör en bilaga till granskningsförslaget till vattentjänstplanen.

Nedan definieras vanligt förekommande begrepp med förklarande definitioner relaterade till VA-verksamhet.

Vattentjänstplanen avgränsas till de områden inom kommunen som idag omfattas eller kan komma att omfattas av verksamhetsområden för kommunalt VA i enlighet med LAV. Utbredningen av aktuellt verksamhetsområde för olika vattentjänster presenteras i kartan nedan.

VA-verksamheten i Landskrona Stad bedrivs av NSVA och det finns flera olika existerande strategier och planer så som dagvattenplan, saneringsplan, dimensionsplan, reinvesteringsplan, affärsplan och landsbyggdstrategi. Planeringen utgår ifrån kommunens befintliga översiktsplan men kan också sträcka sig längre och därmed utgöra ett underlag till uppdateringar av översiktsplanen. På grund av säkerhetsskäl är det enbart dagvattenplanen och affärsplanen som finns allmänheten att tillgå. För den VA-verksamhet som bedrivs finns det även mycket att läsa i NSVA:s publikation av verksamhetsberättelsen som finns i länken nedan. Reinvesteringsplanen och affärsplanen är övergripande hela den allmänna VA-verksamheten medans de andra planerna fokuserar på de olika vattentjänsterna separat. Reinvesteringsplanen pekar ut omfattningen av reinvesteringsbehovet för ledningsnätet av den allmänna VA-anläggningen för en långsiktig hållbar planering och jämn taxeutveckling medan Affärsplanen tar upp vilka större projekt och hur resterande VA-verksamhet ska bedrivas de närmsta åren inom en budgetperiod.

Landskrona stad försörjs helt av dricksvatten från Sydvatten, som är en regional dricksvattenproducent i västra Skåne. Vattentäkt är sjön Bolmen i Småland. I medeltal tar Sydvatten ut ca 1 400 l/s från Bolmen för dricksvattenförsörjning med uttagsrätten är 6 000 l/s. Uttaget på 1 400 l/s utgör ca 6 % av medeltillrinningen till Bolmen.

Förbrukningen av dricksvatten i Landskrona har idag ett genomsnitt på 159 l/s och förväntas öka till nästan 300 l/s år 2050 enligt Dimensionsplanen som färdigställdes 2022. Dimensionsplanen tar hänsyn till både befolkningstillväxt och kända verksamhetsetableringar. En stor utmaning är att klara av förbrukningstopparna som sker ett par timmar under dygnet utan att tappa trycket i ledningsnätet. Därför behöver det befintliga ledningsnätet byggas ut samt nya reservoarvolymer anläggas.

Utöver nya ledningar behöver även befintliga ledningar läggas om och förnyas. Ledningsnätet som distribuerar Landskronas dricksvatten är ungefär 377 km långt där de äldsta ledningarna är över 100 år gamla. Baserat på ledningens ålder och material, se bild nedan, har en uppskattning gjorts på hur mycket av ledningsnätet som behöver bytas ut över tid. Fram till 2030 finns det ett behov av att årligen lägga om cirka 2 600 meter vattenledning för att undvika en underhållsskuld eller försämrad funktionen av ledningsnätet.

Infrastructure Leakage Index (ILI) är ett internationellt index för att mäta den samhällsekonomiska hållbara nivån av vattenförluster baserat på en rad parametrar i ledningsnätet, där en lägre siffra är bättre. NSVA använder indexet för att analysera funktionen på ledningsnätet och avgör om extra insatser behövs. Landskrona har ett ILI på 2,0 år 2022, vilket uppnår NSVAs målsättning på ILI 2,0 eller lägre. En anledning till stadens låga ILI är att Landskrona enbart har 12% vattenförluster vilket är bättre än rikssnittet på cirka 20%.

Landskrona har tillsammans med NSVA en nödvattenplan för hur nödvatten ska kunna distribueras till kommunens invånare vid ett avbrott. Till exempel kommer nödvattentankar placeras ut på strategiska platser runt om i kommunen vid ett större vattenavbrott. Vid ett längre avbrott i vattenförsörjningen kan staden aktivera trygghetspunkter. Där kommer det finnas nödvatten och tillgång till information. Om trygghetspunkterna aktiveras kommer det att kommuniceras var de finns och vilken hjälp man kan få där.

I Landskrona kommun avleds allt spillvatten inom verksamhetsområde till Lundåkraverket där det renas innan det släpps ut till Öresund. År 2019 så utökade Lundåkraverket sin tillståndsgivna belastningen från 38 600 pe till 62 000 pe. Tillståndet är satt högt eftersom reningsverket även i framtiden ska ta emot spillvatten ifrån delar av Svalövs kommun. Mer om reningsverket finns i den årligen publicerade Miljörapporten på NSVAs hemsida (se även länk nedan under stycket "Saneringsplan").

Ledningsnätet för spillvatten består av 342 km ledningar varav 12 km (4 %) är kombinerat ledningsnät. Till ledningsnätet finns även ca 80 pumpstationer. Ledningsnätets åldersfördelning och material kan ses i bilden nedan. Utifrån denna fördelning har ett årligt förnyelsebehov för ledningsnätet för spillvatten i Landskrona kommun tagits fram. Förutom ålder och material påverkar en mängd andra faktorer som till exempel behov av asfaltsomläggning, renoveringsbehov hos övriga ledningsägare i området och antalet driftstörningar på ledningarna genom åren vilka ledningar som läggs om först.

Enligt reinvesteringsplanen behöver 1 400 meter spillvattenledning läggas om årligen fram till 2030 för att inte bygga upp en underhållsskuld i framtiden.

Saneringsplanen syftar till att på ett systematiskt vis minska mängden tillskottsvatten som belastar spillvattensystemen och därmed minska bräddfrekvenser, översvämningar samt pumpade vattenvolymer för att förbättra förutsättningarna i avloppsrenings-verken. I ledningsnät med mycket tillskottsvatten är bräddning fortsatt en viktig systemfunktioner där avloppsvatten leds ut i naturen för att förhindra översvämningar på mer känsliga platser. Mängd och plats för bräddat avloppsvatten varierar från år till år beroende på vädret och redovisas i Miljörapporten för ledningsnätet som är kopplat till Lundåkraverket, länk finns på knappen nedanför textstycket. Historiskt har mängden bräddning varit mycket större och det har lagts ner mycket arbete för att minska den över åren. Att minska mängde tillskottsvatten och separera ledningsnätet har också gjort det möjligt för staden att växa utan att behöva genomföra stora uppdimensioneringar på spillvattenledningsnätet.

Den största och viktigaste åtgärden saneringsplanen tar upp är att omvandla ett stort område med kombinerat ledningsnät i centrala Landskrona till ett duplikatsystem och låta dagvatten ledas direkt till recipient utan att riskera överbelasta reningsverket. Den långsiktiga planen är att det inte ska finnas något kombinerat ledningsnät kvar åt 2050 vilket betyder att cirka 500 meter måste läggas om årligen. Utöver att bygga om kombinerade ledningsnät till duplikat pågår det ett arbete med att koppla bort ytor som avleder dagvatten till spillvattenätet vilket kommer minska risken och mängden bräddningar i Öresund. Saneringsplaner är ett internt arbetsdokument inom NSVAs organisation och de större åtgärder som planeras inom närtid tas upp i affärsplan.

Ansvaret för dagvattenhanteringen i Landskrona är fördelat på flera olika aktörer såsom NSVA, Teknik och fritidsförvaltningen, stadsbyggnadsförvaltningen, miljöförvaltningen och fastighetsägare. För att upprätthålla en hållbar dagvattenhantering är det viktigt att varje aktör är med och bidrar inom sitt område hela vägen från planering, byggnation, drift och tillsyn. Gemensamt finns det en Dagvattenpolicy och Dagvattenplan som vägleder arbetet med dagvattenhantering inom kommunen och är politiskt antaget. Policyn innehåller generell fakta om dagvattenhantering med ansvarsuppdelning och lagstiftning samt riktlinjer för all ny- och ombyggnationer inom kommunen. Dagvattenplanen avgränsas till kommunalt VO för dagvattenhantering och innehåller detaljer samt åtgärder för det befintliga allmänna dagvattensystemet.

Landskronas ledningsnät för dagvatten är ungefär 260 km långt har en stor andel ledningar som byggdes ut under 60- och 70-talet. Ledningsnätets åldersfördelning och material kan ses i bilden nedan. Utifrån denna fördelning har ett årligt förnyelsebehov för ledningsnätet för dagvatten i Landskrona kommun tagits fram. Förutom ålder och material påverkar en mängd andra faktorer som till exempel behov av asfaltsomläggning, renoveringsbehov hos övriga ledningsägare i området och antalet driftstörningar på ledningarna genom åren vilka ledningar som läggs om först.

Under 2020-talet beräknas 1200 m dagvattenledning behöva läggas om varje år för att inte samla på sig en underhållsskuld.

När ledningarna byggdes ut fanns inte samma krav och riktlinjer på dagvattenhantering som idag vilket gör att vissa områden inte når upp till de nya krav som finns och som ställs på ny- och ombyggnation. Naturvårdsverket har tagit fram etappmål för en hållbar dagvattenhantering som pekar ut att det behöver finns en planering för hur även befintlig dagvattensystem ska möte nya krav. En planering av åtgärder finns till viss del inom dagvattenplanen men är inte heltäckande. Ett stort problem inom befintliga områden är att den plats som finns tillgänglig för en allmänna dagvattenhanteringen är begränsad samt att lagstöd för kravställande på privata fastigheters dagvattenhantering saknas.

Landskronas dagvatten avleds till de statusklassade recipienterna Råån, Saxån, Braån. Mindre vattendrag, såsom Säbybäcken, och ett antal dikningsföretag är också dagvattenrecipienter. Landskronas dagvatten avleds även direkt ut till kustvattnet i Öresund. För de statusklassade vattendragen gäller miljökvalitetsnormer, vilka ska uppnås enligt EU:s vattendirektiv. Huvudregeln är att myndigheter och kommuner inte får tillåta en verksamhet som bidrar till att vattnets kvalitet försämras eller riskerar att det blir omöjligt att nå miljökvalitetsnormen. Detta så kallade försämringsförbud innebär att försämring av kvalitetsfaktorer mellan olika statusklasser inte är tillåtet. För information om recipienternas statusklassning hänvisas till VISS (Vatteninformationssystem Sverige)

Ledningsnätet är dimensionerat utifrån de principer som gällde för tiden då ledningarna anlades. Svenskt vattens publikationer styr dimensionering och utformning av nya kommunala dagvattensystem.

En dagvattenmodell är framtagen för Landskrona och kringliggande tätorter och denna är ett bra verktyg för att analysera hur kapacitetskraven enligt Svenskt vattens publikationer för dagvattensystem efterlevs. Med hjälp av dagvattenmodellen kan man simulera hur dagvattennätet beter sig vid olika regnscenarier. Således underlättar den stadens långsiktiga planering för ett välfungerande dagvattensystem bland annat genom identifiering av hårt belastade ledningssträckor. Dagvattenmodellen kan även användas när NSVA är med i kommunernas planering för framtida utbyggnad av bebyggelse. Dagvattenmodellen är ett bra verktyg när NSVA är med i kommunernas planering för framtida utbyggnad av bebyggelse.

Översiktsplanen är ett av stadens styrdokument som ska ge vägledning för beslut om hur mark- och vattenområden samt den byggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras. Landskrona Stads översiktsplan antogs politiskt 2016. Utöver översiktsplanen finns även en fördjupad översiktsplan av Landskrona tätort. Dessa nås via länken nedan.

I processen för planprogram och detaljplaner samverkar kommunen och NSVA kontinuerligt och ser över om bebyggelse är lämplig avseende möjlig avledning av spillvatten/dagvatten och dricksvattenförsörjning. Om utbyggnad eller ombyggnad behövs av befintligt VA-ledningsnät så utförs detta i samband med den kommunala detaljplaneprocessen.  I länken nedan kan man se alla gällande och pågående detaljplaner.

För dricksvatten anges det i dimensionsplanen hur dricksvattennätet behöver byggas ut för att försörja framtida befolkningsökningar. För övriga vattenslag saknas denna strategiska bedömning i nuläget.

NSVA planerar att ta fram denna typ av strategisk planering även för spill- och dagvatten. I NSVA:s senaste affärsplan beskrivs detta arbete enligt följande: "Ett sätt att utveckla NSVAs strategiska arbete för ledningsnätet är att arbeta områdesvis med alla vattentjänster. Syftet är att börja med att identifiera en problembild för respektive vattenslag för att sedan ta fram nödvändiga åtgärder för drift, underhåll och förnyelse kopplade till kommunens planerade exploateringar, klimatanpassning etc. Målet är ett robust ledningsnät med tillhörande anläggningar som ska klara framtida funktionskrav." I den senaste affärsplanen planeras detta arbete att initieras under 2024 med fokus på Asmundtorp.

Syftet med landsbygdsstrategi för vatten och avlopp är att den ska bidra till en långsiktig och hållbar VA-planering för hela kommunen. Målet är att identifiera områden där en utbyggnad av kommunalt VA bör göras och områden där det inte kan bli aktuellt inom överskådlig tid. Landskrona stad har ingen Landsbygdsstrategi för VA.

Då det i Landskrona har bedömts att det inte finns några områden som faller under 6§ LAV planeras ingen utbyggnad på Landsbygden.

Till följd av ändringarna i § 6 LAV beskrivna i inledningen, behöver kommunen redogöra för de behov som den allmänna VA-anläggningen kan ha för att fungera vid en ökad belastning till följd av skyfall.

Vid normala regn hanteras regnvolymen inom verksamhetsområde för dagvatten vanligtvis genom avledning till det allmänna dagvattensystemet. Normala regn kan också hanteras genom till exempel infiltration i mark. Vid extrema regntillfällen räcker dagvattensystemets kapacitet inte till och marken mättas, vilket medför att det rinner på markytan i stället. En konsekvens av detta blir ofta marköversvämning. Analysen avgränsas till prioriterade allmänna VA-anläggningar med avseende på skyfallspåverkan, vilka anses vara:  ·         Reningsverk

·         Pumpstationer

·         Tryckstegringsstationer

·         Vattenverk

·         Högreservoarer

·         Lågreservoarer

Observera att analysen endast tar hänsyn till kommunala VA-anläggningar. Det finns anläggningar som tillhör andra ledningsägare, exempelvis Trafikverket eller samfälligheter, som analysen inte tar hänsyn till.

Begreppet skyfall kan definieras på olika sätt. Enligt SMHI:s definition innebär att skyfall att minst 50 mm regn faller på en timme eller minst 1 mm på en minut. Denna analys utgår från det typregn som befintliga modeller tittat på, dvs ett 100-årsregn med 6 timmars varaktighet och en klimatfaktor på 1,3 för att ta hänsyn till mer frekventa häftiga regn som klimatförändringar leder till. I programmet Scalgo live som använts för skyfallskarteringen anges bara en regnvolym. Med förutsättningarna om regnets återkomsttid, varaktighet och klimatfaktor angivna ovan innebär detta ett regn som genererar 110 mm.

Skyfallsanalyserna har baserat skyfallskarteringar gjorda i programvaran Scalgo Live, vilka sedan har använts för att bestämma vilka av de prioriterade VA-anläggningar som riskeras att översvämmas i samband med skyfall. Samtliga VA-anläggningar som är placerade inom ett avstånd om 5 meter från en yta med ett vattendjup större än 0,1 meter bedöms vara aktuella att utreda vidare. Ett kritiskt vattendjup på 0,1 meter har valts då modellen bedöms vara allt för osäker för vattendjup mellan 0 och 0,1 meter. För att representera utbredningen av de faktiska byggnaderna som till exempel en pumpstation har utbredningen av för VA-anläggningarna beskrivits som en cirkel med radien 5 meter.  

För samtliga VA-objekt som har tagits fram i skyfallsanalyserna behöver de verkliga förutsättningarna studerats vidare och en slutlig bedömning av översvämningsrisken i samband med skyfall för respektive VA-anläggning genomföras. Detta arbete inkluderas i NSVAs kommande arbete. 

I karta nedan presenteras de VA-anläggningar som bedöms vara utsatta för översvämningsrisk i samband med skyfall. 

Vattentjänstplanen visar att vissa dokument antingen behöver tas fram från grunden alternativt förnyas. Kommunens tidsplan för detta arbete planeras utifrån antagen affärsplan. En sammanställning över planerade framtagande och förnyelse av nödvändiga dokument presenteras i tabell nedan.

Då arbetet med att ta fram vattentjänstplanen under 2023 har varit forcerat kommer arbetet att fortsätta. Vattentjänstplanen ska aktualitetsprövas var fjärde år enligt skrivningarna i LAV. I samband med den första aktualitetsprövningen kommer planen att behöva revideras och förtydligas. Bland annat behöver de objekt som tagits fram i skyfallsanalysen studeras närmre för att avgöra vilka som faktiskt riskerar att påverkas vid översvämning. För de objekt som riskerar att påverkas behöver åtgärdsplaner tas fram och tidsplaner för att genomföra dessa åtgärder.

För det som redovisas i vattentjänstplanen behövs alltid en avvägning göras mellan det allmännas intresse och risken att någon använder informationen på ett icke önskvärt sätt. På grund av detta finns det delar som redovisas endast på en översiktlig nivå.