Välkommen till Härnösands friluftsprogram!

Härnösands kommun, som en del av i Höga Kusten, erbjuder en mångfald av miljöer och naturområden för friluftsliv. Med havet, bergen och skogen har Härnösand goda förutsättningar att bli en framstående friluftskommun med ett stort utbud av upplevelser som bidrar till en hållbar tillväxt, attraktiva boendemiljöer och en god folkhälsa.

Invånare i Härnösand har idag närhet till ett rikt friluftsliv oavsett var i kommunen man är bosatt, vilket bör ses som en styrka gentemot större och mer exploaterade kommuner. Naturen finns precis runt hörnet och ger möjlighet till friluftsaktiviteter för korta och längre vistelser. Till fots eller på cykel på land eller med kajak eller båt på vattnet. Närhet och utbud till naturområden har visat sig vara väldigt viktigt när det kommer till val av bostadsort. Med kommunens mål om att Härnösand ska växa så blir friluftslivets utveckling en viktig del för att få människor att flytta till Härnösand. Då friluftslivet till stor del baseras på de naturmiljöer som kommunen har att erbjuda behöver stor vikt även läggas på bevarandeåtgärder.

På senare år har intresset för friluftsliv ökat både i Härnösand, Höga Kusten och i stora delar av landet. Något som ger Härnösand en möjlighet att skapa tillväxt genom att strategiskt arbeta med friluftslivet. Att inkludera besöksnäringsperspektivet i arbetet med friluftslivet är att tillgängliggöra det för fler, vilket även gör fler platser tillgängliga och attraktiva för kommunens invånare. Likt all annan utveckling av samhället behöver friluftslivet och vår omgivande natur inkluderas i planeringen. För ett hållbart samhällsbyggande bör kommunen ha en strategi för att förvalta och utveckla naturområden som nyttjas och kommer att nyttjas för friluftsliv. Att ta fram det här friluftsprogrammet är en del i det arbetet.

Med friluftsprogrammet vill Härnösands kommun bidra till att nå de nationella friluftslivsmålen, Höga Kustens besöksnäringsstrategi, kommunens tillväxtstrategi och förverkligandet av kommunens Översiktsplan 2040. Läs mer om dessa under mål och strategier.

Friluftsprogrammet är ett kommunalt styrdokument som skapar förutsättningar för en strategiskt hållbar utveckling av friluftslivet i Härnösand. Planen anger också utvecklingsområden med prioritering utifrån kommunens mål för friluftslivet, planens fokusområden och perspektiv på friluftslivet.

Det övergripande syftet med friluftsprogrammet är att tydliggöra kommunens mål och ambitioner för det rörliga friluftslivet. Men även skapa förutsättningar för att utveckla och bevara viktiga naturområden och miljöer för friluftsliv i kommunen så de kan vara ett komplement till utveckling av bebyggelse. Samtidigt ska programmet vara underlag för kommunens översiktliga planarbete samt vägledande vid detaljplanering och exploatering. Friluftsprogrammet är en viktig del i arbetet för att utveckla kommunens attraktivitet då det belyser och bygger vidare på befintliga styrkor.

Programmet ska skapa förutsättningar för ett tillgängligt och innehållsrikt friluftsliv och förtydliga ansvarsfördelningen mellan berörda kommunala nämnder samt redovisa kommunens behov av samverkan med föreningar, organisationer, näringsliv och andra externa parter.

Friluftsprogrammet är ett styrande dokument och består av ett programdokument med tillhörande digital karttjänst (bilder på kartorna finns i programmet men blir tydligare i den digitala karttjänsten). Förutom dessa två delar finns det även bilagor med sammanställningar från dialoger och inventeringar samt samrådsredogörelse.

Friluftsprogrammet ska antas av kommunfullmäktige och ska vara vägledande för alla i arbetet med att utveckla Härnösand till en bättre plats att besöka, bo och verka i. Programmet är dock primärt ett stöd för kommunala förvaltningar och enheter som arbetar med samhällsplanering på strategisk eller detaljerad nivå; som bygglov, markfrågor samt fritidsförvaltning och utveckling. Programmet förtydligar även kommunens intentioner med friluftslivet för andra myndigheter, föreningar och invånare.

Utöver den kommunala organisationen kan programmet vara ett stöd för föreningar, företag eller privatpersoner som har ett intresse av att använda eller utveckla kommunens naturmiljöer för friluftsliv.

Vad friluftsliv är för något har under årens lopp förändrats och utvecklats utifrån att formerna för vad friluftsliv är har förändrats. Begreppet friluftsliv har olika betydelse för olika personer och intressen. Vissa menar att friluftsliv bedrivs i skogen eller på fjället, ofta en längre bit från civilisation, andra upplever friluftslivet i parker eller under promenader i skogen bakom huset. Så friluftsliv kan vara vandring eller promenad, cykling eller löpning, matlagning på stormkök eller vid tillrättalagd grillplats. Vad de olika aktiviteterna har gemensamt är vistelse ute i naturen utan krav på tävling.

Friluftslivet har också utvecklats under årens lopp till mer krävande aktiviteter som fått större betydelse och behovet av speciell utrustning har ökat. Friluftsliv kan nu även innefatta bergsklättring, terrängcykling, kajakpaddling, surfing, vintercykling, snöskoter med mera. Omfattning av friluftslivet är stor och olika aktiviteter som bedrivs i naturen fortsätter att öka. 

Härnösands kommun väljer Naturvårdsverkets definition av friluftsliv som: ”Friluftsliv är vistelse utomhus, i natur- och kulturlandskap för välbefinnande och naturupplevelser utan krav på tävling.”

Definitionen ger en generös tolkning av vad friluftsliv är, likt den stora mängd aktiviteter som idag bedrivs utomhus.

Friluftslivsarbetet är brett och spänner över flera politikområden; naturvård, tillväxt, jordbruk, skog, landsbygdsutveckling, folkhälsa, samhällsplanering, utbildning och forskning är några exempel. Nedan förklaras några av dessa närmare samt vilken påverkan ett välutvecklat friluftsliv bidrar med.

Tillväxt och näringsliv - Friluftsliv och vår natur påverkar och bidrar till många effekter i samhället, både för invånare och besökare. Friluftsliv är en motor för tillväxt genom att naturkvalitéer med hög tillgänglighet skapar förutsättningar för företag och föreningar att bildas och utvecklas. Friluftslivet och vår natur bidrar till att förbättra livskvaliteten, är en stark anledning till turism och val av bostadsort. Naturvårdsverket visar statistik på att 50% av befolkningen har valt boendeort utifrån friluftslivet (Naturvårdsverket 2022). Investerade medel i friluftslivet ger ofta mångdubbelt tillbaka till den lokala ekonomin. Studier i Finland visar på att för varje investerad euro i nationalparker och andra skyddade områden ger 10 euro tillbaka till den lokala arbetsmarknaden och ekonomin. Motsvarade studie i Skottland visade att ett investerat pund gav sju pund tillbaka. (Nationellt ramverk för vandringsleder, 2022).

Folkhälsa - Friluftslivet påverkar även folkhälsan och kan i förlängningen även minska kostnaderna för vård för regionens invånare. Enligt folkhälsomyndigheten kan gröna miljöer stimulera till mer rörelse och motion, men även minska stress och ge fler sociala sammanhang (Folkhälsomyndigheten 2021). Ett väl utvecklat friluftsliv bidrar alltså till det förebyggande arbetet av folkhälsan. Friluftsliv är relativt enkelt, tillgängligt och billigt vilket bidrar till att många kan delta.

God bebyggd miljö – Att verka för friluftslivet och lyfta fram gröna värden som ett komplement till den bebyggda miljön ger även bättre och attraktivare boendemiljöer. Tillgång till grönska i anslutning till den bebyggda miljön är en förutsättning för människors hälsa och välbefinnande men även attraktivitet som kan påverka bostadspriser. Den tätorts- och bostadsnära naturen blir extra värdefull eftersom den kan nyttjas oftare och av fler målgrupper än naturområden som ligger längre bort.

Ekosystemtjänster och Biologisk mångfald – Att verka för friluftslivet är att värna om kommunens naturmiljöer så att fler kan använda, uppleva och lära av dem. Att värna naturmiljöerna är att skydda de värden som naturen ger oss helt gratis exempelvis bär- och svamp. Mer skyddad natur för friluftslivet bidrar till att värna den biologiska mångfalden och skydda redan idag utsatta arter.

Jämlikhet och jämställdhet – Att verka för friluftslivet kan reducera skillnader i samhället. För målgrupper som inte har naturen som en naturlig arena sedan tidigare, kan naturen upplevas som svårtillgänglig under stora delar av året. Målsättningen är att naturen ska vara så lättillgänglig att naturvanan utvecklas och ger möjligheter till återhämtning och naturupplevelser under alla årstider och i alla väder. För dessa målgrupper behöver trösklarna sänkas och mötet med naturen kan vara intuitivt lättsamt och lustfyllt. Därför är värdet av lättillgänglig och kommunicerade naturupplevelser, i närheten av tätort, kollektivtrafik samt gång- och cykelstråk särskilt viktigt.

Kunskap och utbildningsmiljö - Friluftsfrämjandet belyser att när barn får vara utomhus och lära sig saker får de massor av hälso- och utvecklingsfördelar som de bär med sig hela livet. Att ha lektioner utomhus ger barn ett fördjupat lärande genom att kroppen är i rörelse. Med naturen som klassrum stimuleras elevernas alla sinnen, vilket också ger bestående kunskap och mängder av hälsofördelar. Hållbara barn ger även hållbara vuxna och att lära sig om och vara ute i naturen gör att fler lär sig att ta hand om miljön (Friluftsfrämjandet 2022).

Ett utökat friluftsliv har huvudsakligen positiva effekter. Negativa    följdeffekter kan uppstå om inte förvaltningen av friluftslivanordningar och aktiviteter utförs för att möta det växande intresset och behoven från friluftsutövarna.   Ökade besöksströmmar bidrar till att ökade möjligheter för kommunens tillväxt, samtidigt som det kan påverka genom  ökat besökstryck ochslitage på kommunens natur- och friluftsområden. Något som i sin tur kan ha negativa följdeffekter om det inte hanteras av kommunens för en hållbar utveckling på lång sikt. En ökad andel besökare i kommunens naturmiljöer har kunnat fastslås genom besöksmätningar i bland annat Smitingens naturreservat. För att möta ett ökat besöksantal så behöver kommunen planera för att de värden som finns på olika platser ska bevaras och inte slitas ut. Kommunen behöver även arbeta för att sprida belastningen genom att utveckla fler tillgängliga områden för friluftsliv.

Arbetet med friluftsprogrammet har kunnat genomföras genom bidrag från LONA, Länsstyrelsens bidrag för lokala naturvårdsprojekt. Kommunens roll har varit att projektleda, samordna och forma programmet utifrån underlag från dialoger och inventeringar. Bidraget har främst använts till konsultstöd för att sammanställa allt framtaget material i projektet.

Friluftsprogrammet är framtaget med stöd från Naturvårdsverkets modell för kommunal friluftsplanering. Projektet att ta fram programmet pågick mellan åren 2019–2022 och innefattade flertalet aktiviteter.

Delaktiga aktörer vid framtagande av programmet var kommunstyrelseförvaltningens Utvecklingsenhet. Roller som fanns representerade var Översiktsplanering, Besöksnäring/Landsbygdsutveckling, Friluftsliv och GIS. En annan del av projektorganisationen innefattade samhällsförvaltningen och rollerna Fritidsutvecklare, Planekolog, Teknikhandläggare.

Kommunens planering och exploateringsråd (PEX-råd) har varit referensgrupp för friluftsprogrammet. Dessutom har ideella organisationer, som har kunskap om natur eller verksamhet i naturområden inom kommunen, bjudits in till att delta som extern referensgrupp.

Vid framtagande av kommunens Översiktsplan 2040 genomfördes år 2019 tidiga dialoger för friluftslivet utifrån Naturvårdsverkets modell tillsammans med utvalda föreningar. Dialogerna var starten för arbetet med att ta fram friluftsprogrammet och underlaget som samlades in vid dialogen finns att ta del av i dialogsammanställningen i Bilaga 1. Deltagande föreningar var bland annat Lantbrukarnas riksförbund, svenska turistföreningen, friluftsfrämjandet, Naturskyddsföreningen, Härnösands seglarsällskap, cykelklubben, orienteringsklubben och Länsstyrelsen. Det totala deltagandet var cirka 15 representanter och en jämn fördelning mellan kvinnor och män.

För att samla in kunskap från allmänheten användes en digital enkät som kunde besvaras under två månader våren 2022. I enkäten fick de svarande peka ut viktiga platser för friluftslivet idag, men även visa på platser de ansåg skulle bevaras eller utvecklas. Enkäten genererade cirka 130 svar, då flera individer kunde svara flera gånger går det inte att utröna hur många enskilda svaranden det fanns på enkäten.

Åldersfördelningen av de svarande var jämnt fördelad mellan 26–79 år, lägre antal svaranden kunde urskiljas i åldrarna under 25 år och över 80 år.

Sommaren 2022 genomfördes inventeringar i ett urval av utpekade friluftsområden i översiktsplanen 2040. Föreningar och sommaranställda fick i uppdrag att inventera föreslagna friluftsområden i översiktsplanen, för att dokumentera dess tillgänglighet, brister och möjligheter. Resultatet från alla dialoger och den genomförda inventeringen presenteras i sin helhet i Bilaga 1.

Ansvaret för den kommunala friluftsplaneringen ligger på kommunstyrelseförvaltningen och utförs i samarbete med samhällsförvaltningen. Den strategiska planeringen och regional samt lokal samverkan rörande friluftslivet i kommunen ska drivas av kommunstyrelseförvaltningen och enheten för strategisk samhällsutveckling. Fysiska åtgärder och förvaltningen av kommunens friluftsområden drivs av samhällsförvaltningen, men kan med fördel inkludera fler såsom arbetslivsförvaltningen, föreningar eller näringslivet. Allt från strategi till planering, genomförande och underhåll ska ske i tät dialog mellan förvaltningarna med tydliga roller och ansvar. Friluftsplaneringen ska också vara tätt sammankopplad med all annan samhällsplanering samt kommunens naturvårdsarbete. Som politiskt råd finns ”Rådet för planering- och exploatering” (PEX-rådet) som ska vara ett stöd och referensgrupp vid det strategiska arbetet med friluftsplaneringen. Friluftsforum är samverkansgrupp för frågor och aktiviteter med anknytning till friluftsliv, natur och besöksnäring mellan kommunen och aktörer berörda av dessa frågor. Kommunikationsåtgärder som exempelvis hemsida/skyltning/foldrar/kartor ska genomföras tillsammans med kommunens kommunikationsavdelning.

Kommunen ska i samverkan med Friluftsforum och PEX-rådet prioritera åtgärder från friluftsprogrammet och inkludera några åtgärder i varje års verksamhetsplanering och aktivitetsplanering. För bästa utväxling och utveckling av friluftslivet ska kommunstyrelseförvaltningens friluftsstrateg bevaka olika bidrag, samverkansprojekt eller andra externa finansieringsmöjligheter genom att strategiskt och långsiktigt arbeta i projektform med tillexempelvis LONA för utveckling mot friluftslivet. För att kommunstyrelseförvaltningen och enheten strategisk samhällsutveckling ska kunna driva den strategiska friluftsutvecklingen och den strategiska planeringen behöver medel avsättas för detta.

För en fortsatt hållbar drift av friluftslivet bör medel för åtgärder och förvaltning avsättas hos samhällsnämnden.  Dessa medel ska vara särskilda från annan fritidsutveckling, som utveckling av idrottsplatser, motionsspår, gym med mera. Detta är en förutsättning för att kunna ta del av externa medel för utveckling av friluftslivet.

Utöver tidigare nämnda kommunala förvaltningar bör friluftslivet utvecklas med alla förvaltningar i beaktning, social- och skolförvaltningen berörs särskilt av frågorna då deras användare (ex. skola och förskola, äldrevård) använder och behöver dessa miljöer för sin undervisning/omsorg.

Naturvårdsverket har tagit fram tio mål för friluftslivet i Sverige. Utgångspunkten är att alla människor ska ha möjlighet till naturupplevelser, välbefinnande, social gemenskap och ökad kunskap om natur och miljö. Det övergripande målet för dessa är att stödja människors möjligheter att vistas i naturen och utöva friluftsliv där allemansrätten är en grund för friluftslivet. Alla människor ska ha möjlighet att få naturupplevelser, välbefinnande, social gemenskap och ökad kunskap om natur och miljö.

1. Tillgänglig natur för alla - målet innebär att alla människor ska ha möjlighet att vistas i och njuta av natur- och kulturlandskapet. Att känna sig välkommen, lockad och stimulerad av naturen är avgörande för att människans ska vistas i naturen.

2. Starkt engagemang och samverkan för friluftslivet - målet sätter individens personliga val och engagemang i centrum. Länsstyrelserna och kommunerna har en viktig roll i friluftslivsarbetet där länsstyrelserna genom särskilda medel har anställt friluftssamordnare och väglett kommunerna i högre grad. De ideella organisationernas engagemang är avgörande för att kunna erbjuda aktiviteter och kunskap om friluftsliv.

3. Allemansrätten - Många friluftsaktiviteter sker på privat mark med allemansrätten som grund. Viktiga mål för friluftspolitiken är att allemansrätten värnas och att allmänhet, markägare, föreningar och företag har god kunskap om allemansrätten.

4. Tillgång till natur för friluftsliv – målet innebär att friluftslivets behov säkerställs genom hållbart brukande, fysisk planering och bevarande

5. Attraktiv tätortsnära natur – målet innebär att det ska finnas tillgång till attraktiv natur i närheten av tätorter. Allmänheten ska ha tillgång till grönområden och ett tätortsnära landskap med höga frilufts-, natur- och kulturmiljövärden.

6. Hållbar regional tillväxt och landsbygdsutveckling – målet innebär att friluftsliv och turism bidrar till att stärka den lokala och regionala attraktiviteten och medverkar till en stark, hållbar utveckling och regional tillväxt.

7. Skyddade områden som resurs för friluftslivet - målet handlar om att naturområden ska göras attraktiva för friluftsliv och rekreation.

8. Ett rikt friluftsliv i skolan - målet innebär att förskolor, förskoleklasser, grundskolor och motsvarande bedriver friluftslivsverksamhet och undervisning om en god miljö och hållbar utveckling enligt styrande dokument.

9. Friluftsliv för god folkhälsa -målet handlar om att skapa goda förutsättningar så att människor kan vara regelbundet fysiskt aktiva i natur- och kulturlandskapet.

10. God kunskap om friluftslivet - målet innebär att det bör finnas etablerad forskning och statistikinsamling kring friluftsliv som utgår från ämnesfältets bredd och mångvetenskapliga karaktär, är långsiktig över tiden och bygger på behoven hos friluftslivets aktörer.

Genom att främja friluftslivsarbetet bidrar vi till de 17 globala hållbarhetsmålen. I målet om hållbara städer och samhällen (mål 11), står det till exempel att vi behöver skapa säkra och inkluderande grönområden för alla. Sammanlagt 11 av de 17 målen har i olika grad koppling till friluftslivspolitiken enligt länsstyrelsen. Dessa kopplingar går även att studera mer hos folkhälsomyndigheten (Agenda 2030).

Västernorrlands län ska ha ett rikt friluftsliv och naturen ska vara tillgänglig för alla. Det regionala arbetet med friluftsliv samordnas av länsstyrelsen utifrån de tio nationella målen för friluftsliv som beskrivits ovan.

Länsstyrelsen i Västernorrland arbetar med skydd och skötsel av värdefulla naturområden, exempelvis naturreservat. I Härnösands kommun finns 17 naturreservat.  Några av dessa är mycket populära besöksmål såsom Smitingen Härnöklubb, Västanåfallet, Brånsån och det nybildade Mjällådalens naturreservat. Länsstyrelsen förvaltar  och iordningsställer anordningar för friluftslivet beroende på besöksvärden. Målsättningen är att alla ska ha möjligheter till naturupplevelser och friluftsliv i skyddad natur. Ett flertal naturreservat är därför tillgänglighetsanpassade  för att underlätta för besökarens mångfald av funktionsvariationer. I en del  naturreservat finns det vindskydd, stugor, dass, vandringsleder informationsskyltar eller andra anordningar för friluftslivet.

Naturum Höga kusten vid Skuleberget i Kramfors kommun drivs av länsstyrelsen och ordnar bland annat guidade turer och utställningar om naturen i området. Besökscentrum vid Västanåfallet är ett viktigt nav för naturintresserade och erbjuder tillfälliga uthyrningslokaler, utställningar samt försäljning av lokala hantverk och caféverksamhet under sommarhalvåret.

Länsstyrelsen har även upp i uppdrag att samordna och implementera den nationella folkhälsopolitiken och utifrån de nationella friluftslivsmålen leda och utveckla friluftspolitiken regionalt. Länsstyrelsen driver det regionala friluftsrådet där bland annat Härnösands kommun deltar.

I den Regionala utvecklingsstrategin förkunnas det att Västernorrland som geografiskt område har en rad platsbundna och naturgivna förutsättningar, naturkrafter. Visionen fram till 2030 förutsätter att länets aktörer agerar ansvarsfullt och hållbart. På så sätt säkras ett konkurrenskraftigt näringsliv utan att riskera hälsosamma livsmiljöer och värdefulla kultur- och naturmiljöer. Västernorrlands natur har en stor betydande roll för människor som utövar friluftslivet, både för turismen och dess invånare. Denna turism har en ökad betydelse för regional tillväxt och landsbygdsutveckling. Detta behöver ske på ett hållbart sätt och det betyder att människan som rör sig i naturen med stöd av allemansrätten behöver visa god hänsyn till andra friluftsutövare och markägare men också till naturvärden. Regionen har 2022 två regionövergripande projekt för friluftslivet som berör Härnösands kommun, ett av dem innefattar att skapa en regional ledorganisation för vandringsleder och det andra cykling i Västernorrlands län.

Västernorrlands museum är ett omtyckt besöksmål i Härnösand i naturnära omgivning. En del av muséets verksamhet utgörs av Murberget friluftsmuseum som är ett av de största friluftsmuseerna i Sverige med byggnader och miljöer som speglar bebyggelse, social historia, utbildningsväsende, kyrkans och socknens betydelse, vägväsendet, järnbruken, samisk kultur, efterkrigstiden och fäbodkultur. Under sommaren finns kunniga guider som visar området. Kyrkan, som är producerad på 1920 talet efter medeltida förebilder, är en omtyckt vigselkyrka.  Området är öppet för besök året om. Under sommarsäsongen erbjuds guidningar och en mängd aktiviteter i de historiska byggnaderna.

Strategiskt kulturarvsprogram för Västernorrland 2021-2024 utgör Region Västernorrland och Länsstyrelsen Västernorrlands gemensamma strategi för arbetet med kulturarv och kulturmiljö. Ambitionen är att programmet ska inspirera och kunna fungera som ett arbetsverktyg för alla som vill utveckla och använda Västernorrlands kulturarv. Länsstyrelsen ansvarar för det statliga kulturmiljöarbetet.

De senaste 10 åren har Höga Kusten varit en av Sveriges snabbast växande friluftsdestinationer, mellan 2010-2019 har antalet gästnätter ökat med 59% och destinationen växer därmed i betydligt snabbare takt än riksgenomsnittet som ökat med +19%. Höga Kustens identitet som friluftsdestination och fortsatta utveckling baseras på de naturmiljöer och aktörer som arbetar för att strategiskt utveckla och värna friluftslivet. Härnösands kommun samverkar med Kramfors, Sollefteå och Örnsköldsviks kommuner i destinationsbolaget Höga Kusten destinationsutveckling för att gemensamt skapa förutsättningarna för en utökad hållbar besöksnäring. Höga Kusten Destinationsutveckling har tillsammans med andra berörda aktörer tagit fram en besöksnäringsstrategi för Höga Kusten med visionen ”Alltid en nivå till – mot 2030” med missionen om att skapa en ”Attraktiv, hållbar och tillgänglig plats dit fler längtar”, både besökare och boende. Härnösands kommun har deltagit i framtagandet av denna strategi och hösten 2021 ställde sig Härnösands kommunstyrelse formellt bakom den framarbetade besöksnäringsstrategin.

Härnösand, Timrå, Sundsvall, Ånge, Nordanstig och Hudiksvalls kommuner samverkar sedan många år för en förbättrad livskvalitet och regional utveckling. En del i arbetet att samordna och se på samhällsplaneringeringen ur ett helhetsperspektiv. Sundsvallsregionen kan gemensamt skapa attraktivitet genom exempelvis samordnad friluftsplanering. I den framtagna utvecklingsinriktningen lyfter kommunerna fram gemensamma ställningstaganden. De av särskilt värde för friluftsplaneringen presenteras nedan:

• Vi lyfter fram vårt enastående natur- och kulturlandskap som värdefullt och en viktig resurs för framtida utveckling. Helhetssyn och långsiktighet ska vara en utgångspunkt för planering av mark- och vattenanvändning i våra kommuner.
• Vi gör det möjligt för längre vandringar genom utveckling av S:t Oloavsleden, Kustleden och en förlängning av Höga Kusten-leden. Kring dessa leder ska markanvändning som gynnar besöksnäringen prioriteras.
• Vi främjar besöksmål för kustturism som möjliggör hela resan med fritidsbåt längs kusten. Där anpassas markanvändningen för att utveckla infrastruktur och bebyggelse som gynnar besöksnäring.

För Härnösands kommun är det av särskild vikt att driva frågor av intresse för friluftsplaneringen tillsammans med kranskommunerna, då många lokalt värdefulla områden för friluftslivet sträcker sig över till kringliggande kommuner. Resultatet från invånardialogerna lyfter fram flera områden att verka för tillsammans. Nedan presenteras ett urval:

• Längre leder kan gå över kommungränser exempelvis en förlängning på Höga Kusten-leden mot Kramfors och en vandringsled från Häggdånger mot Timrå. Med ambitionen att knyta ihop Härnösand med Höga Kusten och med Destination Sundsvall.
• Eksjön och de stora Myrområdena i Viksjö kommundel sträcker sig över till Timrå och utpekas som särskilt värdefulla för friluftsliv.
• Naturreservaten är populära för friluftslivet. Under 2022 invigdes Mjällådalens naturreservat som befinner sig både över kommungränsen av Timrå och Härnösands kommun.

I Härnösands kommuns tillväxtstrategi till 2040 är målsättningen att växa till 30 000 invånare och möjliggöra för 11 500 arbetstillfällen till år 2040. Att strategiskt arbeta för friluftslivet bidrar till att skapa förutsättningar för att nå båda dessa mål. Nedan bryts de 6 delmålen i tillväxtstrategin ned och deras koppling mot det strategiska arbetet med friluftslivet förtydligas.

Gemensam kraft: Att verka för att utveckla kommunens friluftsliv är ingenting som en organisation eller myndighet kan genomföra på egen hand. Kommunen kan genom sin planering skapa rätt förutsättningar för att föreningslivet, företag och privatpersoner ska använda och själva utveckla friluftsupplevelser i kommunens naturmiljöer.

Utbildning som får människor att växa: Kommunens naturmiljöer är en grundläggande förutsättning för utbildning och lärande över alla åldrar. Desto mer vi vet om naturen, desto mer samhörighet känner vi med den och vill ta hand om den. Att lägga grunden för att känna sig trygg och bekväm i naturen kräver att vi vistas i naturen. Därav är kommunens friluftsområden och naturmiljöer i närhet av skolor och förskolor särskilt viktiga. Bevarande och utvecklandet av gröna skolgårdar och skolnära skogar är viktiga förutsättningar för utomhuspedagogiken.

Företagsamhet: Höga Kustens och Härnösands företagsamhet baseras till stor del av unika naturmiljöerna som finns här. Att verka för att strategiskt utveckla och skydda dessa miljöer och värden tillsammans med närings- och föreningslivet kommer i sin tur bidra till att skapa fler arbetstillfällen.

Den trygga och personliga livsmiljön: I Härnösands kommun har alla nära till en naturmiljö, vilket är en viktig del i att ha en trygg och personlig livsmiljö. Det finns redan idag platser som möjliggör ett personligt friluftsliv för många målgrupper. Men en variation av friluftsområden och upplevelser bör spridas i alla kommunens delar för att tillgodose behovet och uppnå målet om en trygg och personlig livsmiljö.

Hållbarhet genomsyrar allt: Att verka för friluftslivsutveckling handlar till stor del om att skydda viktiga naturmiljöer och tillgängliggöra andra miljöer för fler. Vid rätt hantering bidrar detta arbete till att eftersträva både ekologisk, social och ekonomisk hållbar utveckling av kommunen.

Ett starkt växande varumärke och ökade resevolymer skapar planeringsutmaningar med krav på  stödjande infrastruktur och fysisk planering, men också en utmaning kring potentiellt ökat slitage. Detta är ytterligare ett incitament att arbeta långsiktigt och hållbart i utvecklingsarbetet. Att minimera negativa och maximera turismens (friluftslivets) positiva effekter. Härnösand i Höga Kusten ska vara en plats som visar engagemang, medvetenhet och handlingskraft.

Infrastruktur är basen för utveckling: Att verka för tillgängligheten till naturen och friluftslivet innefattar att inkludera behovet av utveckling av sammanlänkande infrastruktur. Det kan vara att tillgodose behovet av infrastruktur i form av transportstråk för olika färdsätt till kommunens friluftsområden eller att minska barriärerna som samma transportstråk kan skapa. Framför allt är den gröna och blå infrastrukturen särskilt viktig, för att nå delmålet bör kommunens naturområden knytas samman med denna typ av infrastruktur.

Många av kommunens natur- och friluftsområden får nya funktioner olika säsonger. Sommartid är våra vattenmiljöer välbesökta badplatser, kanotleder och fiskeområden. På vintern förvandlas de till välbesökta skridskoisar, skid- och skoterleder. Många platser efter Härnöns kust är även populära för vågsurfing. Dessa förändringar ska inkluderas i vår planering av friluftslivet för att skapa platser och målpunkter som är användbara av många under hela året. Härnösands frilufts- och naturområden har olika identitet och karaktär, vilket ska beaktas vid utveckling och bevarande av dessa områden.

Organiserat friluftsliv återfinns i kommunens friluftsområden och naturreservat som innehåller och eller kan utvecklas med fler skyltade vandringsleder med friluftslivsanordningar exempelvis bänkar och grillplatser för ett tillgängligt friluftsliv. Utöver dessa platser finns natur- och vattenmiljöer som är värdefulla för friluftslivet men som inte behöver utvecklas i samma omfattning utan där naturen får vara. Om det finns enskilda platser i dessa områden som ska utvecklas behöver detta genomföras tillsammans med markägarna.

Friluftsprogrammet ska beakta och uppfylla nedanstående riktlinjer och ”att göra” punkt.

• I Härnösand ska vi ha ett regionalt besöksnäringsperspektiv när utveckling för friluftslivet planeras.
• Frilufts- och naturområdenas identitet och karaktär ska styrka dess utveckling och dess omfattning.
• Utvecklingen av kommunens och friluftsområden ska ske i samråd med dess användare.
• Organiserade friluftsområden ska i första hand utvecklas i anslutning till gång-, cykel- och kollektivtrafikstråk för att vara tillgängliga för fler.
• Inkludera friluftslivsmålen vid planering av och för friluftslivet i Härnösands kommun.

• Uppföljning på friluftsmålen i den kommunala friluftsplaneringen.

Friluftsprogrammet ska beakta dessa riktlinjer och bryta ner och inkludera friluftsmålen i programmets strategiska delar och handlingsplan som en del i att hantera att göra punkten i översiktsplanen.

Naturvårdens uppgift handlar både om att skydda och förvalta värdefulla områden och arter och att möta människors behov av att använda naturen och allt som naturen ger. Med stöd av lagstiftningen i miljöbalken kan kommunen verka för skydd och hänsyn i naturmiljön. Härnösands kommun bedriver en del egna naturvårdsprojekt, där många av dessa har gett mervärden för friluftslivet, exempelvis Godstjärn och Lövudden-Gådeåleden som idag är populära platser för tätortsnära friluftsutövande.

Härnösands kommun har ett befintligt naturvårdsprogram från 2008 som beskriver värdefull natur i kommunen. Till programmet fanns en bilaga för friluftslivet som vid antagande av friluftsprogrammet kommer att bli inaktuell. Härnösands strategiska friluftslivsarbete ska fortsatt gå hand i hand med arbetet med naturvård framöver.

Ett åtgärdsprogram för naturvård antogs i december 2022 som pekar ut åtgärder för naturvård fram till 2032.

Målsättningen och strategierna för Härnösands kommuns friluftslivsarbete (Grön) kommer att ta avstamp och förankras i friluftspolitikens tio mål (Blå), för att se till att strategin uppnås har indikatorer tagits fram som siktar mot 2030 (Grå).

Allemansrätten gör det möjligt för alla att röra sig fritt i naturen oavsett förutsättning. Allemansrätten stärker – i längden – folkhälsan med en god fysik och psykisk hälsa eftersom utevistelse och friluftsliv ger människan ett jämlikt välbefinnande. Däremot är inte allemansrätten bara en rättighet utan innebär också en skyldighet. Den som använder allemansrätten och vistas i naturen har därför också en plikt att ta hänsyn till både naturen, markägaren, djurlivet och andra besökare. Huvudregeln för allemansrätten är att inte förstöra eller störa naturen och här får du som människa vistas utan att fråga om lov. Du kan paddla, plocka bär, ströva, ta en promenad, slå upp ett tält eller bara sitta på en sten i skogen.

När det gäller naturreservat, nationalparker eller andra skyddade områden så gäller särskilda regler eller områdenas föreskrifter som kan innebära begränsningar på allemansrätten.  För att skydda dessa områdens unika värdenkan det vara förbjudet att elda, cykla, tälta eller ha en hund okopplad.. Ett annat exempel på en föreskrift som går utanför allemansrätten och det är fågel- och sälskyddsområden. Dessa har besökstid bara en viss tid på året.

Härnösands kommun har ett riksintresse för friluftsliv, Smitingen-Härnöklubbs naturreservat. Kommunens vision är att utveckla detta område för besöksnäring och friluftsliv genom en camping i samspel med naturen vilket är inskrivet i reservatsföreskrifterna.

Områden för friluftslivsutveckling där det finns fornlämningar och skyddade kulturmiljöer ska samråd med Länsstyrelsen ske.

Riksintresset för totalförsvaret och dess påverkansområden ligger i områden i Härnösands kommun där rekreation och friluftsliv nyttjas flitigt, exempelvis Härnöns och Skärsvikens skjutfält och sjöövningsområden. Då dessa platser är av riksintresse kan de inte pekas ut som friluftsområden i friluftsprogrammet. Men det bör belysas att dessa naturområden är av stort värde för det rörliga friluftslivet och att en fortsatt samverkan med totalförsvaret ska eftersträvas.

• Gådeåns vattensystem
• Ångermanälvens södra del
• Härnökusten
• Barsviken

Inom kommunen finns fem områden som klassas som Natura-2000 områden. Värdefull natur i EU samlas i nätverket Natura-2000 och klassas som riksintresse. Natura-2000 har tillkommit med stöd av EU:s habitat- och fågeldirektiv och syftar till att skydda naturtyper, djur och växter samt att förhindra att arternas livsmiljöer förstörs för framtida generationer.

• Smitingen/Härnöklubb- Ett skogs- och bergsområde med vegetationsklädda havsklippor mot öppet hav.
• Vägsjöknasen - Ett kalkrikt naturskogsområde av typen västlig taiga.
• Latmansmon - Har raviner med en värdefull population av sötgräs.
• Vänta litets grund - Grundet har klassats som en av mest värdefulla utsjöbankarna i Bottniska viken då den skiljer sig från övriga genom sin rika förekomst av blåmusslor. Grundet har även ett stort värde som lekplats för strömming.
• Habborn - Ett område med skogslandskaps fåglar och andra arter som är beroende av gammal skog, området ligger till stor del i Kramfors kommun.

Härnösands kommun har 3 områden av riksintresse för kulturmiljövården enligt 3 kap 6 § i Miljöbalken. Områdena i kommunen är som följande:

• Gustavsvik – Ramvik [Y 23] – en samlad varvsmiljö med en militärhistorisk bakgrund belägen vid Ångermanälvens utlopp.
• Härnösand 8 [Y 21] – Härnösand har en speciell roll i Norrlands historiska utveckling och kulturliv. Dess mångsidiga förvaltningsfunktioner, den äldsta strandbundna planstrukturen och framträdande nyklassicistiska karaktärsbyggen.
• Vägnön [Y 22] – Exempel på norrländsk kuströsemiljö med stråk av bronsåldersrösen.

Naturreservat bildas för att värdefulla fjäll och myrar, ängar och hagar, skogar och vatten och alla de arter som finns ska bevaras och göras tillgängliga för naturupplevelser från nu och i all framtid. Naturreservat finns även till för att tillgodose friluftslivets intressen. I Sverige finns det 5000 naturreservat där både länsstyrelser och kommuner placerat skyddsformen för de olika områdena med stöd av det 7 kapitlet i Miljöbalken. Naturreservatet kan innehålla allt från öppna kulturlandskap till myrar, till vattendrag, till naturskog och till marina miljöer.

Naturreservaten har alltid ett beslutsdokument som beskriver syftet med skyddet och föreskrifterna samt en skötselplan. I föreskrifterna brukar allemansrätten tas upp om det inskränker på rättigheterna eller inte. Härnösands kommun har 17 naturreservat som varierar från grunda havsvikar med rik biologisk mångfald till klapperfält som visar spåren efter landhöjningen till kommunens flera hundraåriga tallar. Det är allt från sällsynta lavar till skyddsvärd urskog och till flodpärlmusslor. Flera av dessa är särskilt intressanta för friluftslivet i kommun, dessa presenteras mer ingående under Del 3 – Övriga områden.

Strandskyddet finns till för att trygga förutsättningarna för allmänhetens friluftsliv och bevarandet av goda livsvillkor för djur- och växtlivet på land samt i vattnet. En generell bestämmelse för strandskyddet är 100 meter vid medelvattenstånd från strandlinjen ut i vattenområdet och på land enligt Miljöbalkens 7 kapitel. Detta innefattar alla sjöar, vattendrag och kuster i Sverige. Härnösands kommun har däremot utökat strandskyddet till 200 meter längst en del sträckor med höga skyddsvärden vid kusten. Strandzonerna som tillkommer av strandskyddet ska inte privatiseras eller upplevas privata med exempelvis privata bryggor eller anläggningar utan vara tillgängliga för allmänhetens tillgång till vattenområden

Enligt kapitel 8 i Miljöbalken stödjs fridlysning utifrån artskyddsförordningen. Fridlysning innebär ett förbud mot att plocka, döda, fånga eller samla in/skada svampar, växter och djur. Däremot gäller inte detta alltid utan det finns undantag under jaktsäsonger.

Enligt 15 kap. 26 §   Miljöbalken Får ingen skräpa ned utomhus på en plats som allmänheten har tillträde till eller insyn till. Lag (2016:782). Sophantering i naturen kan vara en svår fråga, då fler sopkorgar inte brukar minska nedskräpningen utan snarare kan öka mängden skräp. Det bästa är att i detta fall placera sopkärl vid friluftsområdenas entréer och informera användare av området att ta med sig skräpet tillbaka dit vid vistelse i naturområdet. I områden där inte kommunen är markägare bör hantering ske i samverkan med markägare, framför allt vid utveckling av exempelvis längre vandringsleder ska iordningställda platser med sophantering finnas efter vägen för att reducera nedskräpning.

Enligt 12 kap. 6§ Miljöbalken framgår bestämmelser för samrådsplikt. Det är en viktig punkt för friluftslivet eftersom det handlar om verksamheter eller åtgärder som väsentligt kan ändra naturmiljön och där anmälnings- och tillståndsplikt inte gäller. Vandrings-, rid- och cykelleder samt anordningar av lägerverksamheter eller tävlingar är några exempel på aktiviteter och friluftsanläggningar som behöver samråd. Friluftsprogrammet kommer att samrådas då det föreslår dessa typer av förändringar, det här innebar att dessa ändringar inte behöver samrådas vid genomförande. Åtgärderna behöver ändock kommuniceras och förankras hos allmänhet och föreningar innan genomförande då inte alla har möjlighet att ta del av friluftsprogrammet.

Något som inskränker på allemansrätten är diken och stängsel där människans möjlighet att ta sig till områden som omfattar allemansrätten. Miljöbalkens 26 kapitel beskrivs bestämmelserna om just diken och stängsel. Exempel kan vara att sätta krav på stängsel att de ska ha en grind för en möjlig och fri passage för allmänheten till och från naturen enligt allemansrätten.

Plan och bygglagen är den lag i Sverige som reglerar samhällets krav på byggande och planering av vatten och mark. Planeringsprocessen syftar till att avväga och samordna olika intressen i ett tidigt skede. Friluftsliv är ett allmänt intresse som behöver beaktas som en avvägning mot andra intressen, men även ska utvecklas på mark lämplig för ändamålet. Ett exempel är att inte utveckla kommunala friluftsområden på förorenad mark, för att minimera skador på människa och miljö i ett senare skede. Härnösands kommuns översiktsplan är det styrdokument i enlighet med PBL som är vägledande vid utveckling och bevarande för friluftslivet.

Kulturmiljölagens (KML) övergripande syfte är att skapa en garanti för nuvarande och kommande generationers tillgångar till en stor mängd av kulturmiljöer. Denna lag har bestämmelser som handlar om att skydda viktiga delar av kulturarvet som exempelvis skydd av värdefulla byggnader, såsom kyrkliga kulturminnen, fornfynd, fornlämningar och vissa kulturföremål. Vid utveckling för friluftslivet är det framför allt viktigt att beakta och inkludera fornlämningar och kulturarv som en del av utvecklingen. Att lyfta fram historia och kulturmiljöer skapar även ett mervärde för utvecklingen av platsen.

Fritidsfiske ingår inte i allemansrätten däremot så får man fiska fritt med spö och vissa andra handredskap längs med kusterna och i Sveriges fem största sjöar. I andra vatten så krävs det fiskekort eller annat tillstånd. Härnösands kommun har ett tillgänglighetsanpassat fiskeområde vid namn Värptjärn som är en del av Fällebergets friluftsområde. Värptjärn underhålls av Sportfiskeklubben Strömsländan tillsammans med kommunen. Det finns ca 2000 fiskevårdsområden i Sverige som förvaltas av fiskevårdsföreningar, 143 av dom finns i Västernorrlands län och 8 i Härnösands kommun.

Skyltar som avvisar allmänheten från ett visst område som är av betydelse för friluftslivet får bara finnas uppsatta efter tillstånd från kommunen. Enligt 5§ Lag (1998:814) med särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning (LGS). Kommunens beslut kan överklagas till länsstyrelsen.

Rätten att färdas över annans mark bör även sättas i sammanhang med övrig lagstiftning som reglerar tomt, plantering samt hemfridsbrott.

12 kap 4 § brottsbalken, Den som olovligen och på annat än väg färdas över tomt eller plantering, eller över någon annan mark som kan skadas av detta, döms för tagande av olovlig väg till böter eller fängelse i högst sex månader. Lag (2017:442).

Samt, 4 kap 6 § brottsbalken; Den som olovligen intränger eller kvarstannar där annan har sin bostad, vare sig det är rum, hus, gård eller fartyg, dömes för hemfridsbrott till böter.

Inom den så kallade hemfridszonen får markägaren markera privat mark genom staket, planteringar med mera. Hemfridszonen är det område som allmänheten inte får beträda. Hela fastigheten kan dock inte alltid betraktas som privat mark, man kan som markägare inte räkna med skydd för exempelvis badbryggor eller ängslador.

Eldning är ingen självklar rätt enligt allemansrätten även om det höjer upplevelsen och är en central del i många individers friluftsliv. Eldas det är det den personens skyldighet att hålla koll på att elden inte sprider sig, skadar djur, växter eller marken som den befinner sig på. Länsstyrelsen eller kommunen kan utfärda eldningsförbud i naturområden där det finns risk för brand. Eldningsförbud har varit vanligt under somrar med höga temperaturer och mycket torka under en längre tidsperiod. I områden där det finns ett intresse av att elda och är lämpligt bör kommunen uppföra grillplatser för att underlätta för att eldning sker på ett tryggt sätt.

Lokala ordningsföreskrifter är ett tillägg till ordningslagen. Ordningslagen är en svensk lag som innehåller särskilda föreskrifter om allmänna sammankomster och offentliga tillställningar. De lokala ordningsföreskrifterna ska hjälpa till att framställa ordning på offentliga platser och se till att människornas egendom och hälsa inte kommer till skada. För Härnösands kommuns lokala ordningsföreskrifter finns informationen på kommunens hemsida, under styrande dokument.

Lag (2007:1150) om tillsyn över hundar och katter i paragraf 16 framgår det att mellan 1 mars och 20 augusti måste man ha tillsyn på sin hund i naturen. Lagen syftar till i princip alla naturmarker, inklusive större parker och liknande. Denna lag finns till för att skydda de vilda djuren, både fåglar och däggdjur, under de mest känsliga tiderna när djuren har ungar.

Alla ekosystem påverkas av klimatförändringarna och ett allt varmare klimat har omfattande konsekvenser för de svenska naturmiljöerna. Något som i sin tur påverkar användarna av naturmiljöerna, i första hand arter som behöver dem för att överleva men även människan för utövande av friluftsliv. Ett tydligt exempel är den svenska fjällmiljön, där varmare temperaturer, minskat snötäcke och en stigande trädgräns förväntas få omfattande negativa konsekvenser i framtiden (Naturvårdsverket, 2022).

Ett förändrat klimat kommer att innebära varmare temperaturer och fler och intensivare nederbördsmängder. Det här kommer i sin tur att påverka naturmiljöerna som används för friluftslivet idag, men även vilka friluftsaktiviteter som kan genomföras i framtiden. Kortare säsonger med snö, begränsad snömängd, tid med minusgrader att begränsa aktiviteter som kräver snö och eller is. Något som i sin tur resulterar att framtidens friluftsliv kan komma att se annorlunda ut.

I Härnösands kommun produceras idag snö för att kunna upprätthålla skidspår och skidbackar under en säsong. Det här är vanligt i de flesta svenska kommuner som har liknande anläggningar och skapar möjligheten till en längre skidsäsong. Ett varmare klimat kan exempelvis komma att kräva en utökad produktion av snö under längre tidsperiod.