Mark- och vattenanvändning

Bra bostäder och goda boendemiljöer är grundläggande kvaliteter i kommunen och ger förutsättningar för såväl tillväxt som välfärd.   

Bostadsförsörjningsprogrammet är kommunens strategidokument för bostadsförsörjning och innehåller kommunens mål inom området. Utbyggnadstakten samt omfattningen och sammansättningen av bebyggelseutbudet återfinns i detta strategidokument som revideras en gång per mandatperiod. Översiktsplanen redovisar markområden som kommunen avser avsätta för framtida bostadsbebyggelse. Likaså finns kommunens avvägningar då behovet av bostadsmark prövats mot konkurrerande allmänna intressen.  

Kommuninvånarnas sammansättning ger upphov till varierande behov av bostadsutrymmen något som ställer krav på kommunens beredskap och möjlighet att tillhandahålla ändamålsenliga och anpassade boenden. Andelen äldre i kommunen kommer bli allt fler där antalet invånare äldre än 80 ökar medan det i åldern 18 – 24 sker en utflyttning. Planeringen för behoven hos särskilda grupper såsom nyanlända utrikesfödda, studenter, personer med funktionsnedsättning samt socialt utsatta måste integreras i kommunens övriga strategi för hållbar planering. Där är universell utformning, som utgår från att miljöerna ska utformas så att de ska kunna användas av alla i största möjliga utsträckning utan behov av anpassning eller specialutformning, en förutsättning för att säkerställa att planeringen sker med hänsyn till alla grupper. En planering som främjar socialt inkluderande stärker dessutom integrationen och den täta blandstaden. Översiktsplanen anger därför att planeringen för bostäder för personer med funktionsnedsättning ska prioriteras i centrala lägen.  

Sedan 70-talet har befolkningen minskat och gått från drygt 14 000 invånare till dryg 12 000. 2014 vände trenden och det har skett en blygsam befolkningsökning. Tillväxten har skett genom en åldrande befolkning samt under de senaste tre åren med en positiv nettoinflyttning. Trots den minskade befolkningen finns ett underskott av bostadsenheter för bland annat barnfamiljer, ungdomar och äldre som vill byta boendeform representerade på bostadsmarknaden. I kommunens demografiska analyser framkommer bland annat att gruppen äldre kommer att bli större och att det krävs en planering av hållbara bostadslösningar för denna grupp. Kommunens bostadsutvecklingsstrategi syftar till att skapa förutsättningar för bättre ruljangs på bostadsmarknaden med tydlighet i ansvar och åtagande mellan kommun och de privata aktörerna.  

För Lycksele flygplats finns lagakraftvunna områdesbestämmelser som visar områden som berörs av hinderytor samt bestämmelser för bebyggelse med mera i anslutning till flygplatsen. Dessa områdesbestämmelser ligger till grund i den fysiska planeringen.

Läs mer i kommunens  bostadsförsörjningsprogram. 

För att uppnå översiktsplanens andemening främjas funktionsblandad bebyggelse där bostäder, arbetsplatser och service är integrerade. Funktionsblandning ger förutsättningar att skapa levande kvarter under större delen av dygnet vilket också bidrar till trygghet och säkerhet. Blandad bebyggelse bidrar även till att kunna bistå bostadsbehov för olika grupper i samhället. Områden som kommunen bedömer mest lämpad för funktionsinblandning ligger inom Lycksele tätort och de utpekade servicenoderna vilket preciseras närmare i de fördjupade översiktsplanerna.  

Efterfrågan på tomter för enfamiljshus inom kommunen är för närvarande liten. Inom Lycksele tätort finns detaljplaner för villor samt radhus inom Nydala, Furuvik, Norräng samt Hedlunda. I övrigt efterfrågas främst tomter med strandnära lägen vilket bland annat finns på Nydala.     

Lägenheter i flerbostadshus finns förutom inom Lycksele stad även i Knaften, Rusksele och Örträsk. Det finns en efterfrågan på lägenheter, framför allt hyresrätter för unga och tillgängliga bostäder för äldre. Många äldre bor idag i småhus. Genom tillskapande av lägenhetshus, trygghetsboenden samt nyproduktion av vård- och omsorgsboenden kan en flyttkedja skapas där lägenheter och villor inom Lycksele tätort blir tillgängliga på marknaden.   

Kommunen anser att det är lämpligt att exploatera med bostäder såväl i centrala ortens befintliga områden för bostadsbebyggelse som i de utpekade servicenoder samt tillväxtzonerna i dessa områdens omnejd.   

Att förtäta är en strategi som gör att bostadsutrymmen kan tillskapas till mindre kostnad genom att bygga på befintlig infrastruktur.  Den täta staden erbjuder kvalité i form av närhet till exempelvis arbete, service, kulturutbud och parker som kommunens undersökningar konstaterar som viktiga trivselfaktorer när man bor i en stad. Översiktsplanen öppnar upp för kompletterande bebyggelse inom såväl tätort som servicenoder, sammanhållna bebyggelsegrupper och i anslutning till kollektivtrafikstråk. Den låga efterfrågan på nyproduktionen är en starkt motiverande faktor till att öppna upp för exploateringar i attraktiva lägen i till exempel älvsnära lägen. Resultat från analysen som genomfördes vid framtagandet av Bostadsförsörjningsprogrammet vittnar om en avstannad flyttkedja. Kommunen strävar därför vid nyproduktion och omvandling av bostäder att skapa variation när det gäller upplåtelseformer, hustyper och lägenhetsstorlekar så att personer med olika förutsättningar och behov kan bo och trivas i samma bostadsområden.   

Planläggning och prövningen i ärenden om lov eller förhandsbesked syftar till att mark- och vattenområden används för det eller de ändamål som områdena är mest lämpade för med hänsyn till beskaffenhet, läge och behov. Företräde ska ges åt sådan användning som från allmän synpunkt medför en god hushållning. Bestämmelserna om hushållning med mark- och vattenområden samt miljökvalitetsnormer i miljöbalken (MB) ska följas. 

Utanför planlagt område utgör riktlinjerna i översiktsplanen och dess fördjupningar samt bestämmelserna i PBL underlag för den allmänna lämplighetsprövningen. Följaktligen kan dessa prövningar te sig mer kostsamma och komplicerade framförallt om tänkta exploateringsområden berörs av särskilda förhållanden som behöver utredas kopplat till risker, skydd eller särskilda värden.  

Översiktsplanen redovisar vilka allmänna intressen som ska beaktas. Kravet enligt PBL är att mark ska användas för det ändamål den är mest lämpad för. Översiktsplanens riktlinjer och förhållning till de allmänna intressena är därför av avgörande betydelse vid den allmänna lämplighetsprövningen. 

Intressekonflikter kan uppstå till följd av konkurrerande markanspråk. Översiktsplanens mål om hållbarhet betyder i praktiken att de värden som återfinns i områden utpekad för rörliga friluftslivet, natur- och kulturmiljövården, rennäringen samt näringslivet, ska vid eventuell konflikt ges företräde framför nybyggnation av fritidshus. Samråd med samebyarna hålls när ny fritidsbebyggelse kan störa deras verksamhet. 

Lycksele är en kommun med anrika kultulturmiljöer. Kommunens kulturmiljöstrategi tas fram parallellt med Översiktsplan för Lycksele 2040.  

Frågan om den framtida utvecklingen inom Lycksele stad hanteras i Fördjupad översiktsplan för Lycksele stad.  

Allmänna intressen av betydelse för lämplighetsprövning beskrivs dessutom i övriga avsnitt i översiktsplanen. 

• Bostadsförsörjningsprogrammet ska revideras och kompletteras med en kartläggning av bostadsbehovet i kommunen. Kartläggningen ska ligga till grund för revidering av bostadsförsörjningsprogrammet och kommunens fysiska planering.   
• Utbyggnad av bostäder ska i första hand ske i Lycksele tätort eller de utpekade servicenoderna, genom komplettering och funktionsblandning. I de fall ny mark tas i anspråk för bostäder ska kopplingar till befintlig bebyggelse och goda kommunikationsstråk beaktas. 
• Det ska tas fram fördjupade översiktsplaner för tätort samt för noderna. 
• Vid nyproduktion och omvandling av bostäder ska kommunen sträva efter variation när det gäller upplåtelseformer, hustyper och lägenhetsstorlekar så att människor med olika förutsättningar och behov kan bo och trivas i samma bostadsområden.   
• Jordbruksmark ska inte tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar annat än för att tillgodose väsentliga samhällsintressen. I byar med ingen eller svag befolkningstillväxt kan dock möjligheten att bevilja nylokalisering på jordbruksmark av små arealer som ligger avsides och isolerat från annan jordbruksmark och som inte klassas som brukningsvärd och som inte hindrar ett rationellt jordbruk prövas när detta stärker byns struktur och bykaraktär. Mark som brukas för odling eller djurhållning ska alltid bedömas som brukningsvärd och får inte bebyggas.    
• Kulturmiljön ska ses som en resurs som ska tas till vara i samhällsutvecklingen. Nyproduktion, förtätning och omvandling ska därför ske med vägledning av kommunens kulturmiljöstrategi.   
• Det ska finnas en planberedskap för bostäder i attraktivalägen, till exempel nära vatten eller med vackra vyer.     
• Inom såväl nyexploaterings- som kompletteringsområden eftersträvas en funktionsblandning mellan bostäder och verksamheter, mötesplatser samt närhet till grönstrukturer.  
• I de fall ny mark tas i anspråk för fritidshus ska kopplingar till befintlig bebyggelse och goda kommunikationsstråk beaktas.  
• Samhällsplanering ska utgå från universell utformning, vilket innebär en sådan utformning att miljöerna ska kunna användas av alla i största möjliga utsträckning utan behov av anpassning eller specialutformning, en förutsättning för att personer med funktionsnedsättning ska kunna delta i samhället på lika villkor som andra.  
• Vid nyproduktion ska kommunen sträva efter miljövänliga och hållbara byggmetoder genom att välja koldioxidsnåla material.  
• Kulturhistoriska och estetiska värden i befintliga miljöer ska tas tillvara och förstärkas. Arkitektur, formgivning och design ska prioriteras i den fysiska planeringen.
• Ny bebyggelse bör inte placeras inom 30 meter från E12 och 12 meter från övriga statliga vägar. Närmare avstånd ska främst ske av bebyggelse med annat syfte än boenden för att minimera risker för att utsättas för buller samt risker för att olyckor med farligt gods sker i nära anslutning till boendemiljöer.
• Ny bebyggelse bör inte tillåtas inom 30 meter från järnväg för att säkerställa utrymme för räddningsinsatser om det skulle ske en olycka samt för att möjliggöra en viss utveckling av järnvägsanläggning. Verksamhet som inte är störningskänslig och där människor endast vistas tillfälligt, så som parkering, garage och förråd kan finns inom 30 meter från spårmitt, dock med hänsyn till möjligheter för framkomlighet för räddningsinsatser samt för möjligheterna att underhålla järnvägsanläggningen samt bebyggelsen.  
• Vid planering av nya bostadsområden ska behovet av bostadsnära natur inom 300 meter tillgodoses. Grönområden ska prioriteras nära skolor, förskolor och andra viktiga samhällsfunktioner som exempelvis äldreboenden. Avståndet till närpark ska inte överstiga 50 meter.  
• Kommunen ska i samband med framtagande av detaljplaner tillämpa skadelindringshierarkin (se Bild ovan) för alla relevanta ekosystemtjänster och vid påtaglig skada på naturmiljön vidta kompensationsåtgärder.  
• När ett intrång eller skador inte kan uppvägas genom kompensation på grund av den påverkade naturmiljöns känslighet och/eller oersättlighet ska området inte tas i anspråk.
• Vi nyproduktion och förtätning av bebyggelse ska hänsyn tas till hantering av dagvatten och till vattenmiljöer genom att undanta kantzoner vid vatten och våtmarker från byggnation.     
• Bebyggelse ska inte placeras så att det går emot lagakraftvunna områdesbestämmelser för Lycksele tätort.

Inom tätbebyggelsen prioriteras vidareutveckling och komplettering av befintlig bebyggelse utan att viktiga grönområden tas i anspråk. Med viktiga grönområden avses områden som i kommunens grönstrukturplan redovisas som klass A eller B. Grönområdena är viktiga för stadsbilden, klimatanpassning, rekreation och den biologiska mångfalden. Särskilt värdefulla är miljöer som innehåller en kombination av vatten- och landmiljöer. De gröna korridorerna binder samman stadens gröna delar och bör löpa såväl horisontellt som vertikalt genom staden. Boverket rekommenderar att avståndet till bostadsnära natur aldrig ska överstiga 300 meter vid planering av nya områden.  Vid komplettering är det viktigt att bebyggelsen anpassas till den omgivande bebyggelsens arkitektur och formgivning. Kulturhistoriska, estetiska och miljömässiga värden, materiella såväl som immateriella, i befintliga miljöer ska tas tillvara och förstärkas. Kulturmiljön har betydelse som tillväxtfaktor och kan vara avgörande för om man vill bo kvar i en bygd. Forskning visar att välvårdade kulturmiljöer är eftertraktade boendemiljöer.  

Renovering av befintliga bostadsfastigheter kräver mindre energi än nybyggnation. Det finns exempel som visar att bevarande av fastigheter kan innebära en energieffektivisering jämfört med att bygga nytt. Renovering med hänsyn till kulturvärden innebär också ofta återbruk, vilket i sin tur innebär hushållning med resurser i form av råvaror och energi.  

Utmaningen att balansera högre tätheter med bebyggelsens övriga kvaliteter erbjuder en arena för kreativitet. Kommunens långsiktiga ambitioner och förhållningssätt i frågor om arkitektur- och stadsbyggnadsfrågor med mål om omsorgsfull stadsplanering och väl gestaltade livsmiljöer kommer att redogöras för i den nya arkitekturstrategin som arbetas fram som led i arbetet med övergripande styrdokument inom samhällsplaneringen.  

Utpekade utvecklingsområden för bostäder är Solsidan, Furuvik, Nydala, Hedlunda samt Lugnet. Konsekvenser som kan komma av utveckling av dessa områden hanteras i  hållbarhetskonsekvensbeskrivningen .

• Kulturhistoriska och estetiska värden i befintliga miljöer ska tas tillvara och förstärkas. Arkitektur, formgivning och design ska prioriteras i den fysiska planeringen.  

• Flerbostadshus ska så långt det är möjligt förses med gemensamhetslokaler och en gemensam bostadsgård med goda vistelsevärden.  

• Flerbostadshus ska placeras och utformas med hänsyn till områdeskaraktär och med avseende på trygghet, skala och materialval.        

• Det ska finnas en planberedskap för bostäder i attraktiva lägen, till exempel nära vatten eller med vackra vyer.   

• Utbyggnad av bostäder ska i första hand ske i Lycksele tätort eller de utpekade servicenoderna, genom komplettering och funktionsblandning. I de fall ny mark tas i anspråk för bostäder ska kopplingar till befintlig bebyggelse och goda kommunikationsstråk beaktas. 

• Nya bostadsområden ska utformas på ett sätt så att det gynnar den biologiska mångfalden genom skapande av öppna dagvattenytor, plantering av buskar och träd och genom att lämna mer gröna områden.  

• Kommunen ska i samband med framtagande av detaljplaner tillämpa skadelindringshierarkin för alla relevanta ekosystemtjänster och vid påtaglig skada på naturmiljön vidta kompensationsåtgärder.        

• När ett intrång eller skador inte kan uppvägas genom kompensation på grund av den påverkade naturmiljöns känslighet och/eller oersättlighet ska området inte tas i anspråk.       

• Vid ekologisk kompensation ska det leda till positiv ekosystemtjänstnytta utöver det som skulle skett om kompensationen hade uteblivit.       

• I ett exploateringsskede ska den sökande ta ansvar för att ta fram och bekosta utredningar samt förslag till och genomförande av kompensationsåtgärder som en del av kostnader för detaljplan.      

• För att säkerställa kompensation för de detaljplaner där det är aktuellt ska markanvisningsavtal alternativt exploateringsavtal tas fram i samband med detaljplaneprocessen.        

• Förtätning/Komplettering av bebyggelse ska ske utan att klass A och B områden i grönstrukturplanen tas i anspråk.        

• Vid all planering av mark och vattenanvändning ska tillgängligheten till natur- och kulturområden för friluftsliv tillses genom gröna korridorer.       

• Grönområden ska prioriteras nära skolor, förskolor och andra viktiga samhällsfunktioner som exempelvis äldreboenden. Avståndet till närmiljöer ska inte överstiga 50 meter. 

• Vid planering av nya bostadsområden ska behovet av bostadsnära natur inom 300 meter tillgodoses.  

• Seniorboenden samt lägenheter anpassade efter den äldre målgruppens behov ska tillskapas för att uppmuntra en flyttkedja så att villor blir tillgängliga på marknaden.     

• Inga nya bostäder eller annan bullerkänslig bebyggelse får uppföras inom flygplatsen bullermatta. Buller ska inte överskrida 55 dBA FBN och 70 dBA maximal ljudnivå vid en bostadsbyggnads fasad. 

Den intima staden och öppna landsbygden är grundläggande tankar som inspirerar bebyggelseutvecklingen inom planeringsperioden. Bostadsbebyggelse sker i samspel med andra av kommunens mål och syftar till att åstadkomma en hållbar tillväxt. De utpekade servicenoderna utgör centrum för det koncentrerade byggandet med såväl serviceutbud som arbetsplatser. Kommunens i övrigt restriktiva hållning till nya etableringar utanför sammanhållen bebyggelse skapar förutsättningar för ett fullt användande av befintlig infrastruktur.  

Lycksele är en landsbygdskommun. För att uppnå tillväxtmålen på ett hållbart sätt bygger översiktsplanen på de strategier och servicenoder som pekats ut i  serviceplanen . 

 Servicenoderna är: 

• Rusksele 
• Örträsk 
• Kristineberg 
• Kattisavan 

Kommunens utpekade servicenoder är viktiga för den framtida utvecklingen. Sambanden mellan kommunens strategier innebär bostadsbebyggelse som stärker och bidrar till hållbara kommunikationer, service och näringslivsutveckling.  

I Kristineberg har utvecklingen av gruvan en stark påverkan på den framtida utvecklingen i byn där det i och med gruvans senaste utveckling finns viss potential för att platsen på nytt växer. I Kristineberg finns bebyggelse av blandade former och kommunikation och tillgänglighet är kopplad såväl till Lycksele tätort som till Malå kommun. 

Kattisavan är belägen intill Europaväg 12 och har cirka 200 personer. Utvecklingen av ortens turism och näringsverksamhet samt föryngring kan komma att utgöra drivkraften till en ökad befolkningsmängd. 

Rusksele med omnejd befolkas av cirka 330 personer. Där finns industrier som till viss del lockar till inflyttning från såväl kommunen som från andra platser. 

Örträsk är en av Lycksele kommuns äldsta byar. Kommunens tillväxtscenario kommer innebära en ökning av befolkning såväl som kommersiell service.  I fördjupning för Örträsk  redogör kommunen för hur den tänkta utvecklingen ska ske i byn 

Kommunen ser positivt på byggande och företagsetableringar i servicenoderna. Vid byggelse och upprättande av företag inom andra byar och på landsbygden ska befintlig landskapsbild och kulturmiljövärden tas i beaktande vid planläggning och i ärenden om lov. Ny exploatering ska därför ske med hänsyn till kulturlandskapet, bebyggelsens karaktärsdrag och historisk kontinuitet. Bebyggelse för boende lokaliseras så att den kompletterar den befintliga  bebyggelsen inom rådande strukturer. Då byastrukturer som är anpassade för djurhållning kan medföra störningar i form av lukt, flugor och buller kan förtätningsintresset behöva stå tillbaka för behållande av möjligheten att hålla djur. Befintliga kollektivstråk kan ses som utvecklingskorridorer där ny bostadsbebyggelse kan upprättas och samtidigt säkra tillgången till handel och service.  Kommunen uppmuntrar etableringar där det på rationellt sätt går att tillhandahålla god samhällsservice med hänsyn till samhällsekonomin.    

Landsbygdens möjligheter i omställningen mot ett hållbart och självförsörjande samhälle är viktiga. Odlingsmarken är av betydelse för en levande landsbygd och en förutsättning för att säkra kommunens livsmedelsförsörjning samt för att hålla landskapen öppna. Vidare förespråkas samlad bebyggelse för att undvika nya direktutfarter mot allmän väg.

• Jordbruksmark ska inte tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar annat än för att tillgodose väsentliga samhällsintressen. I byar med ingen eller svag befolkningstillväxt kan dock möjligheten att bevilja nylokalisering på jordbruksmark av små arealer som ligger avsides och isolerat från annan jordbruksmark och som inte klassas som brukningsvärd och som inte hindrar ett rationellt jordbruk prövas när detta stärker byns struktur och bykaraktär. Mark som brukas för odling eller djurhållning ska alltid bedömas som brukningsvärd och får inte bebyggas.        

• Ny bostadsbebyggelse ska lokaliseras i närheten av befintliga helårsbostäder och allmän väg eller större allmänt trafikerad enskild väg.        

• Bebyggelse med direktutfarter mot allmänna vägar ska undvikas.        

• Ny bebyggelse ska anpassas till befintlig bebyggelses karaktär och uttryck samt till landskapets kulturhistoriska innehåll.      

• Det ska finnas en planberedskap för bostäder i attraktiva lägen, till exempel nära vatten eller vid vackra vyer. Utbyggnadsordningen redogörs i kommunens  Bostadsförsörjningsprogram.   

Fritidsbebyggelsen är ett positivt tillskott i landskapsbilden och kan bidra till att service kan upprätthållas på glesbyggda områden. Inom kommunen är fritidsbebyggelsen i huvudsak lokaliserad vid Vindelälven, Ume älv samt kring Lycksträsket. Omvandling av fritidshusområden till permanenta bostadsområden sker succesivt särskilt nära tätorten. För att samhällsservice som exempelvis vägar och vatten samt avloppssystem inte ska bli ett problem i dessa områden längre fram ska ny fritidshusbebyggelse underordnas befintliga strukturer vilket bland annat innebär att bebyggelse ska hållas samman.  

Kommunens mål är en hållbar utveckling och för att uppnå denna krävs ett integrerat angreppssätt för att skapa och bibehålla balans mellan de ekologiska, sociala och ekonomiska anspråk som kan göra sig gällande inom befintliga och nya etableringar. Här gäller att beakta bland annat rörligt friluftsliv, natur- eller kulturmiljöintressen och flygnäringsverksamhet. Kommunens många sjöar och vattendrag erbjuder attraktiva lägen för fritidshusbebyggelse inom utpekade LIS-områden.  

För samordning av vattenförsörjningen lokaliseras fritidsbebyggelsen i samlade grupper, som åtskiljes av obebyggda partier, vilket medför att enskilda avloppslösningar främjas. Om dessa grupper överstiger 20 – 30 fastigheter upprättas verksamhetsområden för att anordna kommunalt vatten och avlopp. Se även avsnittet om  Vatten och avlopp  under fliken  Teknisk försörjning . 

Skolan är en viktig del i samhällsbyggandet. Här grundläggs värderingar som barn och unga bär med sig inför framtiden. Barnomsorgen ska utifrån skollagen vara dimensionerad för full behovstäckning, vilket innebär att föräldrar har rätt att inom skälig tid, max fyra månader, få sitt barnomsorgsbehov tillgodosett.    

Barnomsorgsbehovet kan ofta vara akut och av avgörande betydelse för att en förälder ska kunna tacka ja till arbete och kunna flytta till kommunen. 

Så långt som möjligt bör barnomsorgen erbjudas i den egna byn eller stadsdelen. Skälen är bland annat att barnen ska få vistas i sin egen boendemiljö och att undvika att tvingas färdas långa sträckor på gator och vägar. Om elevunderlaget blir för litet finns risk för nedläggning. Idag finns fyra grundskolor (F-6) inom tätorten samt sex grundskolor med varierande skolform utanför tätorten. Därutöver finns en central högstadieskola, ett gymnasium samt ett tiotal förskolor. Det finns ett behov av att stärka skolstrukturen i Hedlunda under de närmaste åren samt utföra nödvändiga satsningar på såväl högstadieskolan som gymnasieskolan. Övrig skolstruktur är utredd under 2020 där kommunfullmäktige har fastställt nuvarande skolstruktur på obestämd tid. Bostadsbyggande och generationsväxlingar påverkar underlaget för de olika skolenheterna. Framtidens planering av verksamheter för barn och unga kräver flexibla lösningar.  

Barn och ungdomar ska växa upp under goda och trygga förhållanden. Utbildning och stimulering av ungdomars kreativitet är viktigt, inte minst för att de ska vilja stanna kvar eller återvända till kommunen och bygga vidare på kommunens utveckling.   

• För att säkerställa barn och ungdomars delaktighet i planeringsprocessen ska kontaktvägar skapas för att bjuda in och integrera dem i samhällsbyggnadsprocessen.

• Säkerheten för barn, funktionsnedsatta och äldre ska sätta normen för den fysiska utformningen av gång- och cykelvägar. Särskilt viktigt är en säker cykelväg till och från skolan inom skolans upptagningsområde.

• Planera/samordna skolskjutsar med befintlig kollektivtrafik där detta är möjligt.  

• Kommunen ska verka för att det ska gå att kunna bo och utbilda sig inom kommunen från grundskola till universitets- och högskolenivå genom att tillhandahålla mötesplatser (för studier), goda kommunikationer och digital infrastruktur. 

• Skolors och förskolors potential som mötesplats för en stadsdel eller bygd tas tillvara genom samlokalisering av samhällsservice och andra lokala funktioner. 

• Skolor och förskolor ska lokaliseras där det är möjligt att ordna erforderliga ytor för lek och utevistelse med minst 40 kvadratmeter per barn.   

• Samtliga skolor ska ha tillgång till en skolskog i sitt närområde. Skolskogarna ska säkerställas genom markägaravtal och/eller planbestämmelser. 

• Skolskogar ska märkas ut i kommunala kartunderlag för samtliga skolor och förskolor. Inom dessa områden ska exploatering inte tillåtas. Det ska vara möjligt att uppföra byggnader och anlägga anordningar för friluftsliv, lek och utbildning. 

• Inventeringsunderlag för samtliga skolskogars naturvärden och skötselplan ska tas fram. 

• Verka för ändamålsenliga lokaler för att stimulera till ökad rörelse och till spontan lek i anslutning till skolbyggnader.

•  Kommunen ska möjliggöra flexibelt nyttjande av egenägda fastigheter för att vara förberedda på demografiska förändringar.

Lycksele tätort är historiskt sett en handelsstad. Tätortens lokalisering gör att service och centrumfunktioner inte vänder sig enbart till den lokala befolkningen utan även till boende och besökare inom regionen. 

Antalet butiker inom dagligvaruhandeln har succesivt minskat i hela kommunen, både i tätorten och på landsbygden. Lanthandel finns i Rusksele, Kattisavan och Örträsk. Även i Kristineberg finns lättare utbud av dagligvaror. Dagligvarubutikerna utgör stommen i den kommersiella servicen utanför tätorten och tillhandahåller ofta ett brett utbud av varor och service.  

För att Lycksele ska fortsätta vara affärscentrum i inlandet krävs det en livskraftig handel som svarar mot efterfrågan på utbud och service. E-handel har redan fått och kommer fortsättningsvis att ha stor betydelse för handeln. I en kommun som Lycksele kan möjligheten att kombinera E-handel med fysisk butiksverksamhet vara ett sätt att behålla sällanköpshandel på orten. Kommunens strategi för att möjliggöra handel på ett flexibelt sätt återfinns i LUS/Tillväxtplan. 

Mindre livsmedelsbutiker/servicebutiker ska ha möjlighet att lokalisera sig i och i närheten av bostadsområden i tätort men även på landsbygden. Servicebutiker på landsbygden är i många fall nödvändiga för att upprätthålla en rimlig samhällsservice för invånarna och därmed en levande landsbygd. Av det skälet anses servicenoderna vara samhällsviktig verksamhet och kommunen ska verka för att skapa goda förutsättningar för fortsatt drift av dessa verksamheter.

• För att inte konkurrera med centrumhandeln ska kommunens externa handelsområden primärt innehålla handel med skrymmande varor eller verksamheter som på grund av buller, utformning eller storlek inte passar i centrum. 

• Kommunen ska ha en planberedskap för handel, både i centrum och tätortens ytterområden. Centrumutvecklingsplanen utgör strategidokument för kommunens planering i centralorten. 

• Vid befintliga handelsplatser ska tillgängligheten för gång-, cykel- och kollektivtrafik prioriteras.

• Centrummiljöerna i Lycksele tätort och i servicenoderna ska stärkas genom förtätning och ombyggnation i syfte att skapa ett större kundunderlag och attraktivare centrummiljöer. Kommunens implementering redogörs för i Centrumutvecklingsplan.

Lycksele kommun har ett diversifierat näringsliv med stor andel tillverkande industrier främst inom bearbetning av trä och metall. Kommunens etablerade tillverkningsindustriområden är lokaliserade främst till Furuvik, Lilltjärns industriområde, Rusksele samt Hedlunda.   

Under arbetet med översiktsplanen har ett antal områden bedömts som lämpliga industrier. Dessa har markerats i mark- och vattenanvändningskartan för utredning. Utredningsområden gäller för områden där det finns oklarheter och motstående intressen som behöver utredas mer grundläggande innan det går att avgöra om exploatering är möjlig.

Utredningsområden för industri är Furuvik, Rusksele och Hälsingfors.

Lycksele kommun har pekat ut ett område som utredningsområde för elintensiv verksamhet vid Tuggens kraftstation. Kommunen anser att området har potential för elintensiva verksamheter som kräver anslutning till högspänningsledningar, samtidigt som man bedömer att området behöver utredas vidare innan det kan säkerställas att det är lämpligt att utveckla med hänsyn till andra intressen. Kommunen har också pekat ut området Forsdala för elintensiva etablering. Detta utreds närmare i hållbarhetsbedömningen.

För Lycksele flygplats finns lagakraftvunna områdesbestämmelser som visar områden som berörs av hinderytor samt bestämmelser för bebyggelse med mera i anslutning till flygplatsen. Dessa områdesbestämmelser ligger till grund i den fysiska planeringen.

I närheten av flygplatsen finns ett utredningsområde för industri, där flygplatsens intressen är överordnade vilket gör att utformning ska ske på ett sådant sätt att det inte inskränker på flygplatsens intressen. Utredningsarbete pågår för att undersöka lämpligheten att utöka verksamheter inom Flisen och Skogsbacka.  

• Befintliga och planlagda verksamhetsområden för industri och företagsverksamheter prioriteras framför etablering av nya områden.

• Nya områden för industri och företagsverksamheter ska i första hand placeras i områden med god infrastruktur och i anslutning till redan befintlig industri.

• I områden med småhusbebyggelse ska stor restriktivitet råda för etablering av industri och företagsverksamheter för att minska risken för störning.

• Kommunen ska verka för och ha beredskap för små- och storskalig etablering genom att planera för nya siter.    
• Kommunen ska i samband med framtagande av detaljplaner tillämpa skadelindringshierarkin (se Bild under Boende och bebyggelse) för alla relevanta ekosystemtjänster och vid påtaglig skada på naturmiljön vidta kompensationsåtgärder.         
• När ett intrång eller skador inte kan uppvägas genom kompensation på grund av den påverkade naturmiljöns känslighet och/eller oersättlighet ska området inte tas i anspråk.       
• Ny bebyggelse bör inte tillåtas inom 30 meter från järnväg för att säkerställa utrymme för räddningsinsatser om det skulle ske en olycka samt för att möjliggöra en viss utveckling av järnvägsanläggning. Verksamhet som inte är störningskänslig och där människor endast vistas tillfälligt, så som parkering, garage och förråd kan finns inom 30 meter från spårmitt, dock med hänsyn till möjligheter för framkomlighet för räddningsinsatser samt för möjligheterna att underhålla järnvägsanläggningen samt bebyggelsen.  

Ett av människans mest grundläggande behov är tillgången till livsmedel. Intresset för närproducerad mat med hög kvalitet och smak har ökat de senaste åren och ett oroligare säkerhetspolitiskt läge har ökat medvetenheten om betydelsen av en lokal och nationell livsmedelsförsörjning. En ökad produktion av livsmedel bidrar till flera mervärden lokalt och framför allt till fler arbetstillfällen och hållbar tillväxt i hela Västerbotten. Jordbruket i länet genererar redan idag ett stort antal arbetstillfällen. Företagen som förädlar livsmedel bidrar dessutom med nästan lika många arbetstillfällen och jobben i livsmedelsnäringen kan bli fler.

Dessutom stärker mat med lokal prägel besöksnäringen. Med en ökad produktion och konsumtion av mat från Västerbotten kan jobben bli fler både på landsbygden och i staden.

I Lycksele ska det vara lätt att vara primärproducent och producera livsmedel i enlighet med gällande regelverk, avseende djuromsorg, miljö och människors hälsa. Kompetensförsörjning för branschen behöver stimuleras liksom förmågan att stärka innovationsförmågan i hela livsmedelskedjan.

•  Kommunen ska verka för kompetensförsörjning hos producenter inom branschen för livsmedelsförsörjning.     

• Kommunen ställer sig positiv till ökade etableringar av matproducenter.       

• Kommunen ska arbeta för att stärkainnovationsförmågan i hela livsmedelskedjan.

Besöksnäringen är en växande näring i kommunen. Antalet besökare är stort sommartid och med fler och bättre möjligheter till vinteraktiviteter väntas antalet besökare att öka även under vintersäsongen. Besöksnäringen bidrar positivt till övriga näringar som exempelvis handeln.  

Lycksele har flera större besöksmål, däribland Gammplatsen med Skogs- och samemuseet, Skogsmaskinmuseet, Margaretakyrkan, samisk kultur och många byggnader med kulturvärde, samt Lycksele djurpark, Ansia Badpark och underjordskyrkan i Kristineberg.  

Kommunen har fina skoter-, kanot- och vandringsleder samt skidanläggningar. Skidanläggningen Tannen har ett stort och varierande skidspårsystem samt en multifunktionsbana och bedöms bidra till att Lycksele kan konkurrera med andra orter när det gäller att arrangera SM och andra stora tävlingar.   

Jakt och fiske bedöms också ha stora utvecklingsmöjligheter inom kommunen. Särskilt värdefulla sportfiskevatten med naturbestånd finns bland annat i Vindelälvssystemet, Öreälven och Paubäcken.   

Lycksele är i och med Vindelälven-Juhttátahkka en del av ett biosfärsområde. Inom detta område sker en samverkan mellan olika aktörer för att skapa ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbara lösningar för framtiden. I biosfärsområden pågår samverkan för att utveckla hållbara lösningar för framtiden, såväl ekonomiska som ekologiska och sociala. Både för oss som lever nu och för kommande generationer. Biosfärområden innebär inga nya restriktioner, begränsningar eller inskränkningar. Genom samarbeten mellan olika aktörer kan vi i stället hjälpas åt att stärka områdets bärkraft. Det handlar om att tillsammans stödja, bevara och utveckla människors livskvalitet och den rika och unika naturen och kulturen i Vindelälven- Juhttátahkka så att alla kan leva, uppleva och bra i såväl stad som landsbygd, idag och i framtiden. Detta viktiga arbete görs över kommun- och länsgränser.

Markområden som disponeras för besöksändamål är också intressanta för rennäringen, och fritidsintressen. Ofta sammanfaller dessa intressen på ett förenligt vis. Om så inte är fallet krävs prioriteringar. Hur kommunen prioriterar där intressen sammanfaller finns under avsnittet om  riksintressen .  

Besöksnäringens utvecklingsmöjligheter ska stärkas genom samarbete med lokala entreprenörer samt samebyarna och kommunen ska verka för att fler upptäcker Lycksele som besöksmål genom att medverka på mässor och andra sammanhang.

• Vid planläggning eller hantering av lovärende inom riksintresset för rennäringen eller där ett anspråk från rennäringen är konstaterad remitteras berörda samebyar.

• Besöksintensiva arrangemang ska planeras på ett sådant sätt att det ska vara enkelt ta sig till och från platsen oavsett förutsättningar och med lösningar som inte uppmuntrar ett ökat bilresande.

• En strategi för besöksnäring ska tas fram och revideras minst en gång varje mandatperiod.

Planering av bebyggelse ska utgå från människan och dess rörelsemönster och behov. Gena, säkra samt trygga gång- och cykelvägar är viktiga att anlägga, inte minst för att andelen gående och cyklister ska kunna öka. En gång- och cykelvänlig kommun är en mänsklig kommun för alla att bo i, arbeta i och besöka.

I tätorten finns det gott om gång- och cykelvägar, men det finns även brister i form av till exempel passager som inte är trafiksäkra. Dessutom behövs det fler cykelparkeringar. Vid planering av cykelparkering ska överblickbarhet beaktas.

Lycksele tätort har förhållandevis korta avstånd. Med torget som mittpunkt når en radie av fem kilometer en bra bit utanför tätortsskyltarna. Det borde därmed finnas potential för fler att ta sig fram till fots och med cykel i tätorten, vilket är positivt både för folkhälsan och för det hållbara resandet. Cykelstråk ska främst planeras längs befintliga stråk. Tabellen nedan visar de olika förslag till åtgärder kommunen under planperioden kommer arbeta med och verka för ska ske. Kommunen har direkt påverkan på det egna vägnätet, medan det krävs ett samarbete med regionen eller Trafikverket när det kommer till åtgärder längs riks- och länsvägar. Därför krävs utredningar, dialoger med vägansvarig och finansiering vid genomförande, vilket kan ta tid och gör vissa åtgärder svårare än andra att genomföra.

• Tillgängligheten och säkerheten för barn, funktionsnedsatta och äldre ska sätta normen för den fysiska utformningen av gång- och cykelvägar. Särskilt viktigt är det att verka för en säker trafiksituation i närhet av kommunens skolor. 

• Tillgängligheten för fotgängare och cyklister bör visavi tillgänglighet förfordonstrafik väga tyngre ju tätare bebyggelse.

• Planering av nya bostadsområden och viktiga målpunkter ska säkra att tillgängligheten är god för gående och cyklister.

• Ett åtgärdsprogram för cykel ska tas fram och uppdateras varje mandatperiod. Programmet ska innehålla tematiska åtgärder för att underlätta cyklandet såsom drift, snöröjning, skyltning och fasning av trottoarkanter. Utöver det ska programmet innehålla geografiska åtgärder i form av prioriterade stråk.

• Tillkommande vägnät bör inbegripa tillhörande gång- och cykelstråk och cykelparkeringar. Kommunen ska även verka för att det befintliga vägnätet ska kompletteras enligt tabellen ovan.

• Vid planering av cykelparkering ska överblickbarhet beaktas.

Lycksele kommun saknar idag egen tidtabellsbaserad lokal kollektivtrafik. En ökad befolkningstäthet såväl i centralorten som i några av de mindre utpekade servicenoderna ställer krav på en attraktiv och tillgänglig kollektivtrafik med bra tidsåtgång. Det regionala kollektivtrafiknätverket kommer att spela en avgörande roll i resan mot en hållbar tillväxt och 13 000 invånare. Lycksele utgör geografisk knutpunkt för södra Lappland. Resecentrum i centralorten är en viktig knutpunkt för de regionala trafikflödena för såväl arbetspendling som skolresor och privata resor för regionens och kommunens invånare och besökare.  

Ökad tillgänglighet till centrala delar inom centralorten och de mindre samhällen för cyklister och gående kan medföra försämringar i framkomlighet för biltrafiken. För att kunna erbjuda förutsättningar för ett tidseffektivt system med hög tillgänglighet och hög turtäthet pekas servicenoder ut och viktiga kommunikationsstråk där satsningar på bebyggelse ska kanaliseras och på så vis stärka resandeunderlaget inom kommunen.

Den fysiska planeringens möjligheter att undanröja hinder i den fysiska miljön och överbygga mentala barriärer som skapas i tid och rum kopplad till avstånd mellan hemmet och kollektivtrafikens hållplatser bör prioriteras. Kommunen ska åstadkomma detta i den fortsatta fysiska planeringen genom att beakta universell utformning samt genom att betona vikten av den sociala hållbarheten inom fysisk planering kopplad till de nationella målen i fråga om folkhälsa, jämställdhet, integration och funktionshinder med mera.

Den regionala kollektivtrafikens influensområde är en strategisk ryggrad för ett hållbart resande. Sträckan E12 mellan Umeå-Lycksele-Storuman är det starkaste stråket för kollektivtrafik med fokus på arbets- och gymnasiependling. Landsvägarna 353, 360, 363 och 365 erbjuder en spindelvävsliknande angöring till Lycksele kommun från flera riktningar. Dagens bussar går främst på tider som är anpassade till skolornas start- och sluttider. Tidsläget är i dagsläget ofördelaktigt för arbetspendlare och de som ska uträtta ärenden i Lycksele centralort. Översiktsplanen syftar till att skapa förutsättningar inom vilken kommunens Trafikstrategi kan förverkligas med enkla och trygga resor, tillgänglighet mellan tätorten och omgivande byar och landsbygden samt regionalt.

Genom att knyta samman Lycksele Resecentrum och Lycksele flygplats genom anropsstyrd kollektivtrafik kopplas flygplatsen samman med regionbussar, inomkommunala bussar samt persontåg vilket möjliggör för ett ökat resande även från andra byar och orter inom kommunen samt från grannkommunerna att enkelt kunna resa till Stockholm och vidare. Det skapar också bättre förutsättningar för att kunna ta sig till flyget på ett hållbart sätt genom att skapa förutsättningar att lämna bilen hemma.

Lycksele kommun, som många andra mindre kommuner, behöver planera för en ökad andel åldrande befolkning inte minst gällande hållbara och tillgängliga resealternativ. Behovsstyrd kollektivtrafik såväl inom tätort som på längre sträckor inom kommunen är en av kommunens strategier för denna målgrupp, där ringbilen som finns idag verkar för resor mellan landsbygd och tätort.

• Kommunen ska ställa krav om fossilfritt vid upphandling av kollektivtrafik. 

• Kommunen ska verka för behovsstyrd kollektivtrafik inom tätort och att ringbil bibehålls för resande som bor utanför tätorten. 

• Tillgängligheten mellan Lycksele Resecentrum och Lycksele Flygplats ska stärkas genom anropsstyrd kollektivtrafik. 

• Kommunens kollektivtrafikprogram ska utgöra huvuddokument redogörande för genomförande av översiktsplanens intentioner. 

• Ny bebyggelse som bostäder och större arbetsplatser ska lokaliseras på ett sådant sätt att det går att ta sig dit med muskelkraft eller kollektivtrafik.  

Lycksele kommuns egenskap som knutpunkt i södra Lappland avspeglas i vägnätet. Ett antal gränsöverskridande vägar löper genom kommunen i öst-västlig såväl som nord-sydlig riktning. 

Väg E12, som också kallas Blå vägen, löper genom Lycksele tätort på sin sträckning från kust till fjäll. Vägen är utpekad som riksintresse för kommunikationer och ingår i  EU:s TEN-T-system , vilket ställer krav på till exempel framkomlighet. E12 är viktig som transportstråk av gods, både mellan Norge och Finland, men även för transporter inom regionen och till övriga landet.

Kommunen arbetar aktivt på regional, nationell och internationell nivå för att utveckla hela det öst/västliga stråket längs E12 från norska kusten, genom hela Västerbotten och över Kvarken in i Österbotten.

Utöver E12 löper flertalet betydelsefulla länsvägar genom kommunen:

353 Nordmaling - Bjurholm - Lycksele

360 Vilhelmina - Lycksele

363 Umeå - Vindeln - Lycksele - Sorsele

365 Åsele - Lycksele – Norsjö

Dessa fyra länsvägar utgör tillsammans med E12 och väg 699 de delar av vägnätet i kommunen som är med i Trafikverkets utpekade funktionellt prioriterat vägnät (FPV). Detta utpekade vägnät använder Trafikverket som en del av sitt planeringsunderlag. Vägarna har betydelse för olika typer av trafik, alla nämnda vägar är till exempel utpekade för dess betydelse för godstrafik. Länsvägarna och E12 är utpekad kopplat till långväga personresor och kollektivtrafik och vägarna 360, 363 och 365 för dess betydelse för dagliga personresor. De är även indelade i nationellt och internationellt viktiga vägar, till vilken E12 tillhör, Regionalt viktiga vägar, som länsvägarna tillhör, samt kompletterande regionalt viktiga vägar, där väg 699 är utpekad.

Samtidigt som länsvägarna är positiva för den långväga tillgängligheten finns en intressekonflikt med invånarnas behov av säkerhet och trygghet där vägarna löper igenom bebyggelse. Denna problematik märks tydligast i Betsele, Björksele, Rusksele och Örträsk. Därför ska kommunen, för att öka säkerheten och tillgängligheten på dessa platser verka för att gång- och cykelvägar anläggs. I  tabellen under Gång och cyke l är föreslagna gång- och cykelåtgärder uppdelade i huvudansvar och tidshorisont

Lycksele har ett glest allmänt vägnät. Utöver E12 och länsvägarna finns ett antal mindre allmänna vägar och ett stort antal enskilda vägar.

Ny bebyggelse bör inte placeras inom 30 meter från E12 och 12 meter från övriga statliga vägar. Närmare avstånd ska främst ske av bebyggelse med annat syfte än boenden för att minimera risker för att utsättas för buller samt risker för att olyckor med farligt gods sker i nära anslutning till boendemiljöer. Avståndet är även till för att säkra framkomligheten och trafiksäkerheten på dessa vägar. Vid eventuell exploatering i närhet av E1 och andra statliga vägar ska dialog föras med Trafikverket.

Lycksele kommun deltog 2018–2021 i projektet Fossilfria transporter i Norr. Ett konkret utfall av projektet är att kommunen antagit ett antal löften för att möjliggöra fossilfria transporter. En viktig framgångsfaktor för att stimulera elektrifiering av persontrafiken är att täcka länet med offentliga laddstolpar. Detta för att förhindra räckviddsångesten samt göra det möjligt att köra fossilfritt i hela länet. Lycksele kommun har angett ett antal löften för att bidra till uppfyllande av detta. Under perioden 2021–2025 ska minst 60 procent av den tillkommande kommunala fordonsparken drivas med helt fossilfria drivmedel. Under perioden 2026–2030 ska 100 procent av den tillkommande fordonsparken drivas med helt fossilfria drivmedel. Under perioden 2021–2030 ska 500 000 kronor per år investeras i laddinfrastruktur. Utöver det ska kommunen i samverkan med den lokala och regionala transportsektorn verka för etablering av en tankstation för biogas inom Lycksele tätort senast 2025. Det ska också under 2021 ställas krav på en plan för fossilfrihet till år 2030 av de leverantörer som anlitas för transporttjänster inom kommunen. Till 2022 ska det finnas planmässiga förutsättningar för att etablera minst två snabbladdstationer i strategiskt läge inom Lycksele tätort.

• Kommunen ska verka för att utveckla statusen på E12 inom TEN-T-nätverket och ökad internationell betydelse. 

• Kommunen ska satsa på omställning till fossilfritt genom att verka för etablering av tankstation för biogas inom Lycksele tätort och investering i laddinfrastruktur runt om i kommunen genom att ta fram en nyladdinfrastrukturplan. 

• I den fysiska planeringen sträva efter att gatan är självförklarande, det vill säga att gestaltningen och gatans utformning signalerar den skyltade hastigheten. 

• Ta fram en policy för fartdämpande åtgärder inom det kommunala vägnätet.

• Kommunen ska i ärenden om bygglov och detaljplanering utgå ifrån gällande riktlinjer för skyddsavstånd till transportleder för farligt gods vid bedömning av avstånd till bebyggelse. Avstånd ska säkerställas med hänsyn till befintliga förhållanden på platsen. 

• Vid utveckling av infrastruktur ska skadelindringshierarkin tillämpas för alla relevanta ekosystemtjänster och vid påtaglig skada på naturmiljön vidta kompensationsåtgärder.  

• När ett intrång eller skador inte kan uppvägas genomkompensation på grund av den påverkade naturmiljöns känslighet och/eller oersättlighet ska området inte tas i anspråk. 

• Ny bebyggelse bör inte placeras inom 30 meter från E12 och 12 meter från övriga statliga vägar. Närmare avstånd ska främst ske av bebyggelse med annat syfte än boenden för att minimera risker för att utsättas för buller samt risker för att olyckor med farligt gods sker i nära anslutning till boendemiljöer.

Genom Lycksele kommun löper Tvärbanan, som kopplar an till Botniabanan i Umeå, Norra Stambanan i Hällnäs och Inlandsbanan i Storuman. Bangården ligger mitt i tätorten i anslutning till Resecentrum, vilket medför att alla växlingsrörelser med dieseltåg sker inne i centrum. Anslutningsspår till industriområde finns vid Furuvik och Lilltjärn, vilket medger potential att utveckla terminalområden för att möjliggöra mer godstransporter på järnväg.

Tvärbanan har kontaktledningar för eldrift från Umeå till Hällnäs, men vidare mot Lycksele och Storuman är operatörerna hänvisade till diesellok. En elektrifiering av kvarvarande sträcka skulle ha stor effekt både för godstransporternas klimatpåverkan och kostnadseffektivitet samt persontransporternas tillförlitlighet. 

Intill järnväg bör ny bebyggelse inte tillåtas inom 30 meter.

• Verka för bättre och snabbare person- och godstrafik på järnväg med ökad tillgänglighet genom att fortsätta verka för elektrifiering av Tvärbanan, Hällnäs-Lycksele-Storuman

• Möjliggöra för mer godstransporter genom att utreda och planera för terminalområden.

• Knyta samman tågtrafiken med flyg- och busstrafiken genom etablering av anropsstyrd kollektivtrafik mellan Lycksele Resecentrum och Lycksele flygplats.

• Kommunen ska i ärenden om bygglov och detaljplanering utgå ifrån gällande riktlinjer för skyddsavstånd till transportleder för farligt gods vid bedömning av avstånd till bebyggelse. Avstånd ska säkerställas med hänsyn till befintliga förhållanden på platsen.  

• Ny bebyggelse bör inte placeras inom 30 meter järnväg. Närmare avstånd ska främst ske av bebyggelse med annat syfte än boenden för att minimera risker för att utsättas för buller samt risker för att olyckor med farligt gods sker i nära anslutning till boendemiljöer med ett avstånd och placering som möjliggör underhåll av järnvägen.

Utgångspunkten i översiktsplanen är att Lycksele flygplats ligger kvar och vidare utvecklas för kommunens och regionens tillväxt. Cirka 18 000 till 25 000 passagerare årligen passerar genom flygplatsen. Den utgör ett viktigt nav för kommunen och regionens tjänsteresor, sjukvårdsinsatser, näringslivsverksamheter, turism och godstransport.  

Flygplatsen har idag, utöver kommersiell och privat flygtrafik, en omfattande samhällsnyttig verksamhet vilket inkluderar flygambulanstransporter med flygplan och helikoptrar, brandbekämpningsflygplan, brandspaningsflyg, polisverksamhet samt Sjöfartsverkets räddningshelikoptrar. Flygplatsen är idag en temporär beredskapsflygplats och är med sitt strategiska läge avgörande för att inlandet ska kunna erbjudas specialiserad samhällsservice som akutsjukvård, BB samt sjuk- och transplantationstransporter.

Trafikverket har föreslagit att Lycksele flygplats blir en permanent beredskapsflygplats.

För Lycksele flygplats finns lagakraftvunna områdesbestämmelser som visar områden som berörs av hinderytor samt bestämmelser för bebyggelse med mera i anslutning till flygplatsen. Dessa områdesbestämmelser ligger till grund i den fysiska planeringen.

Alla byggnadsobjekt oavsett typ som master, torn, pyloner, skyltar, konstverk, byggnader och liknande som är högre än 20 meter över mark- eller vattenytan ska remitteras till luftfartsverket. Detta gäller oavsett position på svenskt territorium. Befinner sig objektet i en insjö ska även kustbevakningen i Karlskrona remitteras.

• Verka för elektrifiering och andra hållbara alternativ för att driva flygtrafiken mellan Lycksele och Arlanda på lång sikt samt verka för ökad inblandning av biobränslen från hållbara källor på kort sikt. 

• Flygets verksamhet ska ha företräde framför enskilda intressen om samverkanslösningar inte kan göras inom dess influensområden.

• Verka för att på bättre sätt knyta samman flygtrafiken med andra trafikslag inom kommunen så som buss och tåg, vilket stärker Lyckseles roll som central knutpunkt i inlandet.

• Vid etablering av ny bebyggelse, ska detta ske på ett sådant sätt att det ej har en negativ påverkan på flygplatsens verksamhet genom att bygga så att husen inte påverkas av buller från flygplatsen eller påverkas negativt av flyghinderytorna.

• Inga nya bostäder eller annan bullerkänslig bebyggelse får uppföras inom flygplatsen bullermatta. Buller ska inte överskrida 55 dBA FBN och 70 dBA maximal ljudnivå vid en bostadsbyggnads fasad. 

Den ökade motoriseringen och mekaniseringen av både arbete och fritid har ökat körning i terräng. Markskadorna har blivit fler under de senaste åren och det tar lång tid för dem att läka. Att köra i barmarksterrängen för nöjes skull eller för att transportera sig ut i skog och mark är förbjudet. All terrängtrafik regleras i terrängkörningslagen och ska ta hänsyn till bebyggelse, jord- och skogsbruk samt friluftslivet.

För rekreation och olika näringar är användandet av snöskoter av värde. För personer med en funktionsnedsättning kan snöskoter ge högre tillgänglighet till naturupplevelser.

Snowled är Lyckseles paraplyorganisation för de olika klubbarna som anlägger och underhåller lederna i kommunen.

Användningen av vattenskoter regleras eftersom den kan orsaka bullerstörningar i fritidsmiljöer och skador på djur- och växtliv. Körning med vattenskoter är endast tillåten i allmänna farleder och områden som godkänts av Länsstyrelsen. I kommunen finns inga allmänna farleder. Det endaområde som för tillfället är godkänt för vattenskoterkörning finns i Kattisavan. Kommunen kan föreslå Länsstyrelsen att upplåta fler områden. Det gäller då områden där risken för störning är liten, vilket innebär att tätbebyggda områden och områden med känsligt djur- och växtliv inte är aktuella.

• Inom tätbebyggt område ska skotertrafik hänvisas till leder. 

• Vid all planering ska hänsyn tas till befintliga skoterleder genom att i första hand bevara och synliggöra dessa. I andra hand ska möjlighet att dra leden på annat sätt säkerställas.

• Anläggande av vattenskoterbanor eller banor för liknande fordon får endast ske inom områden som i enlighet med vattenskoterförordningen är godkända för vattenskoter. Undantag kan göras vid tillfälliga arrangemang efter att påverkan på andra intressen övervägts.

• Kommunen ska se över upplåtna områden för vattenskoter och om lämpliga områden finns föreslå fler.

• Kommunen ska genom information förebygga störningar som uppkommer till följd av terrängkörning och vattenskoterkörning. 

• Kommunen ska i dialog med skoterklubbarna verka för att stärka trafiksäkerheten där leder korsar vägar eller skidspår.

Lycksele kommun utgörs av ett vidsträckt brukat barrskogslandskap som genomkorsas av tre älvdalar med odlingslandskap; Öreälven, Umeälven och Vindelälven. Älv- och sjösystemet följer nordväst-sydostliga spricklinjer i berggrunden, som i huvudsak utgörs av revsundsgranit.

Det finns många områden med mycket höga naturvärden i kommunen, alltifrån den forsande nationalälven, Vindelälven, till myllrande milsvida myrar och naturskogar.

Kommunens naturvärden och plan för naturvården framgår av Naturvårdsstrategin och Grönstrukturplanen som togs fram 2006–2007. Till dessa program finns GIS-underlag som bland annat beskriver och klassar olika områden. Andra viktiga planer är kommunens Mångbruksplan som fungerar som ett underlag och rekommendation kring skötsel och brukande av tätortsnära skog. Dessa fördjupningsmaterial ska användas i efterföljande planering för att få en helhetsbild av kommunens grönområden och natur.   

Genom en väl fungerande grön infrastruktur både i tätort, byar och kommunen som helhet skapas goda livsmiljöer för växter och djur Grönområden ger oss också många andra nyttor så som rekreation, skydd mot klimatförändringar, luftrening, skydd mot buller och ett positivt intryck av stadsbilden. 

För en framgångsrik grön infrastruktur krävs samarbete mellan olika aktörer och en välfungerande planering. För kommunens del ligger tyngdpunkten på att värna, vårda och förvalta naturmiljöer i framför allt tätorten och byarna. De värdefullaste naturområdena i och kring staden domineras av skogsmark.

Viktiga tätortsnära naturområden är:

• Gammplatsen: Området är ett av Lyckseles mest välbesökta natur- och kulturområden. Kombinationen av intressanta kulturmiljöer med museum med flera spännande aktiviteter och det fina naturskogsreservatet gör området mycket intressant. I de södra och centrala delarna finns vattenmiljöer i form av två tjärnar, en bäck och några mindre sammanhängande våtmarker. Norra delen består av en mycket fin urskogsartad naturskog med tall- och lövblandskog på näringsrik ibland översvämmad mark.

• Tannberget: Stora delar av området består av äldre 200-årig talldominerad skog med inslag av gran. De äldsta och mest opåverkade delarna ligger längst i norr ovanför Lilltjärns industriområde och upp i de bortre norra delarna av motionsspåren (15 km spåret). Skogen ovan Lilljärns industriområde är en gammal, drygt 200årig tallskog med inslag av ännu äldre träd, över 300 år. I området finns Lyckseles största motionsanläggning med multifunktionsbana och skidspår. Genom bildande av ett tätortsnära naturreservat på Tannberget kommer kommunen att skydda värdefull skogsmiljö samtidigt som behovet av tätortsnära friluftsområde säkerställs.

• Korpberget: Området består av gammal vacker, mager och gles hällmarkstallskog. Skogen är omkring 200 år gammal utom i ett mindre parti längst i norr där skogen är yngre.

• Prästholmarna: Östra Prästholmen har en bitvis urskogsartad talldominerad naturskog medan västra prästholmen har en medelålders löv– och barrblandskog.

• Aggavaudden: Aggavaudden utgör utloppsområdet för Lycksbäcken och områdets totalvärde förstärks av vattenmiljöerna och att delar av skogen översvämmas periodvis. Skogen är gammal, 200–400 år.

• Mårkan: Skogen är en gammal, 200–400 år, nästan opåverkad tallnaturskog. Området kan vara Lyckseles finaste tätortsnära naturområde tillsammans med Aggavaudden. Sannolikt är området inte så välbesökt, men stor potential finns.

• Grivetjärnsberget: På berget finns en tallskog på torr och mager mark som övergår i impediment mot toppen av berget. Tallarna har en god åldersspridning med den dominerande generationen kring 200 år men det finns många träd som är mellan 300–400 år gamla. Det är gott om liggande och stående döda träd varav en del har bohål. Området är tidigare tydligt påverkat av brand och har gott om brandspår. En väl utmärkt stig går genom området.

De gröna stråken utgör naturlänkar viktiga för spridning av arter och viktiga transportstråk för att binda samman olika natur- och rekreationsområden. För att kunna upprätthålla en hög biologisk mångfald och grundläggande ekologiska processer är det avgörande att grönområdena inte blir för isolerade från varandra. Gröna stråk efter strandkanterna gynnar utbytet av det biologiska livet och allmänhetens möjlighet att röra sig efter stränderna. Exempel på strandnära områden i eller strax utanför tätorten med höga natur och/eller rekreationsvärden är Hawaiiudden, Killingholmen, Gammplatsen, Aggavaudden och Furuviksstrand.

I Grönstrukturplanen beskrivs några angelägna satsningar som skulle gynna grönstrukturen efter älven.

• Gång- och cykelväg på älvens västra sida: Älvskorridoren är idag inte intakt i alla delar och den största bristen finns på västra sidan Lycksele mellan E12-bron och Gammplatsen.

• Överfart över älven vid Gammplatsen.

• Grönområdet nedanför Hällforsens kraftverk: Bibehålla de grönområden som finns nedströms kraftverket och utveckla de stigsystem som finns längs båda sidor av älvstranden. Älvsrummet tillgängliggörs därigenom bättre för de boende i Lycksele.

• Utvecklande av stigsystemet efter älvsstranden: På norra sidan finns fina skogsstigar från Ansia upp mot Betsele kraftverk. Ponderosaleden är en ny led som sträcker sig från Ansia via Ponderosa upp mot Lycksbäcken. Här finns potential att göra en sammanhållen cykelrunda genom den norra delen av Lycksele om gång- och cykelväg byggs från centrum upp mot Betseledammen.

• Överfart vid Prästholmarna: Östra Prästholmen är en mycket värdefull skogsholme med naturskog på delvis näringsrik, sandig mark. Den har högsta värde ur närnatursynpunkt och även högt naturvärde. Västra Prästholmens naturvärden är lägre. Om öarna ska få en ökad besöksfrekvens behövs de tillgängliggöras genom information och genom att man kan nå över från fastlandet med till exempel en dragfärja eller via en hängbro.

Skolskogarna utgör en viktig del i grönstrukturen. Skolskogarna fyller ett viktigt syfte för att barn och unga ska komma ut i naturen och därigenom lära sig om naturens värde och få in mer naturlig rörelse och aktivitet. Skolskogarna utgör även bynära och tätortsnära skogsmiljöer för rekreation. Skolskogar finns i dagsläget beskrivna och markerade i kommunens kartunderlag för samtliga skolor utom Hedlunda, Knaften och Umgransele. Förskolorna saknar i dagsläget utpekade skogsområden vilket behöver ses över och kartläggas.

• Vid ny bebyggelse ska landskapsbild beaktas och geologiska formationer av betydelse för naturvård bevaras.

• Planläggningen som berör den tätortsnära skogs- och parkmarken ska inte resultera i en minskning av de gröna intressena utan dessa ska kompenseras med likvärdiga områden genom ekologisk kompensation. Värden som stigar, gröna korridorer, fritids- och naturområden ska särskilt värnas.

• Kommunen ska i samband med framtagande av detaljplaner tillämpa skadelindringshierarkin för alla relevanta ekosystemtjänster och vid påtaglig skada på naturmiljön vidta kompensationsåtgärder.

• Kommunen ska bilda ett tätortsnära naturreservat på Tannberget för friluftsliv och biologisk mångfald.

• Kommunen ska bevara och utveckla gröna stråk som möjliggör för människor att röra sig mellan grönområden i staden för att sedan ta sig ut till de gröna ytterområdena i stadens utkanter.

• Skogar, grönområden och parker ska skötas och utvecklas för att gynna den biologiska mångfalden och för att få fler arter att trivas i kommunen.

• Natur- och kulturmiljövärden ska bevaras och göras mer tillgängliga.

• Barriärer till grönområden som begränsar spridning av biologiska arter och tillgängligheten för dessa områden ska åtgärdas.

• Samtliga skolor ska ha tillgång till en skolskog i sitt närområde. Skolskogarna ska säkerställas genom markägaravtal och/eller planbestämmelser.

• Skolskogar ska märkas ut i kommunala kartunderlag för samtliga skolor och förskolor. Inom dessa områden ska exploatering inte tillåtas till annat än byggnader och anordningar för friluftsliv, lek och utbildning.

• Inventeringsunderlag för samtliga skolskogars naturvärden och skötselplan ska tas fram med tydlig målsättning för områdenas vidareutveckling.

• Kommunens tätortsnära skogar ska förvaltas hållbart och ha höga sociala, ekologiska och ekonomiska värden. Vid åtgärder ska kommunen arbeta efter Mångbrukspolicyn för Lycksele kommuns skogsinnehav för att i största möjliga mån undvika slutavverkningar som innebär att hela avdelningar kalavverkas samt att förlänga omloppstiden och låta skogen bli äldre än den normalt skulle bli innan den slutavverkas. Skogarnas rekreationsvärde ska prioriteras.

•  Kommunens Naturvårdsstrategi och Grönstrukturplan ska revideras.

• Naturliga allmänt tillgängliga badplatser och vattenlekplatser vid tätortsnära sjöar och vattendrag bevaras och utvecklas. 

• Nya överfarter över vattendrag ska inte utgöra vandringshinder för organismer som lever i och nära vatten.

Vatten är en av Lycksele kommuns viktigaste naturresurser för djur- och växtliv. Inom kommunen finns cirka 2000 sjöar och tjärnar som är större än en hektar, samt många vattendrag i varierande storlekar. Avrinningen i kommunen sker via tre större nederbördsområden som avvattnas av Öre älven, Umeälven och Vindelälven. Kommunens vattenmiljöer har stora värden för naturvård, kulturvård och friluftsliv. Sjöar och vattendrag nyttjas för exempelvis bad, fiske, paddling, promenader, naturupplevelser och annan rekreation.

Lyckseles vatten ska förvaltas för att trygga dess värde som naturresurs för både djur- och växtlivet. Vattens betydelse för samhällsekonomin, för drickförsörjningen och som hållbar energikälla ska värnas. En hållbar användning av vatten som resurs innebär att vattnets ekologiska och kemiska kvalité inte får försämras. Kommunen arbetar systematiskt med bedömningar och åtgärder för att bibehålla detta och vid behov uppnå vattenstatus enligt miljökvalitetsnormerna. 

EU beslutade i oktober 2000 om ett ramdirektiv för vatten, vilket har implementerats i svensk lagstiftning genom miljökvalitetsnormer (MKN) för vatten. Målet är att alla ytvattenförekomster ska ha god kemisk status och god ekologisk potential och att statusen inte får försämras. För grundvattenförekomsterna är målet god kemisk och god kvantitativ status. Framtida generationers tillgång till rent vatten ska inte försämras genom dagens användande.

Gemensamt för de tre stora vattendragen i kommunen, Öreälven, Umeälven och Vindelälven är att den ekologiska statusen påverkas av vattenkraft samt att den kemiska statusen bland annat påverkas av föroreningar som PBDE och kvicksilver från långväga lufttransporter.

Sjön Hornträsket samt Vormbäckens vattensystem är kraftigt påverkade av gruvverksamheten i Kristinebergsområdet och är därför förorenade av tungmetaller.

Grundvattenförekomsterna i kommunen uppvisar god kemisk status och kommunens dricksvattenförsörjningskapacitet är god. 

Mer detaljerad information om statusklassningar, riskbedömningar, påverkanskällor och åtgärder finns i  VISS kartgalleri. 

Kommunen ska arbeta utifrån Bottenvikens åtgärdsprogram 2021–2027 där det framgår vilka åtgärder som behöver genomföras. Åtgärderna handlar om genomförande av förvaltningsövergripande vattenplanering, tillsyn av miljöfarlig verksamhet, förorenade områden, jordbruket och att planering måste bedrivas på ett sådant sätt att den bidrar till att miljökvalitetsnormerna kan följas. Konsekvenserna för vattenmiljön och möjligheterna att upprätthålla MKN måste utredas vid fortsatt planarbete och exploatering, inte minst inom vattenskyddsområde och andra känsliga områden. Exempelvis kan nya avloppsanläggningar och hårdgjorda ytor påverka vattenkvalitén.

Kommunen är idag sammankallande för Vattenmyndighetens lokala nätverk i form av VRO 10 samt VRO 11. Kommunen planerar att etablera en sektorsövergripande vattengrupp samt medverka i nätverket inom Vattenråden. 

Du kan läsa mer om miljökvalitetsnormerna i Hållbarhetskonsekvensbeskrivningen under  Miljökvalitetsnormer - Vatten  och  Vattenmiljö. 

Det storskaliga skogsbruket påverkar vattenförekomsterna genom uttransport av material och förändrade hydrologiska förhållanden. Kommunen har tagit ställning till att följa mångbruksplanen och på så sätt bedriva ett naturvårdsanpassat skogsbruk. Genom att lämna fuktstråk/raviner och skogsmiljöer närmast strandzonerna opåverkade från skogsbruk skyddas vattendragen.

Flottningsrensningar och vägtrummor med mera har påverkat vattendragen negativt. Genom att driva och delta i olika projekt samt stötta lokala aktörer kan kommunen bidra till återställningsåtgärder.

Inom kommunen har vattenkraftregleringar medfört en kraftig negativ påverkan på den biologiska mångfalden. Störst påverkan har regleringen av Umeälven haft, men även den oreglerade Vindelälven är påverkad av kraftverket i Stornorrfors i Umeå.

Inom kommunen finns åtta vattenkraftanläggningar. Rusforsen, Bålforsen, Betsele, Hällforsen och Tuggensele ligger i Umeälven. I Öreälven finns två mindre anläggningar, Brattfors och Storforsen. I ett biflöde till Öreälven, Vänjaurbäcken, finns ett minikraftverk. Kommunens outbyggda vattendrag är en stor resurs och har ett mycket högt skyddsvärde.

Genom hushållningsbestämmelserna i MB 4 kap är nationalälven Vindelälven och Öreälven med biflöden skyddade mot etablering av vattenkraftverk, vattenreglering eller vattenöverledning för kraftändamål.

Ett omfattande arbete med omprövning av vattenkraften har påbörjats nationellt och förväntas pågå under en 20-årsperiod. Målet är att uppnå största möjliga vattenmiljönytta samtidigt som en nationell effektiv tillgång till vattenkraftsel bibehålls. I miljöprövningen beaktas gällande tillstånd, miljökvalitetsnormer, områdesskyddsbestämmelser, elberedskap och dammsäkerhet samt aspekter som kan bli aktuella i det enskilda fallet. Vattenkraftverk inom kommunen påbörjar omprövning senast 2024–2027 beroende på avrinningsområde. Ansökningar om omprövning i Öreälvens avrinningsområde ska vara inlämnat senast 2024. Eftersom kraftverken finns inom ett Natura 2000-område följs prövningen av krav enligt art- och habitatdirektivet och återkallelse av tillstånd kan bli aktuellt.

Kommunen ställer sig i övrigt generellt positiv till effektivisering av befintliga vattenkraftverk där vattendragen redan kraftigt påverkats och om miljökvalitetsnormer, lokala planer för grönstrukturer och områdesskydd kan uppnås. Kommunen ska verka för att fiskvägar tillskapas där så är rimligt och de biologiska effekterna är motiverade.

• Kommunen ska etablera en sektorsövergripande vattengrupp samt medverka i nätverket inom Vattenråden, vilket är en direktlänk in till Vattenmyndigheten.

• Kommunen ska aktivt genomföra åtgärder för att höja den ekologiska statusen genom olika miljöåterställningsprojekt, t ex dammutrivningar, omlopp, miljöåterställning i rensade vattendrag inklusive lekbottnar och återetablering av naturligt förekommande bestånd. Åtgärderna bidrar till att nå miljökvalitetsnormerna för vatten.

• Kommunala dricksvattentäkter ska ha aktuella vattenskyddsföreskrifter.

• Nya bostadsområden ska försörjas via det kommunala dricksvattennätet.

• Förhållningssättet gentemot värdefulla kulturmiljöer i närheten av vatten är att dessa ska bevaras och förvaltas så att de kan upplevas även av framtida generationer. 

• Kommunen ska i samband med planläggning och prövning av ärenden medverka till att miljökvalitetsnormer för vatten uppnås och att möjligheterna att nå en miljökvalitetsnorm inte försvåras.

• Kommunen ska verka för att omprövning och annan prövning av vattenkraftverken leder till åtgärderför att uppnå eller bibehålla gynnsam bevarandestatus i Natura 2000-områden och att villkor beslutas som inte försämrar vattenmiljön eller äventyrar möjligheten att nå en miljökvalitetsnorm.

• Kommunen ska aktivt delta i prövningsgrupper för omprövning av vattenkraften och verka för största möjliga vattenmiljönytta utan att äventyra fortsatt nationell god tillgång till el från vattenkraftverk.

• Nya överfarter över vattendrag ska inte utgöra vandringshinder för organismer som lever i och nära vatten

Strandskyddet syftar till att långsiktigt trygga förutsättningarna för allemansrättslig tillgång till strandområden och att bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet på land och i vatten.

Strandskyddet i sig är ett byggnadsförbud vilket innebär hinder att uppföra byggnader eller anläggningar som avhåller allmänheten att beträda stränder eller försämrar livsvillkoren för djur och växter inom strandzonen. För att utföra byggnader eller anläggningar i strandområden krävs dispens. Kommunen kan bevilja dispens under förutsättning att särskilda skäl finns, dessa skäl går att hitta i miljöbalken 7 kap §18. Sedan 2011 har kommunen utpekade strandområden inom vilka ytterligare särskilda skäl finns att bevilja dispens. Inom dessa områden för landsbygdsutveckling i strandnära läge ska boenden och verksamheter kunna etableras i attraktiva lägen

Länsstyrelsen i Västerbotten har genom sitt beslut om avgränsning av det generella strandskyddet från 1979 pekat ut sjöar och vattendrag undantagna från strandskyddet.  

Länsstyrelsen har dessutom beslutat att strandskyddsdispens inte ska behövas för kompletteringsåtgärder till en huvudbyggnad som vidtas inom 15 meter från huvudbyggnad men inte närmare strandlinjen än 25 meter inom en tomtplats som angetts i beslut om dispens.

Utvecklingsområden för bostäder inom strandnära lägen finns vid Nydala, Lugnet och Solsidan. Frågan om dispens hanteras inom ramen för detaljplanering och dispensansökan enligt miljöbalken.

Läs mer om  LIS  i nästa del av översiktsplanen.

Vid prövning av särskilda skäl i dispensansökningar är kommunens riktlinjer följande:  

1. Områden där strandskyddsärenden behandlas restriktivt: 

• områden som utgör riksintressen för naturvård, kulturmiljö eller friluftsliv och Natura 2000-områden  

• tätortsnära områden som är lämpliga för närrekreation, exempelvis badplatser, strövområden  

• sjöar och vattendrag med stort värde för det rörliga friluftslivet. Kan tillexempel vara turiststråk, strömmande vattendrag och badplatser.  

2. Följande synsätt tillämpas vid dispensgivning inom kommunen:  

• goda livsvillkor för djur- och växtliv ska bevaras  

• öppna landskapstyper över lag samt mellan väg och sjö eller vattendrag där avståndet mellan väg och vatten är litet bör hållas fria från nylokalisering av bebyggelse,  

• fria passager måste hållas mot sjöar och vattendrag samt till intressanta strandpartier, fiskeplatser och andra uppehållsplatser.  

• där väg går över vattendrag eller nära sjö bör med hänsyn till landskapsbilden och det rörliga friluftslivet bebyggelse undvikas,  

• inom för renskötseln speciellt känsliga områden som vadställen, flyttleder, samlingsplatser och dylikt måste lokalisering av bebyggelse undvikas.  

Ett av överrsiktsplanens övergripande mål är en hållbar tillväxt. En avgörande del för att uppfylla det målet är att vi integrerar den gröna infrastrukturen och dess nyttor, så kallade ekosystemtjänster, med övrig fysisk planering. I såväl stad som på landsbygden förser växter och djur vårt samhälle med mängder av tjänster och produkter som bidrar till skapandet av väl gestaltade, attraktiva och klimatstryktåliga boendemiljöer. Utformningen av bebyggelse och grönområden inom såväl stadsmiljöer som på landsbygden ska göras på ett sätt som maximerar ekosystemtjänsternas bidrag vilket utreds för de specifika områden i respektive plan- eller lovärende.

Kommunens intention under planens genomförande är att utveckla ett hållbart samhällsbyggande genom att integrera ekosystemtjänster och tillvaratagandet av dessa inom planering, byggande och förvaltning av densamma i den byggda miljön. Genom tydliga ställningstaganden kan både privata personer och kommunens verksamheter få stöd kring bedömningar i lov och planläggningsärenden.

En kommun som byggs Naturligt från grunden behöver en bra ekologisk grund. Här är det viktigt att värna växt- och djurlivets habitat och möjligheter till ekologiskt samspel och upprätthållande av de naturliga kretsloppen är avgörande i dessa ekosystem. Stödjande ekosystemtjänster är bland annat energi- och materialflöden så som till exempel vattnets kretslopp, fotosyntesen, kvävets kretslopp samt nybildande av jord och biologisk mångfald.

Försörjande ekosystemtjänster är tjänster som är ett direkt resultat av naturens arbete. Exempel är bland annat den mat vi får från djur och växter, färskvatten, förnybara bränslen och genetiska material. De utgör samhällets resursbas. En hållbar kommun är en sådan där naturen får bidra med fysiska tjänster under de mest gynnsamma villkor möjliga. I det öppna landskapet erbjuder naturen Lyckselebor möjlighet till matförsörjning genom odling, djurhållning, fiske och jakt. Naturens hydrologiska ekosystem är viktiga som källor för lagring, rening och reglering av kommunens dricksvatten. Naturen försörjer oss med vatten för våra grödor och aktiviteter ämnade att skapa trivsamma boendemiljöer. Utöver det utgör växter och djur viktiga källor för råvaror och material som virke, leder, biokemikalier och gödsel. I Lycksele som på många andra ställen i Sverige utvinns energi från biologiska restprodukter för värme och bränsle. Allemansrätten säkrar tillgängligheten för alla att inte bara vandra fritt utan även ha med sig en korg för bär och svamp.

Kulturella ekosystemtjänster är alla typer av immateriella funktioner som naturen tillhandahåller. Olika upplevelsevärden, naturens betydelse för människors hälsa och kognitiva utveckling, rekreation och estetiska värden är olika exempel. Grönska och natur gynnar fysisk aktivitet som motion, lek och friluftsliv. Det främjar också hälsa, välbefinnande och mental återhämtning. Dessutom kan det ge inspiration, kunskap och förståelse för ekosystemens samband och betydelse för människan. Natur och grönområden erbjuder mötesplatser för människor av olika bakgrund och åldrar och kan dessutom bidra till den lokala identiteten och är en del av kulturarvet. Det offentliga rummet och dess gestaltning blir därför en avgörande faktor för god folkhälsa som är ett av de övergripande målen i kommunens vision och mål. Genom en stadsplanering som bygger på bevarande och närhet till grönska och naturen erbjuds en arena för motion, lek och friluftsliv inom räckhåll oavsett var man befinner sig i kommunen. Lycksele kommun är omgiven av gröna områden som ger möjlighet till vandring, motion och återhämtning. Andra delar i det offentliga rummet såsom friluftsområden och det kulturella landskapet höjer estetiska värden i våra boendemiljöer och uppmuntrar till social interaktion. 

Ekosystemtjänster som är reglerande innefattar alla de tjänster som produceras via naturens egen reglering av kritiska processer, genom att till exempel rena luft och vatten, reglera lokalt och globalt klimat, förhindra översvämningar och jorderosion och pollinera grödor och vilda växter. Träd i en stad kan ha en reglerande funktion gällande luftrening samt buller- och klimatreglering. Växter kan också utgöra skydd mot och kontroll av erosion. Den största utmaningen för Lycksele är att hantera de skyfall som väntas komma i och med klimatförändringarna. Dagvattenhanteringen kommer behöva öka och mängden hårdgjorda ytor utgör då ett problem. Genom att planera för gröna ytor i staden ökar markens möjlighet att ta upp, kvarhålla och filtrera vatten. Grönska i staden hjälper även till att rena luften från föroreningar samt minska påverkan av buller.

Kommunens grönstrukturplan beskriver viktiga och attraktiva utemiljöer i framför allt Lycksele stad och några större byar. Utöver de tätorts- och bynära områdena finns stora naturområden men även lekplatser, badplatser och motionsanläggningar. Lycksele har tillgång till variationsrika naturområden utanför tätorten, allt från älvarna till myrlandskap, odlingslandskap och stora skogar. Idag finns det därför goda möjligheter till ett aktivt och rikt friluftsliv i Lycksele.

Tillgängligheten, kvalitén och nåbarheten till olika friluftsområden är aspekter som behöver belysas i den fysiska planeringen. Den bostadsnära naturen ska vara möjlig att nå till fots från bostaden. I forskningen har 300 meter visat sig vara ett gränsvärde för hur långt man är beredd att gå till ett grönområde för att man ska använda det ofta. Därför har kommunen antagit ställningstaganden som anger minsta avstånd mellan grönområde och bostadsområden, skolor och äldreboenden. Viktigt är inte bara avståndet utan också möjligheten att på ett enkelt sätt ta sig fram till grönområdet. Barriärer som exempelvis trafikerade vägar försvårar nåbarheten. Varje skola ska ha en skolskog och behovet av lekplatser för alla åldrar ska kartläggas. Kommunen har också tagit ställning för att Klass A och B områden i grönstrukturplanen inte ska exploateras. Som ett ytterligare komplement till grönstrukturplanen planeras en kommuntäckande friluftskartläggning att tas fram. Den kan utgöra ett stöd vid upprättande av detaljplaner, vilka områden som särskilt ska prioriteras för insatser samt ett kunskapsunderlag vid miljöprövningar.

Friluftslivsintressena sammanfaller i hög grad med andra intressen, som till exempel de turistiska intressena, kulturmiljövården samt naturvården. Alla dessa värden ska ses i ett sammanhang och vägas ihop vid beslut om markanvändningen. Där detaljplan saknas sker den allmänna lämplighetsprövningen utifrån riktlinjerna i översiktsplanen samt bestämmelser i Plan- och bygglagen.  

Kommunen planerar att tillgängliggöra och främja friluftslivet på flera strövområden och vandringsleder. Det innebär att områden i så stor grad som möjligt bevaras och tillgängliggörs för just friluftsliv.

Ett strövområde är ett område av naturmark eller kulturlandskap i närheten av en tätort som är avsett för friluftsliv. Några befintliga strövområden är:

• Korpberget och Hawaiiudden (Lycksele)
• Lyckans fritidsområde
• Stormon (Paubäcken)
• Stormyrheden (Paubäcken)
• Tannberget
• Bocksliden
• Aggavaudden

Ett antal vandringsleder finns i kommunen.

• Domarvägen, som sträcker sig från Lycksele via Falträsk till Björksele.
• Smörbanan, som sträcker sig från Granträsk via Hornmyr och Rödingträsk till väg 353.
• Grivetjärnsleden, en runda på cirka 5,5 km väster om Lycksträsket, som förlängts med led runt Djupavatjärn. En sträcka på totalt 18 km.
• Magdalenastigen, cirka 2 km lång belägen mellan vägarna 365 och 360 sydväst om Lycksele stad.
• Poastigen, en lättvandrad cirka 3 km lång stig som börjar vid Bäverbäcken och leder till Poas koja vid Storberget.
• Lillskogsstigen.
• Ponderosaleden, från Ansia via Ponderosa till Lycksbäcken.
• Öreälvsleden
• Örträsksjöns vandringsled

Kommunen planerar att utveckla Öreälvsleden i samarbete med Nordmalings- och Bjurholms kommuner. Leden är färdigdragen från kusten till Örträsk inom Lycksele kommun. Genom att utveckla denna till Bratten kommer en ny naturskön vandrings-/cykelled att skapas. Det planeras även för en skyltad centrumled från centrum, över Berglundaberget och Tannberget.

En annan åtgärd är att skapa en Paubäcksled som kombinerar stora naturvärden med rika kulturlämningar. Vid utveckling av vandringsleder ska kommunen uppmärksamma det ökade intresset för terrängcykel.

Med tätare bebyggelse, ökad trafik och olika industrietableringar, exempelvis vindkraft, blir tysta områden en alltmer eftersökt kvalitet. Människor söker ostördhet och områden fria från buller för möjlighet till återhämtning. Därför ska riksintressen för friluftslivet och mycket viktiga friluftsområden ses som sådana där lägre ljudnivåer är en viktig faktor i enlighet med Naturvårdsverkets vägledning om buller från vindkraftverk samt Naturvårdsverkets Vägledning om industri- och annat verksamhetsbuller. Se mer under Buller

• Kommunen ska ta fram en Friluftslivsplan. Planen ska vara anpassad till det kommunala planeringsbehovet och innehålla riktlinjer för förhållningssätt för bebyggelse och natur inom tätorten och de utpekade servicenoderna. Viktiga förutsättningar att beakta är:

o  barn och ungdomars möjlighet till delaktighet i planeringsprocessen,

o  färdigställande av kulturmiljöstrategi,

o  resursbehoven för det rörliga friluftslivets utveckling som behöver tydliggöras genom budget. 

• Vid byggande av ridanläggningar och andra anläggningar för djur ska samma skyddsavstånd som för lantbruk, 500 m, tillämpas.

• Inom områden med höga kvalitéer för friluftslivet bör allemansrätten ha företräde i samband med remisser vid tillståndsärenden för byggnads- och anläggningsverksamhet och andra miljöpåverkande verksamheter.

• Vid restaurering av byggnation i friluftsområden, till exempel vindskydd, bör tillgängligheten för barn, funktionsnedsatta och äldre beaktas i den mån det är möjligt.

• Strandpromenad längs med Umeälven ska prioriteras.

• Områden viktiga för friluftslivet ska kartläggas med stöd av Naturvårdsverkets metod för identifiering och klassificering.

• Vid all planering av mark och vattenanvändning ska tillgängligheten till natur- och kulturområden för friluftsliv tillses genom till exempel gröna korridorer.

• Vid planering av nya bostadsområden ska behovet av bostadsnära natur inom 300 meter tillgodoses. Grönområden ska prioriteras nära skolor, förskolor och andra viktiga samhällsfunktioner som exempelvis äldreboenden. Avståndet till närmiljö ska inte överstiga 50 meter.

• Riksintressen för det rörliga friluftslivet samt friluftsområden som klassificerats som ”mycket viktigt område” i enlighet med Naturvårdsverkets kartläggningsmodell ska hanteras som områden där tystnaden är en viktig faktor. Vid prövning av nya verksamheter får den ekvivalenta ljudnivån 35 dBA inte överskridas i dessa områden klockan 18–06 kvällar och natt samt dagtid lördagar, söndagar och helgdagar.

• Kommunen ska verka för att kulturmiljöer bevaras och nyttjas som en resurs vid planering av områden för friluftsliv.

Försörjande naturintressen, som jakt, fiske och bär- och svampplockning är en stor fritidssysselsättning i Lycksele kommun. Inom kommunen bedrivs idag organiserad jakt inom avgränsade jaktområden. Det finns också utvecklingsmöjligheter för jaktturism.

Många av kommunens strömmande vatten och sjöar utnyttjas flitigt av fiskeintresserade. Andelen fritt strömmande vatten i kommunen har minskat, och för att kunna behålla strömfisket är det nödvändigt att skydda de strömmande vatten som återstår. Strömlevande fiskarter har trängts hårt av tidigare skogsbruk/flottning samt vattenkraftutbyggnad. Lax och havsöring är av särskilt skyddsvärde. Övriga intressanta fiskarter är stationär öring, harr och gädda. Samtliga dessa arter som nämnts har stor betydelse för utvecklingen av såväl fritidsfiske som turistbaserat fiske.

Under senare decennier har åtgärder genomförts för att återställa strömmande vattendrag, där stora insatser har gjorts i Vindelälven, men även i Paubäcken. I Öreälven med biflöden pågår omfattande restaureringar som drivs av Länsstyrelsen i samarbete med berörda kommuner.

Nedan följer en sammanfattning av de olika vattensystemens utmaningar kopplat till fiske och kommunens mål för dem. 

Vindelälven är idag ett av länets bästa laxvattendrag och den utvecklingen ska fortgå. Stor uppmärksamhet ska ägnas de problem som förhindrar en sådan utveckling, främst överfisket i södra Östersjön samt Stornorrfors, som tillsammans eliminerar cirka 75 procent av Vindelälvens laxstam. Vindelälvens havsöring är idag närmast utrotad och ett omfattande projekt har igångsatts under 2016 i syfte att återetablera havsöringen i sidovatten till älven. Fisket längs Vindelälven är välorganiserat och upplåtelse för fiske sker till allmänheten genom förrättade fiskeförvaltningsorganisationer. Samordning av fisket i hela Vindelälvens vattensystem sker genom Ume/Vindelälvens Fiskeråd som är en paraplyorganisation för fiskerättsägareorganisationerna. Fiskerådet bildades redan på 1980-talet i syfte att samordna fiskevård, fisketillsyn, forskning, utbildning, opinionsbildning, marknadsföring och information i Ume/Vindelälvssystemet.

Värdefulla vattensystem är hela Vindelälvens och Öreälvens avrinningsområde.

Detta vattensystem är, vad gäller huvudfåran, närmast totalförstört när det gäller reproduktion av öring, beroende på att forssträckorna försvunnit. Under 2016 bildades en samarbetsförening längs hela älven i syfte att genomföra projekt med avsikt att höja älvens ekologiska status. Föreningen drivs i samverkan med kommuner, fiskevårdsområden, Naturskyddsföreningen, Umeå Universitet och övriga lokala intressen.

I Umeälven är samtliga kvarvarande strömmande vattendrag värdefulla. Sidovatten som Paubäcken och Rusbäcken är mycket viktiga ur fiskesynpunkt eftersom dessa idag är de viktigaste refugerna vad gäller reproduktion av kvarvarande Umeälvsöring. De är också viktiga miljöer för fiskare som efterfrågar strömmande vatten i kommunen.

Dessa små sidovatten tål inte ett högt fisketryck utan måste behandlas varsamt med en aktiv fisketillsyn och en hög nivå avseende fiskeregler. Åtgärder som syftar till en effektiv och biologiskt korrekt förvaltning av kommunens strömmande vattendrag bör prioriteras.

Detta är ett vattendrag som har stor potential. I detta system har öringen närmast försvunnit, bland annat beroende på förstörelse av livsmiljö i samband med flottning samt att ett stort antal vandringshinder, i form av vägtrummor, har stängt av viktiga sidovatten. Länsstyrelsen driver ett projekt där återställningsarbeten efter flottledspåverkade delar av Öreälven pågår. Genom projektet återförs allt upprensat sten- och blockmaterial tillbaka till vattendraget.

I samband med återställandet av vattendrag har många flottledslämningar och strandanknutna stenåldersboplatser gått förlorade. Det är kulturlämningar som berättar om en central del av kommunens historia. Därför bör det längs de vattendrag där återställande planeras och som ännu inte är inventerade genomföras en inventering och dokumentation av befintliga flottledslämningar och andra kulturlämningar. Därefter kan en bedömning av vad som ska värnas göras i samråd mellan expertis inom naturmiljö och kulturmiljö.

Värdefulla vattensystem är hela Vindelälvens och Öreälvens avrinningsområde.

Under senare år har gäddfiske i Västerbottens inlandskommuner attraherat en allt större andel internationella fisketurister. Särskilda insatser har genomförts i olika projekt i syfte att utveckla denna turism. Boendemöjligheter (småskaligt, god standard, vattennära) utgör en hämsko. I syfte att sätta ett ljus på regionens fiske så är det viktigt att medverka i olika former av gemensamma, kommunövergripande fiskesatsningar. 

Ett levande jordbruk tryggar Sveriges livsmedelsproduktion såväl lokalt som regionalt och nationellt. Jordbruket bidrar vidare till ett öppet landskap samt kulturella och biologiska värden. Ett av människans mest grundläggande behov är tillgången till livsmedel. De globala klimatförändringarna medför att förutsättningarna för livsmedelsproduktionen i världen förändras i snabb takt. Vi behöver därför dra vårt stå till stacken för en global och hållbar livsmedelsförsörjning, bland annat genom att producera en större andel av vår egen mat. Det finns goda förutsättningar att lyckas med det då livsmedelsproduktionen i kommunen kan ske med förhållandevis låg miljö- och klimatbelastning. Här finns gott om vatten, frisk luft, grön energi, bördig jordbruksmark, en rik natur och skog med renbeten och riklig tillgång till bär, svamp, vilda djur och fisk.

Lycksele är i stor utsträckning täckt av skog men längs älvdalar och åar, och även i skogslandskapet bryts skogen upp och kulturlandskapet öppnar sig med åkrar, ängar och jordbrukets ladugårdar och lador. De öppna landskapen bidrar till den biologiska mångfalden. I Västerbotten hotas den biologiska mångfalden av att jordbruksmark läggs ned. Det finns goda möjligheter till en ökad och hållbar produktion av livsmedel i Lycksele och det är en förutsättning för att livskraftiga ekosystem och mark- och vattenresurser bevaras. Men andelen åkermark är liten och utgör bara 1,2 procent av länets markareal, jämfört med 7 procent för riket. Enligt svensk lag är jordbruksmark en tillgång som ska skyddas (3 kap. 4§ miljöbalken).

I den nationella livsmedelsstrategin tydliggöras att regeringen anser att trenden med minskande produktion i Sverige behöver vändas. I den försvarspolitiska inriktningen för 2016 – 2020 konstaterar regeringen att det säkerhetspolitiska läget i Europa har försämrats och att planeringen för totalförsvaret ska återupptas. I propositionen Totalförsvar 2020 – 2025 lyfts vikten av en trygg livsmedelsförsörjning med en fungerande inhemsk jordbruks- och livsmedelsproduktion. Ungefär hälften av maten vi äter i Sverige importeras till ett värde av nära 100 miljarder kronor årligen. Den enda jordbruksprodukten som jordbruket i Västerbotten producerar mer av än vi konsumerar är mejeriprodukter. Den totala konsumtionen av nöt- och griskött är tre gånger så stor som produktionen i länet. Grönsaksproduktionen är mycket låg. I en krissituation utgår man från näringsvärdet på den producerade maten. Enligt en undersökning av det som produceras i Norrbotten och Västerbotten produceras mat som motsvarar 900 kilokalorier per person och dag vilket är mindre än hälften av dagsbehovet.

Det finns dock målkonflikter mellan livsmedelsproduktion å ena sidan och exploatering och utbyggnad av allmänna och enskilda intressen å andra sidan. Livsmedel är en grundläggande resurs som behöver finnas i händelse av krig eller annan fredstida kris. Det tar många år att skapa en bra jordbruksmark och därför behöver den odlade marken skyddas från exploatering. Likaså behöver den skyddas från risken att förorenas eller på annat sätt göras obrukbar. Att värna den odlade marken säkerställer fortsatta produktionsmöjligheter och att skapade värden inte skadas. Kommunerna har inte så stora möjligheter att direkt påverka jordbruksnäringens utveckling, men har genom sitt så kallade planmonopol relativt stora möjligheter att påverka näringens faktiska produktionsförutsättningar, det vill säga att värna jordbruksmarkens olika värden i den fysiska planeringen. Jordbruksmarkens värden ska då väga tungt.

Mark som brukas eller betas ska betraktas som brukningsvärd och får ej bebyggas annat än i undantagsfall om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen. Väsentliga samhällsintressen kan exempelvis handla om större exploateringar kopplade till bostadsbebyggelse, industri, infrastruktur, tekniska försörjningssystem, rekreationsintressen, eller exploateringar som kan hjälpa till att nå miljömålen.

Även jordbruksmark som inte brukas idag ska betraktas som brukningsvärd och undantas från bebyggelse. Små arealer med mark som ligger avsides och isolerat från annan jordbruksmark kan i vissa fall klassas som inte brukningsvärd. Mark som inte brukats under en lång tid och som till hög grad har vuxit igen kan bedömas som inte brukningsvärd. Beviljande av lov ska i sådana fall föregås av utredning av jordbruksmarkens brukningsvärde samt möjligheten att bygga på annan mark i området.

I handläggning och bedömning om jordbruksmarks brukningsvärde ska hänsyn tas till om markens läge, beskaffenhet och övriga förutsättningar gör att den lämpar sig för jordbruksproduktion. Om det handlar om en markyta som ligger avskild från annan jordbruksmark, är omgiven av bebyggelse eller skog, som är omsluten av barriärer i form av till exempel vägar eller på andra sätt bedöms vara svår att bruka på ett rationellt sätt kan den komma att bedömas som icke brukningsvärd. Om marken förefalls svår att bruka på ändamålsenligt sätt och därmed inte är av brukningsvärde kan en åtgärd som inte hindrar någon annan jordbruksmark från att brukas rationellt genomföras.

Att anlägga koloniområden med odlingslotter på jordbruksmark eller att komplettera befintlig bebyggelse med enstaka ytterligare byggnad ska kunna tillåtas. Det betyder till exempel att befintliga jordbruksverksamheter kan uppföra enstaka kompletteringsbyggnader.

Bebyggelse i anslutning till jordbruksmark uppmuntras för att möjliggöra för brukande av mark som inte brukas i dagsläget. Lokaliseringen ska då verka stärkande för de befintliga bystrukturerna och vara samhällsekonomiskt bärande utan att äventyra möjligheten att bedriva jordbruk. Denna typ av bebyggelse får inte heller äventyra möjligheten att på ett ändamålsenligt sätt bruka den jordbruksmark byggnaden ligger intill. För att bevara det öppna landskapet och för att ge möjligheter till odling av vall eller andra grödor i framtiden kan energigrödor odlas på mark som idag inte brukas. 

• Jordbruksmark ska inte tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar annat än för att tillgodose väsentliga samhällsintressen. I byar med ingen eller svag befolkningstillväxt kan dock möjligheten att bevilja nylokalisering på jordbruksmark av små arealer som ligger avsides och isolerat från annan jordbruksmark och som inte klassas som brukningsvärd eller hindrar ett rationellt jordbruk prövas när detta stärker byns struktur och bykaraktär. Mark som brukas för odling eller djurhållning ska alltid bedömas som brukningsvärd och får inte bebyggas.  

• I de fall brukningsvärd jordbruksmark tas i anspråk av annat än väsentligt samhällsintresse ska likvärdig jordbruksmark, i förhållande till sin lämplighet för jordbruksproduktion iordningställas. Det ska kunna säkerställas att brukningsvärdet är jämförbart och bekostas av byggherren.

• Kommunen ska utreda möjligheten att skapa kolonilotter i de centrala lägena inom Lycksele tätort och servicenoderna.

En stor del av kommunens markyta utgörs av skogsmark. Skogen är både en arena för rekreation och en råvarukälla för virke och energiproduktion. Kommunen ska i sin fysiska planering göra avvägningar utifrån skogsmarksområdenas läge och beskaffenhet. Det krävs bra dialog mellan berörda aktörer för att uppnå en likvärdig och ett hållbart nyttjande av skogens resurser inom den tätortsnära skogen och den på landsbygden och övriga delar av kommunen. 

Inom Vindelälvens och Öreälvens tillrinningsområden, Paubäckens huvudfåra och andra Natura 2000-områden i kommunen får inga åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka miljön utföras. Utöver dessa speciellt skyddade områden krävs naturvårdshänsyn vid skogsbruk i anslutning till vattenmiljöer, detta för att skydda och upprätthålla god ekologisk status. Kommunen bör i sitt skogsbruk föregå med gott exempel genom att upprätthålla skyddsavstånd till vattendrag och andra vattenmiljöer.

För det tätortsnära skogsbruket finns en mångbruksplan framtagen av kommunen 2009. Mångbruksplanen ska inarbetas i kommunens skogsbruksplanering och annan fysisk planering och bidrar med ett underlag och rekommendationer vid ärende om lov eller planläggning. 

• Kommunens tätortsnära skogar ska förvaltas hållbart och ha höga sociala, ekologiska och ekonomiska värden. Vid åtgärder ska kommunen arbeta efter  Mångbrukspolicyn för Lycksele kommuns skogsinnehav  för att i största möjliga mån undvika slutavverkningar som innebär att hela avdelningar kalavverkas samt att förlänga omloppstiden och låta skogen bli äldre än den normalt skulle bli innan den slutavverkats. 

• Kommunens ska i sitt eget skogsbruk upprätthålla en kantzon från vattenmiljöer vid avverkning.

• Kommunens egna skogsbruk ska bedrivas utifrån grön skogsbruksplan. 

• Skogsbruk ska bedrivas med hänsyn till befintliga forn- och kulturlämningar i skogen. 

Begreppet vattenbruk innebär odling eller uppfödning av fisk och skaldjur i dammar, kassar eller burar. Vattenbruket är miljöpåverkande främst genom de närsalter som finns i foderrester och fiskexkrementer. De sjöar och vattendrag som är aktuella för vattenbruk måste ha kapacitet att tåla belastningar av de närsalter som tillförs. Risken för spridning av skadliga fisksjukdomar är ytterligare en faktor som måste beaktas, speciellt i vattensystem med skyddsvärda fiskebestånd. Ett antal vattenbruksverksamheter bedrivs inom kommunen. En fiskodling för sättfisk finns vid Hällforsens kraftstation inom Lycksele tätort medan kassodling bedrivs i Umeälven norr om Umgransele. 



Rennäringen är en av Lycksele kommuns näringar som är knuten till såväl jord, skog och vatten. Näringen är arealkrävande och extensiv och i behov av stora betesarealer. Varje betesområde har egenskaper som gör det värdefullt under olika perioder på året. Malå Gran, Ran, Vapsten och Ubmeje är samebyar som bedriver rennäring med anspråk på mark- och vatteområden inom kommunen.

Lycksele som samisk förvaltningskommun arbetar aktivt för att synliggöra samisk kultur och stärka möjligheten till ändamålsenlig användning av mark- och vattenområdena i kulturmiljölandskapen där näringen bedrivs. Vissa delar av rennäringens anspråk i kommunen är utpekade som riksintresse. Främst gäller detta områden som används som renbetesmarker (året runt samt vinterbetesmarker). Utöver det finns även flyttvägar, områden för rastbeten, områden för samlingsplatser, svåra passager, speciella betesområden, till exempel i vinterbeteslandet, kalvningsområden och områden kring anläggningar (slakt-, kalvmärknings- och skiljningshagar) som också anses särskilt viktiga. Rennäringen ska bedrivas så att den ger ett rimligt antal samer en tryggad försörjning på ett ekologiskt, ekonomiskt och kulturellt långsiktigt bärkraftigt sätt.

Då rennäringens kräver stora mark- och vattenytor behövs en fungerande dialog och större öppenhet för att hantera de utmaningar som uppstår på grund av intressekonflikter och förändrade förutsättningar i naturen till följd av alltmer påtagliga klimatförändringar. Dialog med samebyar tidigt i planprocessen kan synliggöra områden som ligger utanför riksintresset, men som ändå är av stor vikt för näringen eller kan fungera  som lämpliga alternativa vinterbetesmarker eller ersättningsmarker.

• I de fall samebyar berörs av nya etableringar eller exploateringar ska kontakt tas i tidiga skeden och ej vänta till formellt samråd. Det möjliggör att fler frågor kan lösas i samförstånd och konflikter undvikas.

• Rennäringsverksamheten ska inte utsättas för störningar i så hög grad att näringens årscykel bryts eller att dess fortsatta existens på annat sätt äventyras inom utpekade renskötselområden.

Inom Lycksele kommun återfinns tre utpekade områden där anspråk för gruvnäringen är identifierad.

Det finns intressanta mineralfyndigheter inom kommunens gränser där två områden är prospekteringsvänliga. Gamla ”Skelleftefältet”- i huvudsak Kristinebergsområdet samt ”Guldlinjen” där Svartliden – Fäbodlidenområdet anses vara geologiskt intressanta inom kommunen. Riksintresse för mineraler finns utpekat på tre områden i kommunen. Dessa områden och ställningstaganden kring riksintressen beskrivs närmare i delen om  riksintressen .

Markägare, rennäringen, natur-, kultur- och fritidsintressen samt miljöfrågor gällande mark och vatten är intressen som kan finnas där gruvnäringen gör anspråk. De olika intressena ska vägas mot varandra och utredas gällande de sociala, ekonomiska och ekologiska aspekterna. Skapande av arbetstillfällen samt goda ekonomiska förutsättningar ses dock som ett viktigt skäl för att ge företräde om det inte påtagligt skadar andra riksintresseområden och sedan miljökonsekvensbeskrivning redovisats och hänsynstagits. 

I minerallagen finns regler om hur utvinningen av mineraler möjliggörs. Bergsstaten är den myndighet som ansvarar för tillämpningen av lagen.

Vid lokalisering av täkter ska hänsyn tas till riksintressen, ledningar och bebyggelse. Naturgrus utgör en ändlig resurs och har ett skyddsintresse för grundvattnet. Därför ska naturgrustäkter endast tillåtas om det finns starka skäl och då endast inom områden som redan påverkats av tidigare brytningar och som inte utgör klass I och II i Naturvårdsstrategin, naturgrusinventeringen och den nationella våtmarksinventeringen. Numera används i stället bergkross i större utsträckning.

Lyckselekommun har som ambition att minska energianvändning och minska utsläppen av växthusgaser genom en ökad satsning och utveckling av främst förnyelsebar energi som vindkraft, solceller och energieffektivisering av vattenkraftverk. Kommunens ställer sig också positiv till annan typ av hållbar energi för att fasa ut användningen av energi som bidrar till negativ påverkan på klimatet. Genom bland annat energi- och klimatrådgivning pågår årlig information samt aktiviteter och insatser som leder till att minska negativ klimatpåverkan och energianvändning. De svenska energi- och klimatmålen innebär att energianvändningen ska vara 50 procent effektivare år 2030 jämfört med 2005 samt att elproduktionen år 2040 ska vara 100 procent förnybar. Lycksele kommun har 2011 antagit en Energi- och klimatstrategi för ett hållbart Lycksele. Visionen är att Lycksele kommun ska vara en fossilbränslefri kommun som bidrar till att minska de globala utsläppen av växthusgaser och som är väl förberedd för förändringar i klimat och energitillgång.  

I Lycksele är i dagsläget en hög andel av elproduktionen förnyelsebar men med en målsättning om att bli ännu bättre för att säkerställa att hela Sverige och Europa uppnår mål om att vara 100 procent förnybara till år 2040. Majoriteten av elproduktion kommer från vattenkraft och kraftvärmeverk.   

Den övergripande målsättningen är en effektiv energianvändning, högt ställda krav på energiomvandling, och en öppenhet för nya hållbara energisystem. Det framtida energibehovet handlar i hög grad om hur vi använder och sköter våra försörjningssystem och hur våra levnadsvanor, bebyggelsens underhåll och drift, trafiksystemets användning, våra resvanor, företagens drift med mera förändras. Energiförsörjningen ser olika ut runt om i kommunen.

Genom Lycksele kommun går två 400 kV-ledningar tillhörande transmissionsnätet för el. Ledningarna löper parallellt och går mellan stationerna Vargforsen (Norsjö kommun) till regionnätsstationen Tuggen och vidare sydväst genom kommunen. Transmissionsnätet (elöverföring via 400 och 220 kV-ledningar) har de högsta spänningsnivåerna som finns i Sverige och kan likställas med europavägar, medan region- och lokalnät arbetar med regional och lokal eldistribution. Transmissionsnätet är viktig infrastruktur för hela Sveriges energiförsörjning och viktigt att ta hänsyn till vid planering. Samråd ska hållas med Svenska Kraftnät när åtgärder planeras inom 250 meter från stamnätsledningar och stationer. Byggnationer i närheten av transformatorstationer och ledningsstråk kan medföra svårigheter vid eventuella framtida förändringar i stamnätet. Särskilt elintensiva verksamheter ställer krav på elnätsstrukturen och att elnätet inte nyttjas fullt ut redan.

Ledningarna alstrar magnetfält och elektriska fält. Det finns en misstanke om att magnetfälten ökar risken för barnleukemi. Kommunen ska därför genom planläggning och yttranden i ärenden om kraftledningar sträva efter att nya kraftledningar och elektriska anläggningar placeras så att exponering för magnetfält kan begränsas. Nya bostäder, skolor och förskolor ska inte placeras nära el-anläggningar som ger förhöjda magnetfält. För att säkerställa att denna nivå inte överskrids ska ny bebyggelse, där människor vistas varaktigt, placeras minst 80 meter från en 220 kV-ledning respektive 130 meter från en 400 kV-ledning. Dessa avstånd gäller när det bara är en ledning och avståndet behöver vara större om det är flera parallella ledningar. Områden i planen som finns utpekade för utveckling av bostäder och som berör en 400 kV ledning är ett LIS-område vid Arvträsk. I samband med handläggning av ansökan om bygglov måste ovanstående avstånd följas.

Klimatsmart energi innefattar både en minskad energianvändning och en övergång från fossila bränslen till förnyelsebar energiproduktion. För att uppnå det krävs en klimatsmart resursanvändning där uttaget av naturresurser minskar och återvinningen ökar. Till exempel är vatten en resurs som är viktig att skydda. I Lycksele kommun vill vi fokusera på att optimera vattenanvändningen i våra anläggningar för att minska våra effekter på klimatet. Dessutom krävs energieffektivisering och då främst av byggnaderna. ”2012 startade Energy Performance Contracting (EPC) ett projekt i form av en affärsmodell för att spara energi och förbättra inomhusmiljön inom kommunens lokaler. Slutresultatet av detta blev att energiförbrukningen minskade från 187 kWh/kvadratmeter till 115 kWh/kvadratmeter.

För att i framtiden kunna lagra energi från källor så som vind- och solkraft, så kallade intermittenta energikällor, behöver vi balansera och jämna ut variationerna i systemet. Lycksele kommun vill därför bidra till och främja energilagringssystem som kan anslutas till elnätet.

Norra Sverige har en betydande produktion av vattenkraft. En stor del av den producerade elkraften exporteras till södra Sverige. Inom kommunen finns åtta vattenkraftstationer. Fem av dessa finns i Umeälven, Rusfors, Bålforsen, Betsele, Hällforsen och Tuggensele kraftstationer. Det finns två mindre kraftverk i Öreälven; Brattfors och Storforsen och ett minikraftverk i Vänjaurbäcken. 201 producerades totalt 1469 GWh från dessa.

Minikraftverk kan tillåtas där det är ekologiskt och ekonomiskt försvarbart och effektivisering av befintliga vattenkraftverk ses som positivt för att ytterligare utvinna förnyelsebar el där vattendragen redan har en kraftigt modifierad status.  

Under  Vattenkraftreglering  kan du läsa mer om vattenkraftregleringen med hänsyn till naturmiljö. 

Områden för vindkraft hanteras i tillägg till översiktsplanen,  Vindkraft Lycksele . antagen av kommunfullmäktige 2009. Utpekade områden upptar en yta av ca 15 000 hektar. Inom dessa områden kan man utvinna uppskattningsvis 120 GWh/år. I vindkraftplanen beskrivs att vindkraftverk utanför angivna områden ej är lämpligt och att Lycksele kommun gärna ser att vindkraftsanläggningar placeras och byggs inom kommunen. Sedan planen togs fram har utvecklingen inom branschen snabbt gått framåt och kommunen har fattat ett beslut om att inte behandla ytterligare ansökningar om tillstånd till vindkraft innan en ny vindkraftplan antagits. Utöver utpekade områden kan behov av enstaka verk, för exempelvis några fastighetsägare i en by, förekomma. I dessa fall ska detaljplan upprättas, då verken kommer att hamna i eller i nära anslutning till sammanhållen byggelse. För närvarande pågår byggnation av vindkraft i Vargträsk. Dessutom har Vattenfall byggt en av Sveriges största landbaserade vindkraftparker med totalt 84 vindkraftverk i Blakliden och Fäboderget, i Åsele och Lycksele kommuner. Den totala effekten om 353 MW motsvarar förnybar hushållsel för drygt 220 000 hem. Dessa vindkraftverk väntas leverera el senast 2022. I dagsläget finns 16 av dessa vindkraftverk i Lycksele med en total effekt om 67 MW.  Utöver dessa finns tillstånd till uppförande av vindkraftverk inom parkerna Fjällberg, Vinliden, Norrbäck och Hornmyr. 

För att säkerställa att etableringar av vindkraft inte hamnar i konflikt med riksintressen för totalförsvarets militära del som omfattas av sekretess måste en förfrågan alltid ställas till Försvarsmakten i kommande skeden. 

Riksintresset för vindbruk beskrivs i delen  Riksintressen, strandnära utvecklingsområden och andra värden .  

Solceller är en viktig del i omställningen av energisystemet. Kommunen är positiv till installation av solceller både hos privata aktörer och hos företag. De kommande årtiondena kommer solelen att öka kraftigt. Inom Lycksele kommun finns det outnyttjade mark- och takytor med stor potential för solel. Fram till år 2020 har kommunen sammanlagt sex anläggningar installerade med en total effekt om 80 kW. Genom kommunens energirådgivning uppmuntras en omställning till ett ökat användande av solceller.   

I Lycksele kommun består 45 procent av bränsleförsörjningen av bioenergi. Bioenergi är förnybar och framställs ur biomassa, till exempel restprodukter från skogsbruk. Den bioenergi som framställs inom kommunen kommer till stor del från fjärrvärmeverk, men det finns även exempel på småskalig uppvärmning i främst småhus. Bioenergi kan vara en hållbar energikälla, men för det krävs både att den ursprungliga produktionen som skapar restprodukter såväl som att själva energiframställningen bedrivs på rätt sätt. Om produktionen av bioenergi till exempel bidrar till avskogning, minskar den biologiska mångfalden eller orsakar skadliga utsläpp av föroreningar kan den inte bedömas vara hållbar. Skellefteå kraft har från och med 2020 ställt om till att driva fjärrvärmeverken Skogsbacka och Forsbacka helt på biobränsle, oljepannorna drivs av fossilfri olja. Kapaciteten på Skogsbacka värmeverk öppnar upp för möjligheten att nya bostadsområden kan få fjärrvärme levererad. Prisskillnader och svårigheter att koppla vissa områden till det befintliga närverket kan dock förekomma.

I dagsläget används vedeldning och pelletseldningen inom tätorten. Beroende på utveckling kan det bli aktuellt att på olika sätt genom information och andra styrmedel leda om uppvärmning mot mer energieffektiva system.   

• Ny bebyggelse, där människor vistas varaktigt, ska placeras minst 80 meter från en 220 kV-ledning, 130 meter från en 400 kV-ledning respektive 165 meter från två parallella 400 kV-ledningar.

• Nya bostäder, skolor och förskolor ska inte placeras nära el-anläggningar som ger förhöjda magnetfält.

• Kommunen ska främja omställningen till ett klimatsmart anpassat energisystem och en långsiktigt hållbar utveckling.  

• Kommunen ska genom information uppmuntra invånare att installera solceller där detta är möjligt och fasa ut uppvärmning genom vedeldning

• Kommunen ställer sig positiv till nya energislag som främjar en hållbar utveckling och minskad klimatförändring 

• Kommunen ställer sig positiv till en ytterligare effektivisering av redan befintliga vattenkraftverk.

• Försvarsmakten ska remitteras alla höga objekt. 

• Kommunen ska ta fram en ny vindkraftplan

• Kommunen ska ta fram en ny energistrategi

• Kommunen ska ta fram en ny klimatstrategi

Utsläpp av dagvatten avleds via separata ledningar till recipienterna. I Lycksele tätort leds dagvatten via separata ledningar till Umeälven. Klimatförändringarna tillsammans med ökningen av andelen hårdgjorda ytor i tätorten gör att risken för översvämningar ökar. Arbetet med att ta fram en dagvattenstrategi pågår i Lycksele kommun med mål om en hållbar dagvattenhantering. I strategin kommer det utifrån stadsutvecklingsprinciper förtydligas hur dagvatten kan användas som resurs i den fortsatta utvecklingen av Lycksele och samtidigt bidra till stadens gestaltning och attraktivitet. 

• Vid nybyggnation och ombyggnad av befintliga dagvattensystem ska lokalt omhändertagande av dagvatten tillämpas i första hand. Hårdgjorda ytor ska minimeras. Den del som på grund av områdets förutsättningar inte kan hanteras lokalt ska avledas i öppna ”tröga” system, så naturtrogna som möjligt. Dagvatten från trafikerade ytor ska hanteras så att föroreningar reduceras.

• En VA-plan innehållandes en dagvattenstrategi ska arbetas fram för kommunen.

Kommunen håller på att upprätta en vatten- och avloppsplan som kommer att vara ett kunskapsunderlag och vägledande i utveckling och underhåll av både befintlig och tillkommande infrastruktur. 

I kommunen finns en problematik kring överdimensionerade avloppsreningsverk där utflyttning skett från byarna. Kommunen planerar ombyggnation av ett antal avloppsreningsverk fram till 2030. Dessa är Örträsk, Rusksele, Knaften, Bratten, Tuvträsk, Kattisavan, Björksele, Vormsele och Kristineberg. 

Kommunala allmänna anläggningar för avlopp finns i Lycksele, Kristineberg, Vormsele, Björksele, Rusksele, Kattisavan, Bratten, Örträsk, Knaften, Tuvträsk, Busjön, Husbondliden, Betsele och Umgransele. I övrigt förekommer enskilda avlopp. Alla industriutsläpp leds till kommunens reningsanläggningar. Tillkommande industrianslutningar ska inte tillåtas om de riskerar att orsaka problem i reningsverket eller förorenar slammet.  

Utsläpp av avloppsvatten regleras i miljöbalken och dess förordningar. Enligt miljöbalken ska avloppsvatten avledas och renas eller tas om hand på något annat sätt så att olägenhet för människors hälsa eller miljön inte uppkommer. Det är förbjudet att utan tillstånd eller anmälan anordna ett avlopp eller ändra en befintlig avloppsanordning. I kommunen finns ingen känd övergödningsproblematik och utpekade områden med krav på hög skyddsnivå saknas. En bedömning görs i stället i det enskilda fallet och enskilda avlopp utformas och placeras utifrån de särskilda förutsättningarna på platsen. 

Genom tillsyn inventeras och åtgärdas enskilda avloppsanläggningar så att de inte ska orsaka skador på människors hälsa och miljö. 

Tillkommande bebyggelse i direkt anslutning till befintligt verksamhetsområde för vatten och avlopp ska, om det är tekniskt och ekonomiskt möjligt, upptas att ingå i verksamhetsområde för vatten och spillvatten eller ges möjlighet att ansluta till det allmänna vatten- och spillvattenledningsnätet genom att nya eller utökade verksamhetsområden skapas. Områden där allmänt vatten och avlopp avses att byggas ut är Nydala, Hedlunda, Furuvik-Karonsbo, Lugnet- Norrlunda, Solsidan samt Asptjärnsvägen.

Utanför detaljplanelagda områden ska tillkommande bebyggelse tillåtas endast i de fall avloppsvattnet kan infiltreras eller omhändertas på ett ur miljösynpunkt godtagbart sätt.

Grundvattentäkterna utgör skyddsområden för vilka särskilda bestämmelser finns upprättade, bortsett från Busjön. I kommunen finns ingen reservvattentäkt eller utpekade potentiella platser för reservvatten. Mer information om skyddsområdena återfinns under  vattenskyddsområden. 

Det finns i dagsläget inga planer för att lösa behovet av reservvatten, men genom mobila vattenverk, så kallade vattentropp, går det att lösa. Detta utreds för närvarande av bland annat livsmedelsverket, MSB samt länsstyrelsen. Dessutom planerar kommunen att ta fram en nödvattenplan.

Utifrån kommande planering finns det i stor utsträckning tillräcklig kapacitet och fungerande infrastruktur. Kapaciteten är lösbar men kommer vid vissa fall kräva investeringar och kapacitetsökningar som kommer att kräva resurser av kapital. I närtid förväntas förutsättningarna inte förändras av ett förändrat klimat utan bedöms stabilt. LAVAB har identifierat potentiella riskfaktorer för förorening av vattentäkterna i form av miljöförstöring, utsläpp samt attentat och sabotage. För att skydda dricksvatten genomför det kommunala vattenbolaget, LAVAB, pågående uppdateringar av vattenskyddsområden samt skydd av vattentäkter, vattenverk, vattentorn och reservoarer genom lås, bommar, staket, larm med mera.

Kommunen har inte någon förvaltningsövergripande vattengrupp men vad gäller reservoarer, vattentorn på råvattentäkt i Lycksele centrum och i Björksele finns det nivåövervakning. Arbetet med en risk- och sårbarhetsanalys på kommunens nät pågår men det finns inte någon vattenförsörjningsplan eller några beredskapsplaner. Kommunen har som mål att ta fram en vattenförsörjningsplan. För översyn av ledningsnäten genomför LAVAB en detaljerad förnyelseplan för de närmaste tre åren och en övergripande plan för kommande 20års-period.

• Enskilda avloppsanläggningars utformning ska inventeras fortlöpande och åtgärdas vid brister för att säkerställa att det inte har negativa effekter på hälsa och miljö. 

• Skadliga eller miljöfarliga föroreningar ska inte tillföras avloppssystemet så att processerna i reningsverket störs och/eller slamanvändningen även i ett långt tidsperspektiv försvåras. Detta genom att tillämpa och följa kommunens ABVA.  

• Kommunen ska ha beredskap att dimensionera vatten- och avloppssystemet för minst 15 000 invånare år 2050. 

• Ny bebyggelse/nya detaljplaner ska lokaliseras till områden med förutsättningar för kommunalt VA genom anslutning till redan befintligt verksamhetsområde, utökning av befintligt verksamhetsområde eller på platser det är möjligt att skapa nytt verksamhetsområde.

• Vid framtagande av ny VA-plan ska det framgå att kompletteringsbebyggelse ska följa byggnadsordningen och anvisningar för vatten- och avlopp.

• Utanför detaljplanelagda områden ska tillkommande bebyggelse tillåtas endast i de fall avloppsvattnet kan infiltreras eller omhändertas på ett ur miljösynpunkt godtagbart sätt. 

• Kommunen avser att åtgärda kommunala avloppsanläggningar med för låg eller för hög dimensionering och/eller för låg reningsgrad. 

• Vattenförsörjning ska i första hand ske genom det kommunala vattenledningssystemet inom befintligt verksamhetsområde, utökning av befintligt verksamhetsområde eller skapa nytt verksamhetsområde. 
• Uttag ur enskilda vattentäkter bör i första hand göras genom gemensamhetsanläggningar utanför verksamhetsområde.

• Vid all planläggning samt prövning av ärenden ska alltid frågor om dricksvatten beaktas och prioriteras så att dricksvattenförsörjningen tryggas. 

• Kommunen ska verka för att identifiera områden med hög skyddsnivå samt ta fram riktlinjer för VA-hantering inom dessa områden. 

• Kommunen ska ta fram en VA-strategi innehållande VA-plan, vattenförsörjningsplan samt dagvattenstrategi med mål om att antas år 2023.

• Kommunen ska under 2022 ta fram en nödvattenplan.
• Kommunen ska lösa behovet av reservvatten genom mobila vattenverk, så kallade vattentropp.
• Kommunen ska säkerställa kapaciteten för kommande planering genom investeringar och kapacitetsökningar där så krävs.
• Vid anläggande av nyaavloppsanläggningar ska det säkerställas att recipientens förutsättningar inte försämras och, för att försäkra att miljökvalitetsnormerna för vattenförekomsten upprätthålls.

Kommunen ska enligt lag ha en beredskap för att hantera krissituationer. Risken för olyckor, översvämningar och erosion är i detta sammanhang viktiga allmänna intressen att ta hänsyn till och kommunens översiktsplan är viktig i arbetet med att minska riskerna och sårbarheten i kommunen. Övergripande övervägandena för lokalisering av ny bebyggelse, ny industri, kommunikationer och andra anläggningar inom planområdet görs med hänsyn till riksfrågorna för människor hälsa och miljön över lag.  

Kommunens krisledningsnämnd innehar krisledningens ansvar som utövas i enlighet med lagens krav. Kommunens risk- och sårbarhetsanalys är fastställd utifrån lokala risker och extraordinära händelser och revideras varje mandatperiod.  

Räddningstjänsten är organiserad med två räddningsstyrkor placerade i Lycksele samt Rusksele. Samtliga styrkor har en anspänningstid på fem minuter vilket innebär att i tätbebyggda områden ska räddningsstyrkan vara insatsberedd på cirka 15 minuter. Insatstiden kan i glesbygden uppgå till 60 minuter och mer till den mest avlägsna bebyggelsen. Läs mer om kommunens och räddningstjänstens arbete i Handlingsprogram Lycksele kommun 2019–2022, Olycksförebyggande och räddningstjänst verksamhet.

Bensinstationer är en riskkälla som vid en olycka kan få konsekvenser på omgivningen. Dessutom kan de innebära olägenheter för människor och miljö.

Inom Lycksele kommun finns ett antal anläggningar som är klassade som farliga anläggningar. En anläggning kan klassas som farlig om miljö- och hälsofarliga ämnen hanteras som kan ge upphov till stor omgivningspåverkan eller om allvarliga olyckor kan uppkomma till följd av verksamhetens art. Vid detaljplanering ska därför hänsyn tas till eventuella riskavstånd eller att åtgärder genomförs för att minimera risken. De platser som klassas som farliga anläggningar är:

• Kristinebergsgruvan
• Svartlidengruvan (Mellan Lycksele och Storumans kommuner)
• Lycksele flygplats och Helikopterplattan Lycksele lasarett
• Rusfors kraftstation
• Vissa större bergtäkter

• Minst 70 procent av kommunens invånare ska kunna nås av en räddningsstyrka inom 10 minuter. 
• Räddningstjänsten och kommunens krisledningsnämnd ska finnas med i samhällsplaneringen så att deras frågor hänsyntas.
• Vid plan- och lovhandläggning ska hänsyn tas till skyddsavstånd kopplade till verksamheter som hanterar brandfarliga och explosiva ämnen. Detta bör ske i samråd med räddningstjänsten.
• Räddningstjänsten ska arbeta för att öka kunskapen hos fastighetsägare till bostäder med längre ankomsttid än 10 minuter för räddningstjänsten, genom regelbundna brandskyddsutbildningar.
• Räddningstjänsten ska prioritera brandskyddskontroll och annan kontroll för sårbarheten i områden med lång framkörningstid (mer än 20 minuter).
• Kommunen ska i sin fysiska planering säkra tillgången på släckvatten på orter med lång framkörningstid (mer än 20 minuter).
• Geoteknisk undersökning ska tas fram vid framtagande av ny bebyggelse vid detaljplaner inom riskområden. I de fallen blocknedfall och bergras bedöms vara en risk ska även dessa hanteras i detaljplanehandläggning.
• Ny bebyggelse ska inte hänvisas till mark som riskerar att översvämmas eller till områden med risk för ras och skred. 

Miljöfarligt gods är ett samlingsbegrepp för ämnen och produkter med egenskaper som kan skada människor, miljö och egendom om de hanteras fel under transport, lagring eller vid olycka. Transporter av farligt gods inom kommunen sker på väg eller järnväg. Rekommenderade vägar för farligt gods är huvudvägarna till grannkommunerna, väg E12, 360, 363 och 365 då det saknas alternativa vägar. Dessa vägar passerar bland annat kommunens skyddade dricksvattentäkter men även andra skyddsvärda områden.

När ny bebyggelse eller annan markanvändning planeras intill stråk där farligt gods transporteras, behöver särskilda säkerhetsrisker beaktas för att undvika att människor, miljö och egendom kommer till skada vid en eventuell olycka. Länsstyrelsen i Västerbotten och Länsstyrelsen i Norrbotten har tagit fram riktlinjer, skyddsavstånd till transportleder för farligt gods, med rekommenderade skyddsavstånd samt övriga rekommendationer som kommunen ska nyttja vid plan- samt bygglovshandläggning.

Skyddsavstånd från vägar rekommenderade för farligt gods är mellan 30–50 meter. Utförligare bedömningar om risker och lämpliga avstånd till bebyggelse görs i detaljplaneprocessen eller vid bygglovsprövning.

För allmänna vägar inom kommunen råder ett byggnadsfritt avstånd om 12 meter från vägområdesgräns. För väg E12 gäller i stället 30 meter vilket det också gör för järnvägen.

• Kommunen ska i ärenden om bygglov och detaljplanering utgå ifrån gällande riktlinjer för skyddsavstånd till transportleder för farligt gods vid bedömning av avstånd till bebyggelse. Avstånd ska säkerställas med hänsyn till befintliga förhållanden på platsen. 

I Lycksele kommun finns flera anläggningar eller verksamheter som bedriver miljöfarlig verksamhet och som länsstyrelsen eller kommunen har tillsyn över.

Verksamheter som klassas som miljöfarliga är sådana som kan orsaka utsläpp till mark, vatten eller luft, som hanterar kemikalier eller avfall, eller som kan störa omgivningen genom buller. För att få driva en miljöfarlig verksamhet kan det krävas tillstånd eller anmälan. Exempel på miljöfarlig verksamhet är avloppsreningsverk, deponier, motorsportsbanor, skjutbanor, bensinstationer, tillverkningsindustrier med flera. Genom företagens egenkontroll och myndigheternas tillsyn övervakas verksamheternas påverkan på miljön. 

Förorenade områden är mark- och vattenområden (inklusive grundvatten) samt byggnader och anläggningar som är så förorenade att de kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa och/eller miljö. Identifiering har gjorts av områden där verksamhet bedrivits eller bedrivs som kan ge upphov till markföroreningar. På  Länsstyrelsens nationella databas  finns en karta med information om förorenade områden i kommunen (EBH-stödet). Dessa områden inventeras och risklassas innan det bestäms om åtgärd ska vidtas. I de fall ny markanvändning kan föranleda sanering sker processen enligt miljöbalken. Både Länsstyrelsen och kommunen kan vara tillsynsmyndighet över områdena. Ofta är frågorna komplicerade och det kan ta lång tid att undersöka risker och ta ställning kring insatser och skyddsbehov.

Av de förorenade områden i kommunen som Länsstyrelsen har tillsyn över finns Rävlidmyrgruvan, Kristinebergsgruvan, Svartlidengruvan och Hornträskgruvan med som de mest prioriterade områdena i länet.

Vid framtagande av nya detaljplaner sker genom plangruppen en dialog med kommunens olika verksamheter. Kommunens myndighetsenhet har som roll att bland annat uppmärksamma vilka förorenade områden som kan finnas samt bistå med stöd kring bedömningar av vilka undersökningar som behövs och risker i området. I samband med bygglovsansökningar görs en avstämning mot kartskikt som visar förorenade områden. Om det behövs ska undersökningar eller avhjälpandeåtgärder genomföras innan bygglovet beviljas.

Eftersom vatten är en av våra viktigaste resurser är det av stor vikt att undvika att områden värdefulla för dricksvatten förorenas.

• Vid bebyggelse inom ett område som kan vara förorenat ska markens status alltid utredas och vid behov åtgärdas så att risken för miljö- och hälsopåverkan minskas. 

• Miljöfarlig verksamhet ska inte placeras så att den genom sin verksamhet eller vid olycka kan skada värdefulla miljöer, såsom riksintressen eller andra miljöer värdefulla för kulturmiljön eller den biologiska mångfalden.

Luftföroreningar påverkar både människors hälsa och naturen genom ökad sjuklighet, ökad dödlighet, växtskador, försurning och övergödning. Dessutom är luftföroreningar en enorm kostnad för samhället på grund av sjukvårdskostnader och eftersom luftföroreningarna skadar byggnader. Förutsättningar för ren luft är sämst inom tätbebyggda områden. Främst är det utsläpp från vägtrafik och uppvärmningsprocesser kopplade till fjärrvärme och vedeldning som försämrar luftkvalitén. Öppna gaturum och samspel med ekosystemtjänster är några stadsbyggnadsmässiga åtgärder som bromsar en överkoncentrering av lokala luftföroreningar. För att Lycksele kommun ska bibehålla god luftkvalité inom tillväxtmålen krävs ett fortlöpande arbete med åtgärder samt en proaktiv tillämpning av stadsbyggnadsprinciper. Trafikutvecklingen och val av uppvärmningssystem är en viktig pusselbit för att fortsatt klara en god luftmiljö. Lycksele kommun utförde, från mitten av 1980-talet fram till 2008, luftmätningar i centralorten men eftersom miljökvalitetsnormerna uppfylls har mätningarna avslutats. 

• Fortsätta arbetet med åtgärder för bra luft i tätorten genom att planera för ökad grönska och öppna gaturum.

• Använda sig av en proaktiv tillämpning av stadsbyggnadsprinciper vid all samhällsplanering för att undvika att situationer skapas som bidrar till ökade luftföroreningar.

• Prioritera gång- och cykeltrafikanter i samhällsplaneringen för att göra det lättare att färdas med muskelkraft.

• Planera för laddinfrastruktur i Lycksele tätort samt på strategiska platser runt om i kommunen för att underlätta för en ökad omställning från fossildrivna fordon till eldrivna fordon genom att ta fram en ny laddinfrastrukturplan.

• Vid planering av ny förskoleverksamhet ska särskild hänsyn tas till barnens utemiljö avseende externa bullerkällor och luftkvalitet. Förskolor ska inte vara placerade i närheten av vältrafikerade vägar eller i närhet till områden där den huvudsakliga uppvärmningen är vedeldning/pellets/olja vilket kan leda till ökade halter partiklar och stoft i luften.

En av målsättningar med kommunens fysiska planering är att uppnå en god bebyggd miljö. Däri ingår att bibehålla och skapa boendemiljöer fria från oönskat ljud. Buller är en av de faktorer som påverkar människors hälsa och möjligheter till en god livskvalitet. Lycksele kommun omfattas inte av miljökvalitetsnormer för buller på grund av kommunens storlek och trafikmängd.

Identifierade bullerkällor som kan påverka miljön vid bostäder och friluftsområden och därför behöver beaktas vid detaljplanering är industriområdena, flygplatsen, ambulanshelikopterns flygstråk, järnvägen och vägarna E12, 360, 363 och 365.

Sedan 2015 har miljöbalken och plan- och bygglagen samordnats när det gäller buller och bostäder. Sedan dess ska beräknade värden för omgivningsbuller redovisas i planbeskrivningen till detaljplaner eller bygglov, om det inte kan anses obehövligt med hänsyn till bullersituationen. Det är lämpligt att både befintliga och förväntad framtida bullersituation tas med i beräkningarna. I en planeringssituation är det viktigt att inte bara klara lägsta godtagbara ljudkvalitet, utan att alltid sträva efter bästa möjliga ljudmiljö. Detaljplanen kan ställa krav på skyddsåtgärder och ange om bebyggelsen måste ges en särskild utformning för att den ska bli lämplig för sitt ändamål och undvika olägenhet för människors hälsa. I första hand ska möjligheten att dämpa bullret från källan undersökas. I de fall detaljplan saknas ska i stället den totala bullerexponeringen utredas i samband med bygglov.

Boverket har 2020 publicerat en reviderad vägledning om industri- och annat verksamhetsbuller vid planläggning och bygglovsprövning av bostadsbyggnader. I vägledningen anges när bostadsbebyggelse bör bedömas som olämplig ur bullersynpunkt och vilka ljudnivåer utomhus som bör föranleda kompensationsåtgärder. Även om riktvärdena kan hållas ska kommunen sträva efter att uppnå bästa möjliga ljudkvalitet. I planläggningen kan tre olika zoner användas för bostadsbebyggelse i områden som är utsatta för industri- eller annat verksamhetsbuller. Ljudnivåerna som anges för de olika zonerna kan också användas vid planläggning av skolor, förskolor och vårdlokaler.

Zon A: Bostadsbyggnaderbör kunna medges upp till angivna nivåer.

• 50 dBA L _eq  dag kl. 06-18
• 45 dBA L _eq  kväll kl. 18-22, lör, sön samt helgdagar (06–22)
• 45 dBA L _eq  natt kl. 22-06

Zon B: Bostadsbyggnader bör kunna medges upp till angivna nivåer förutsatt att tillgång till ljuddämpad sida finns och att byggnaderna bulleranpassas.

• 60 dBA L _eq  dag kl. 06-18
• 55 dBA L _eq  kväll kl. 18-22, lör, sön samt helgdagar (06–22)
• 50 dBA L _eq  natt kl. 22-06

Högsta ekvivalenta ljudnivåer vid ljuddämpad sida och uteplats är:

• 45 dBA L _eq  dag kl. 06-18
• 45 dBA L _eq  kväll kl. 18-22
• 40 dBA L _eq  natt kl. 22-06

Zon C: Bostadsbyggnader bör inte medges över angivna nivåer.

• › 60 dBA L _eq  dag kl. 06-18   
• › 55 dBA L _eq  kväll kl. 18-22, lör, sön samt helgdagar (06–22)
• › 50 dBA L _eq  natt kl. 22-06

Naturvårdsverkets vägledning om industri- och annat verksamhetsbuller gäller för bostäder, skolor, förskolor och vårdlokaler där ett ärende om detaljplan eller bygglov påbörjats före den 2 januari 2015. Följande riktvärden bör ej överskridas:

• 50 dBA L _eq  dag kl. 06-18
• 45 dBA L _eq  kväll kl. 18-22, lör, sön samt helgdagar (06–22)
• 40 dBA L _eq  natt kl. 22-06

Bullerberäkningar med anledning av verksamhet vid Lycksele Airport visar på begränsningar av markutnyttjande för bostadsändamål. Utgångspunkten är att de riktvärden som anges i 6 § trafikbullerförordningen inte ska överskridas vid bostäder. Riktvärdena är:

• 55 dB(A) FBN
• 70 dB(A) L _Amax 

Riktvärdena i trafikbullerförordningen bör användas vid planläggning och hantering av bygglov. Riktvärdena är:

• 60 dBA ekvivalent utomhus vid fasad
• 50 dBA ekvivalent utomhus vid uteplats 
• 70 dBA maximal utomhus vid uteplats 

Buller uppkommer från en rad andra källor som exempelvis idrottsplatser, motor- och bilprovningsbanor, skjutbanor, vindkraft och skolgårdar. Naturvårdsverket och Boverket har tagit fram vägledning och stöd hur buller från denna typ av verksamhet ska hanteras. Kommunen bör tillämpa vägledningarna i sin helhet. 

Tillgång till tysta områden och platser med bra ljudkvalitet är en viktig del av en attraktiv bebyggelse. Människor söker ostördhet och områden fria från buller för möjlighet till återhämtning. Naturområden fria från oönskat ljud är avstressande och anses utveckla självkänsla och mental hälsa. Med tätare bebyggelse, ökad trafik och olika industrietableringar blir tysta områden en alltmer eftersökt kvalitet. I en stad kan trädgårdar, parker och rekreationsområden utgöra lugna miljöer som nödvändigtvis inte behöver vara helt tysta men fria från oönskat ljud orsakat av mänsklig aktivitet. På landsbygden hittas fler tysta områden exempelvis skyddade områden, stora skogsområden och jordbruksmark.

Riksintressen för det rörliga friluftslivet och mycket viktiga friluftsområden i kommunens friluftslivskartläggning ska ses som sådana där lägre ljudnivåer är en viktig faktor. Utgångspunkten i dessa områden ska vara att följa de riktvärden som finns för friluftsområden i Naturvårdsverkets vägledning om buller från vindkraftverk samt Naturvårdsverkets Vägledning om industri- och annat verksamhetsbuller. I vissa tätortsnära naturområden och områden som ligger intill trafikerade vägar kan vägledningarnas angivna ljudnivåer vara svåra att klara inom hela området men utgångspunkten bör vara att begränsa bullret. Följande riktvärden ska gälla för angivna friluftsområden:

• 40 dBA ekvivalent dag kl. 06-18
• 35 dBA ekvivalent kväll kl. 18-22, lör, sön samt helgdagar (kl. 06-22)
• 50 dBA maximal natt kl. 22-06

För vindkraftparker anges riktvärdet till L _eq  35 dBA.

Se även avnittet om  friluftsliv .

• Riksintressen för det rörliga friluftslivet samt friluftsområden som klassificerats som ”mycket viktigt område” i enlighet med Naturvårdsverkets kartläggningsmodell ska hanteras som områden där tystnaden är en viktig faktor. Vid prövning av nya verksamheter ska den ekvivalenta ljudnivån 35 dBA inte överskridas i dessa områden klockan 18–06 kvällar och natt samt dagtid lördagar, söndagar och helgdagar.

• Vid planering av ny förskoleverksamhet ska särskild hänsyn tas för barnens utemiljö avseende externa bullerkällor.

• Kalavverkningar ska inte ske mellan industriområden och bostadsområden i de fall kommunen äger marken.

• Mellan industriområden och bostadsområden ska det finnas ett respektavstånd. Avståndets bredd utreds och fastslås i planläggningsarbetet baserat på bullernivåer. 

• Inga nya bostäder eller annan bullerkänslig bebyggelse får uppföras inom flygplatsen bullermatta. Buller ska inte överskrida 55 dBA FBN och 70 dBA maximal ljudnivå vid en bostadsbyggnads fasad. 

• Vid risk för buller i nya bostadsområden ska utredningar genomföras i samband med detaljplanering. 

• Vid risk för buller i befintliga bostadsområden ska utredningar genomföras i samband med detaljplanering av nya industriområden eller ny infrastruktur.

Statens Geotekniska Institut har utfört en kommunomfattande markradonöversikt.

Radon är en radioaktiv ädelgas (Rn) som kan orsaka problem om den tränger in i dåligt ventilerade byggnader. Förutom från byggnadsmaterial (ex blå lättbetong) kan radongas avges från radioaktivt mineral i marken. Det är markradonet som under de senaste åren visat sig vara den främsta orsaken till förhöjda radondotterhalter i byggnader. Inom större delen av Lycksele kommun är berggrundens och jordlagrets radonaktivitet och markens genomsläpplighet normal till låg. Områden som utgör hög risk för markradon är områden med isälvsgrus och särskilt blockrik morän. Omkring 10 procent av kommunens bebyggelse bedöms ligga inom högriskmark.

I delar av kommunen föreligger risk för förhöjd radonavgång från marken. Då värdena kan variera kraftigt inom utpekade områden, bör fastighetsägarna inom områdena göra mätningar, främst i permanentbostäder, för att klarlägga om förhöjda värden föreligger. Även utanför högriskområden kan det behöva mätas radonhalter vid bostäder för att säkerställa att radonhalterna hanteras om dessa överskrider gränsvärdena. Innan bygglov för ny- eller ombyggnad lämnas bedömer myndighetsnämnden om det krävs särskilda byggnadstekniska åtgärder för bebyggelse i dessa områden.  

• Vid bebyggelse inom ett område som kan vara förorenat ska markens status alltid utredas och vid behov åtgärdas så att risken för miljö- och hälsopåverkan minskas. 

Klimatet förändras och det ställer krav på oss att både minimera klimatpåverkan och att anpassa oss efter nya förutsättningar. Utsläppen av växthusgaser i Lycksele är höga och enligt trenden bedöms dessa fortsätta stiga. Den mängd utsläpp som sker inom kommunens gränser i dagsläget visar på att vår budget är slut inom fem år. Om vi överstiger den riskerar vi att bidra till en temperaturökning om minst tre till fyra grader. Inom Lycksele är framför allt transporter samt konsumtion de områden som bidrar mest till våra växthusgasutsläpp. För att sträva efter att uppnå minskade utsläpp från transporter ska kommunen skapa goda förutsättningar för muskeldriven trafik och möjliggöra klimatsmarta lösningar där detta inte är möjligt. Kommunen ska också ta fram en laddinfrastrukturplan samt byta ut kommunens egen fordonsflotta till fordon och maskiner som drivs fossilfritt. Dessutom utreds möjligheterna för lokaltrafik inom Lycksele tätort och att bevara funktionen med ringbil utanför tätorten för att möjliggöra för kollektivt resande. För att säkerställa att trenden bryts och att vi håller oss inom vår budget ska kommunen ta fram en klimatbudget som visar på hur vår minskning av växthusgasutsläpp måste ske samt i vilken takt.

Klimatförändringarna handlar för kommunens del framför allt om att det blir varmare och blötare. Vintern påverkas mest med höjda temperaturer och mer nederbörd. Vegetationsperioden kommer att bli längre. Medeltillrinningen i älvarna förväntas öka över året och per säsong, med undantag från sommaren då den kan minskas procentuellt. För tilltinningens årsdynamik kommer mönstret vara detsamma, med tidigare vårflödestoppar och högre vinter- och höstflöden. Fler flödestoppar kan öka den kontinuerliga erosionen och successivt leda till skador på älvsslänter. Kraftiga regn speciellt under höst- och vinterhalvåret då marken ofta är vattenmättad kan också komma att orsaka översvämningar av VA-system och bebyggelse, och skapa problem med erosion, ras och skred.

Genom att belysa eventuella effekter av ett förändrat klimat finns större chans att i ett tidigt skede kunna förebygga tänkbara problem som kan uppstå. 

För att kunna hantera framtida utmaningar kommer kommunen ta fram en klimatanpassningsplan som beskriver tillvägagångssätt för att minska konsekvenser och sårbarheter kopplade till ett förändrat klimat. I en handlingsplan specificeras även lämpliga anpassningsåtgärder för att hantera utmaningarna. Exempel på utmaning är säkrande av dricksvatten samt dricksvattnets kvalitet vid perioder av torka eller höga vattenflöden.

• En klimatstrategi ska tas fram för Lycksele kommun som ska ligga till grund för kommunens fysiska planering och åtgärder för att minska klimatpåverkan.

• Kommunen ska ta fram en klimatanpassningsplan för att göra oss förberedda på de förändringar som kommer drabba kommunen i och med ett förändrat klimat

• Kommunen ska ta fram en klimatbudget och sätta upp mål för att uppnå parisavtalets mål om 1,5 grader.

• Kommunen ska ta fram en plan för att uppfylla behovet av laddningsstationer för den ökade flottan av elbilar.

• Kommunen ska verka för att invånarna ska ha möjlighet till alternativ till bilen för vardagliga resor genom att säkerställa tillgången till säkra gång- och cykelbanor och genom att boenden och service placeras inom rimliga avstånd från varandra.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har gjort översiktliga karteringar av  översvämningskänsliga områden i kommunen . Risker för översvämning och markskred kan finnas vid låglänta delar efter Umeälven och Vindelälven. De större vattendragen är också utsatta för erosion vilket kan föranleda att ras och skred inträffar. Översiktliga stabilitetsutredningar har tagits fram av MSB och sju områden efter Ume- och Vindelälven finns kartlagda inom vilka viss skredrisk bedöms föreligga. SGU har kartunderlag som visar på stränders eroderbarhet vilket kan ge en anvisning om stränders lämplighet för olika markanvändning. Dessa underlag finns att se på  SGI:s webbaserade kartvisning .

Länsstyrelsen har genomfört en skyfallskartering som omfattar tätorten. Kommunens genomförande av översiktsplan beträffande till exempel förtätningen ska ske med hänsyn tagen inom tätorten till hantering av yt- och grundvatten.  

I samband med handläggning av bygglov och detaljplaner kan stabilitetsutredningar behöva genomföras. Områden bestående av sediment har större förutsättningar att drabbas av skred, och i dessa områden kan det krävas en stabilitetsutredning. Områden med liten marklutning med morän- eller friktionsjordar är exempel på områden där utredningar normalt inte behövs så länge inte slänter tillskapas genom utfyllnad eller schaktning.

1998 utförde MSB (dåvarande Räddningsverket) en stabilitetskartering över sju områden inom Lycksele kommun. Denna kartläggning visade att inte alla områden kunde räknas som stabila. Resultatet går att se i kartunderlaget som tagits fram av flera myndigheter gällande ras, skred och erosion under kartlagret ”Översiktlig stabilitetskartering i finkorniga jordarter (före 2001) – huvudstudie 1B”.

Vid översvämningar, ras och skred kan förutom risk för människors hälsa och skador på egendom även skador uppstå på vägnät, elanläggningar, avloppsanläggningar med mera. Dessa kan i sig även ge skador som indirekt får effekter till exempel genom att verksamheter som är beroende av elförsörjning slutar att fungera. Kommunen ska i sin krishanteringsplan ha beredskap att anvisa omledningsvägar relaterat till försämrad framkomlighet för statlig och kommunal infrastruktur i händelse av kris. Handlingsprogram Lycksele kommun 2019–2022, Olycksförebyggande och räddningstjänst verksamhet utgör kommunens strategi.